Etikett: farmor

Är det måndag eller fredag, hela veckan?

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 april 2019 kl 09:07, Bli först att kommentera

Har sagt det förut och vidhåller, att det är fredag hela veckan, tjopp tjopp så var vi där igen.

I Robinson, den här veckan, har dom kört med måndag hela veckan, vilket innebär att dom blir uppväckta på samma sätt, serveras en banan till frukost och dom får köra samma tävling. Roligt första dagen, halv jobbigt andra dagen, och nervöst samt lätt deprimerande, den tredje.

Man vet vad man har att förvänta sig!

Min farmor blev ju dement, och jag vet att jag tyckte att det var svårt att veta hur man skulle förhålla sig. Och själv vill man veta om dom VET, vem man är, och om dom kan dela minnena man har tillsammans.

-Vet du vem jag är? -Kommer du ihåg den där sommaren? -Minns du vad vi gjorde i julas?

Läste alldeles nyligen en artikel om just dementa personer och vad man ska undvika. Det är så lätt att säga, jamen det vet du väl, eller det måste du ju förstå. Fast det gör ju inte dessa människor, dom förstår inte. Och att använda dom orden, blir då lätt förnedrande.

Igår hade vi bastuträff och vi kom in på just detta. Kerstin och Janne hade besökt en vän som ligger på en av dessa avdelningar där det finns dementa människor. Dom hade stött på en karl i samlingsrummet som frågade Janne om han hade jobbat på Volvo. Och ja, det har han, fast det är x antal år sedan, och dom kände inte varandra på det sättet, men mannen kände ändå igen och kunde placera Janne.

Likadant var det för farmor. Hon ställde frågor till mig, som knappt jag kunde svara på, men så plötsligt frågade hon om Åke, och hur han mådde. Så det kan glimta till ibland.

Och nu tänker jag på dom med demens eller alzheimer, för deras anhöriga och dom som är runt omkring, blir det nästan som måndag hela veckan.
Samma frågor, samma historier, samma oro och ängslan. Men jag undrar hur det är för dom? Där är väl varje dag en ny dag, oavsett om frågorna är dom samma? Dom kommer ju inte ihåg vad svaret blev. Sorgligt, men samtidigt ska man kanske vara glad, att just dom, är lyckligt ovetandes om vad som sker.

Nå, än så länge har jag saker i mitt minne som jag kan skriva ner och sedan försöka komma ihåg. Ibland får man bolla sina minnen med andra och plötsligt har man fått historien hel igen, från början till slutet.

Det är väl såna här gånger man kan ångra att man inte lyssnade bättre på saker som farmor och farfar berättade:

Eller mormor Sadura:

Eller det morfar Evert berättade. Man har bitar, men inte knorren på slutet.

Önskar er alla en trevlig fredag! För det är fredag idag, jag lovar!

Veckoarbete borta på 5 minuter…

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 februari 2019 kl 08:42, Bli först att kommentera

Åkte taxi i fredags och chauffören berättade att han strax skulle gå av sitt pass och göra helg. Han såg fram emot det, då han är lite av en spelnörd, berättade han, och nu hade han köpt det senaste spelet, och var sugen att sätta igång med det.

Själv vet jag ju att en av våra familjemedlemmar, inte för att nu nämna några namn men, det börjar på N, slutar på O och har två c:n, i slutet och ett i som andra bokstav, och hon har varit helt såld på Sims spelen.

Ni vet, hon lurade ju mig till att testa ett, byggde ett underbart fint hus, dekorerade, inredde, skaffade familj och vad händer. Jo, pappan i familjen ska laga mat, tuttar eld på hela rasket, och jag vet ju inte hur man gör utan allt som återstår av mitt veckoarbete, försvinner på 5 minuter, allt som kvarstår är en hög med svart aska.

Hade du en brandsläckare, frågar hon, med N:et i namnet…njae, svarar jag, hade du en telefon då (fortsatte hon lätt spydig på rösten)? Mjaeej, det hade jag inte heller…vadå? Ja, hade du haft en brandsläckare hade du ju försökt släcka elden, och medan du höll elden under kontroll så hade du ringt brandkåren, alltså, hallå!!!

Jo, och det där spelet har jag aldrig fallit för, efter det. Finns ju små plattformsspel, eller så kan man pyssla på som Åke, med att lägga patiens.

Taxi chauffören berättade också om en kompis han hade, vars farmor var såld på spel, men inga snälla sådana, här snackas det om ”döda alla som kommer i ens väg”, spel. Chauffören ringde kompisen vid nåt tillfälle och hör en massa svordomar i bakgrunden, han frågade vad som hände, äsch…det är farmor som spelar… Haha, jojo, det är lätt att fastna om man börjar med nåt sånt där 😀

Om jag sedan tänker på min farmor och spel, så går det fetbort, hon skulle aldrig ha hållit på med nåt sånt, fast vem vet, om hon hade varit 75 idag, så kanske, kanske…en liten patiens i alla fall 😀

När jag spelar är det mer som avkoppling, att inte behöva tänka på så mycket annat än start och mål. Och därför går alla Sims spel bort och annat som kräver 100% närvaro.

I detta nu, kräver Winstone en prommis så det är väl bäst att göra sig redo då. Och jag önskar er alla en trevlig måndag!

En dag att fira!

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 februari 2019 kl 08:38, Bli först att kommentera

Tänker lite extra på min farmor idag, Sigrid Lundström. Hon var nämligen same och med i Malås sameförening, och idag är det samernas nationaldag. Här en bild på hon och farfar:

Theresé med flera, kämpar på nere i Uppsala för att visa upp vårat arv för intresserade människor. Text kopierad från Uppsala kommuns sida:

”Lahkoe biejjine! Lihkku beivviin! Vuorbbe biejvijn!Det betyder ungefär trevlig nationaldag på några samiska språk. För på onsdag 6 februari är det samernas nationaldag – kom och fira med oss på Stadsbiblioteket i Uppsala! Vi bjuder på fika, sagostund, föredrag och presentation av samiska föreningen.

Program

16.30 Samisk sagostund med soptsestäjja (sagoberättare) Theresé Hällsten. På svenska med inslag av sydsamiska ord för barn 3-9 år i Skattkammaren, barnavdelningen.

17.30 Fika på entréplan.

18.00 Samisk närvaro i Uppland: föredrag av professor emeritus Lars-Gunnar Larsson.

19.15 Samiska föreningen i Uppsala intar scenen.” Slutcitat

Själv tänker jag att det är väl kul att ha en extra dag att få fira på, eller hur 😀 Precis som då jag och Åke gifte oss. Äsch, vad tusan, vi gör det så får vi en till dag året att ha anledning att äta och kanske dricka gott. Perfekt!

Och med farmor och farfar i tankarna så ligger det nära till hands att tänka på Lainejaur, och stugan, där man var hela somrarna, som barn. På FB dyker det upp en bild som dom tycker att man ska gilla och dela, har du nån gång åkt hölass, så hade du en lycklig barndom…säger bilden. Jodå, jag har ju det, varje sommar under några år, så var det en av sommarens höjdpunkter, då man hörde att traktorn var på gång:

Felstavning på efternamnet men där sitter jag, som första tjej från vänster:

Och sedan stal jag bilder från Theresé Hällstens FB sida. En bild på ett vykort som Helge Jean Ragnar har ritat (som vi har nånstans här i huset, i nån låda):

Precis så där, såg ängen ut nedanför våra stugor, fast många många fler hässjor. Det lektes en del i höet och skräcken var då vi lekte kurragömma och plötsligt kom Sven *hö-Lasse* på blixt kontroll, och vi var livrädda att han skulle se oss inne i hässjorna.

Samt en bild på barnbarnet Sally i samedräkt som Theresé gjort åt henne:

Och med det så önskar jag er alla en trivsam dag, oavsett nationalitet, väder, yrke, kön, husdjursägare, färg på huset, bilmodell, körkortslös, bussåkare och partnerskaps status.

Här finns bilden

Ja jag tycker det är roligt i alla fall :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 januari 2019 kl 08:50, Bli först att kommentera

Såg den här texten på pinterrest.se:

Och visst väckte det minnen. Min klasskompis, Annicas föräldrar, hade nämligen 2 telefoner, och där kunde vi ibland smyglyssna då nån av dom satt i luren. Nu gav väl inte det så mycket, och ibland blev vi avslöjade, då det knäppte till i luren, dels då man lyfte den och när man la på.

Vi använde även bägge lurarna då vi busringde, då kunde vi luras, bägge två, och det lät säkert jätteförvirrande med 2 talande röster som pratade i munnen på varandra.

Nu finns det en tjej som busringer på Radios Mix Megapol, ”lilla My”, kallar hon sig, och ja, jag tycker det är roligt, haha, och här kan ni lyssna på några av busringningarna, klicka på bilden och sedan kan ni scrolla ner på sidan och välja vilket bus ni vill lyssna på, älskar den med livsmedelsverket snö, och Försäkringskassan vaffa 😀När jag nu skriver detta så kommer jag ihåg den gången jag och kusin Anna, var hemma hos farmor och farfar, det var säkert i juletider, för det var snö ute. Deras granne var farfars bror, Elof och hans fru Olga.

Jag vet inte om det var vår farmor som tyckte att vi skulle klä ut oss och gå dit eller om det var vi själva som kom på det i brist på annat att göra. Vi fick på oss klackskor, nån kappa och hatt, samt en väska över armen, och så begav vi oss dit.

Vi gick efter bilvägen, för det skulle se ut som om vi hade kommit med bil. Knackade på och Olga kom och öppnade. Där sa vi på bruten tyska att vi fått problem med bilen och undrade om vi kunde få komma in och låna telefonen.

Jovisst, det skulle vi få göra. Jag kommer så väl ihåg Olgas misstänksamma min, hon såg verkligen frågande ut, men visade oss till telefonen, och där kunde vi inte hålla oss längre utan brast ut i gapskratt. Jo, hon trodde nog att det var något lurt, men inte så att hon tordes chansa på det…måste ha varit en bra förklädnad vi fått till 😀

Önskar er alla en fin onsdag!
Även den bilden från pinterrest.se

Jag har skickat 100 julkort…

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 december 2018 kl 09:09, Bli först att kommentera

Så var den här, julafton, at last. Nu har det varit God Jul hälsningar i säkert 2 veckors tid på FB. Lite kul att många klagar över att man sätter fram julen till 1:a advent, men sedan börjar dom själva skicka god jul, 3 veckor innan 😀

Nå, mig gör det detsamma, jag tar det i min takt och jag gör som jag, vill 😀 Och nu vill jag också säga/skriva att jag varit duktig och skickat iväg 100 julkort till mina vänner och bekanta, och har ni inte fått nåt, så vet ni vem ni kan skylla på…ni vet, dom där som levererar post och paket. Fast…nä, haha, jag driver bara, jag har skickat 2 julkort, thats it, men jag hade ju kunnat ljuga och skylla ifrån mig, men så elak är jag inte 😀

Däremot ska ni alla få en liten men välment julklapp från mig, och den har jag inte skickat efter eller skickat iväg, utan den kommer här:

Igår ville jag jula till det och koka knäck. Formarna fyllde jag med hackad hasselnöt, klippta Malaco lakrits godisar samt pepparkaka:

Blev riktigt gott, och visst är det smidigt att man kan fylla formarna med vad som helst, egentligen. Roligt med variation!

Jag slog även till och fixade ett choklad fluff. Här har jag värmt upp grädde med Marabou choklad, hackad apelsindaim samt mörk blockchoklad, och sedan har det fått stå över natten. Innan jag nu åker till jobbet ska jag fluffa till det, vilket man gör med en vanlig visp. Blir säkert gott, det med.

Och jag tänker att det kan jag och Åke gotta oss med då jag kommer hem. Vi har ju nåt att fira idag, inte bara jul. Det var idag, 33 år sedan vi förlovade oss.

Det gjordes, förövrigt, hos min farmor och farfar på Mårken eller i Västra Lainejaur/Malå, där Theresé fick fira sin första jul. Och där jag firat minst, 18 jular. I Malå alltså.

Nu mina vänner önskar jag, Åke och Winstone, er alla en riktigt God Jul!

Så skulle man ha riggat!

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 november 2018 kl 10:33, Bli först att kommentera

Såg nyss den här bilden på FB:

Ja, så där skulle man ha gjort innan Lennart försvann, och det var jag inne på då vi skaffade Winstone. April 2013 så hade han ett stort ben, eller vad tycker ni?

Samma år, firade vi Anders, Sallys pappa, och han fick en stol anpassad efter hans längd (jo, han är lite längre än nån av oss), och jag skrev då, att man skulle ha haft den stolen på bron, och tuggbenet bredvid, inte en endaste människa skulle tordas gå upp här då 😀

Idag tömmer vi källare rummet helt, så ska jag lägga in beställning på heltäckningsmattan. Så det rullar på, och ja svär, hade vi haft en container här utanför, så hade vi lätt fyllt den, om man räknar ihop alla gånger Åke varit upp på återvinningen.

Jag sa att snart stoppar dom dig i grinden, dom är less på att se dig där 😀

Och ändå, ska ni veta, finns det saker till förbannelse. Vart kommer allt ifrån, jisses! Eller kanske inget mysterium direkt, det är saker efter Åkes farmor och farfar, dom bodde ju i Niccos lägenhet däruppe och efter Åkes föräldrar, som huserade härnere och i källaren, samt allt som vi sparat på oss under åren tillsammans, det blir en del, till slut.

Vissa av sakerna lägger vi undan och tänker oss att det kan bli inredningsdetaljer, nu gäller det bara att hålla reda på vart man lägger det. Vi har 5 rum nere i källaren, 2 mindre, samt ett typ av, walk in matförråd under källartrappen, och 2 andra skrymslen utan dörrar. Jodå, yta finns det gott om!

Nä, nu är jag glad att jag slipper tänka på middag ikväll, vi käkar borta på festen, och morgondagen oroar jag mig inte för, den tar jag som den kommer. Nu ska jag däremot sätta fart, så får man lämna ännu en sak bakom sig.

Hoppas på en fin lördag för er alla! Här talade jag om för Winstone att det var black friday igår, inte white dog friday, han förstod inte…

Finally, är den väck!

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 september 2018 kl 08:19, Bli först att kommentera

Jag tog en sväng upp till mamma igår, hon bjöd på kaffe i dessa mumin muggar:

Ja, dom hade hon köpt till min farmor och farfar för x antal år sedan, då farmor sagt nåt om att kaffe och fat, var lite överambitiöst, och det är det ju, fast jag vet att min farfar, drack kaffe på fat, titt som tätt 😀

Nå, då dom båda gick bort, fick mamma tillbaka dom där 6 kopparna som hon en gång givit dom. Nu blev jag lite intresserad, Mumin muggar är ju som poppis, men just den där modellen, har jag inte sett.

Jag googlade och bildsökte, men hittade nada. Men syster Emma hittade en kopp, exakt likadan, såld på tradera för 1 månad sedan, och den koppen gick vidare för 1580 svenska enkronor, inte illa!

Nicco har haft Pontiacen ståendes alldeles bredvid husväggen och där, den nu stått har den plötsligt fått stora problem.

Den har inte gått att rubba, vajern till växelspaken spökade och det gick inte att få in en växel, utan den hade fastnat i parkeringsläge.

Lätt oroväckande då vi har fönsterbyte på gång och där Pontiacen stod, finns 2 fönster. Hon har rådfrågat, fått tips, både användbara och andra som gissat. Igår gjordes en test, hon öppnade huven, stack ner en pinne och kom åt vajern, in i bilen, rucka på spaken och *vips* så kom neutralen in och vi kunde putta bort bilen…*puh*, äntligen!!!

Nu står den under tallarna, inte så bra med tanke på kådan som droppar där, Åke letade fram ett bilkapell, och jag undrar…är bilen för stor, eller är kapellet för litet?

Idag blir det en kaffedejt med Helena på Ullas, jojomensan, och sen ska jag bara fortsätta njuta av att det är fredag. Hoppas på en fin dag, för er alla!
Lille Winstone var verkligen liten, en gång i tiden, det är Nicco som fotat honom.

Hit eller dit!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 juli 2018 kl 08:51, Bli först att kommentera

Höll på skriva att jag aldrig lämnade gården igår men då ljög jag, en kortis med Camaron blev det, då jag skjutsade Nicco till andra sidan stan.

Ulla lämnade Umeå vid ett tiden igår, och vi fortsatte nog sitta ute, snudd på, hela dagen. Vid eftermiddags kaffet, runt två tiden, kom det plötsligt en kvinna, fram till staketet och frågade om det var jag som var Maria. Ja, sa jag och lät lite svävande (inte svävande för att jag inte visste att jag faktist ÄR Maria, utan mer för att jag undrade vad jag nu hade gjort 😀 ).

Då är vi släkt med varandra, fortsatte hon. Det visade sig att hon börjat släktforska, och då dök det upp att hennes farmor, bott i Jockmock/Malå, och då hon googlade på det så dök bilder upp på huset i Jockmock, på min blogg.

Och ja, min morfars pappa, var hennes farmors, lillebror, eller som Theresé skrev, Karin (som kvinnan heter) är min, morfars fasters sondotter. Och vi är sysslingar eller fyrmänningar, som vi säger. Kul, och nu ska min mamma höra av sig till henne så får dom prata ihop sig om gamla minnen…ja inte minnen ihop, men kanske små historier som kommer där uppifrån 😀

Igår gick jag ut och skulle fota den där fina blomman jag köpte på Smultronstället, men det gick halvdåligt, den hade fällt ihop sig. Jag ställde fram den i värmen och tjopp, så visade sig den igen, så här ser den ut:

Mitt kommando till Winstone, då han sitter och tigger vid matbordet, eller tigger, han sitter och hans ögon ber om mat, för han har inte ätit på flera dagar…ish, så säger jag: ”Hit eller dit”, samtidigt som jag sveper med handen och visar att han får gå till hallen eller tv rummet.

Han gör det också, han väljer oftast hallen, med en stor suck, och försöker gärna få in en framtass på köksgolvet, och håller man inte full koll, har han snart tagit sig tillbaka igen. Nå, anledningen till varför just det ämnet poppade upp, var en skylt vi passerade på väg ner till båtplatsen vid Lundåkern:

Jojo, det var ord det…DITÅT…inte hitåt eller däråt 😀

Idag kommer B:son hit för en övernattning, så innan dess blir det en sväng med snabeldraken, bäst jag sätter fart innan det blir för varmt härinne i huset. Önskar er alla en fin söndag!

Viktigt meddelande!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 april 2018 kl 08:35, Bli först att kommentera

Nu äntligen gjorde vi slag i saken och tog den där DNA testen som vi fick av Nicco, för att vi ska se vart vi härstammar ifrån. Den har legat i hyllan flera månader, och sen har det blivit som med så mycket annat…ja just ja, det där skulle vi ha gjort…ja, den där, det glömde vi bort…nämen nu gör vi det där ikväll…fast…

Igår utfördes provet, och vi gjorde precis som det stod, inget i munnen under 30 minuter, svabba kinderna, lägg in topsen i rören, förslut och gör en användare på deras hemsida, blablabla. Och nu återstår det att vänta, i 6-8 veckor innan vi får svar, ska bli spännande 😀

Men jag må ju också tillägga att jag förmodligen, kommer att vara exakt den människa jag är idag, oavsett mitt arv. Och vart mina långt ”bortitiden” släktingar, kom ifrån, spelar ju ingen roll, jag är fortfarande jag, och mitt blod har precis samma färg som alla andras, så…

Theresé var ju på Gammlia museum, då hon och Sally var här och där hittade hon en bild, apropå vart vi härstammar ifrån (en bit av oss, i alla fall). Det är min farmor och farfars hus i Lainejaur, dock har det aldrig funnits ett staket där under in uppväxt så det ser nalta eljest ut idag, men huset är detsamma.

Nu känns det som om jag inte har tid med det här skrivandet, jag har ett avsnitt av Robinson att titta på, hunden ska ut och det ser faktiskt ut som om man skulle kunna parkera sig själv, utomhus ett tag också. Farmen avsnittet från igår, får nog vänta ett tag, jag har svårt att sitta inne då solen skiner.
Hoppas på en fin dag, för er allihop, avrundar med detta viktiga meddelande, uppsnappat från pinterrest.com

Nu ska utemöblerna fram!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 mars 2018 kl 08:44, Bli först att kommentera

Vi blev ju bjudna på våfflor hemma hos mamma, igår. Det satt fint! Inte ofta man äter det, och jag vet inte heller om man räknar det som mat, njae, mera som mellanmål då. Fast jag tänker alltid på Åke, då jag hör ordet våfflor. Jag fick tidigt i vårat förhållande veta att han egentligen inte alls, gillade våfflor, han hade nämligen förätit sig på dom.

Hans farmor bodde häruppe i huset, där Nicco nu bor. Och givet, snäll som hon var ville hon väl bjuda på ”mat”, då hon visste att Elsie (min svärmor) var på jobbet. Och våfflor kan man snabbt slänga ihop. Så våfflor stod allt som oftast på menyn. Nicke (min svärfar) och Åke, fick äta och se glada ut, fast jag har hört att dom, för att slippa tacka nej, försökte hinna laga till egen mat, innan hon hann ropa i trappen att hon ville bjuda på nåt. Hahaa…ja, vad säger man. Jag förstår ju att hon tyckte det var roligt med besök, och att laga något lättsamt, är väl att föredra då man inte orkar med så mycket annat.

Idag är det i alla fall Dialersystemens dag, och vad det är, kan ni googla på, inget man äter, i alla fall 😀

På vägen från parkeringen noterade Nicco några cyklar, mja, vad säger man om detta?

Jag skulle vilja citera vad en gammal kollega till mig skrev på sitt Insta om just bytet till sommartid…nåt i stil med: ”och nu ska utemöblerna fram”. Jojo, skulle väl just se fint ut, i all denna snö 😀 Ur led är tiden, kanske man kan säga!

Undrar om det är så, att övervägande delen av alla barn, egentligen inte alls vill sova? Det är som en fin gräns där också, mellan barn och barn, eller just den åldern då detta fenomen infaller, för att sedan tvärt vända, och då vill alla, plötsligt sova, helst hela dagarna.

Sov man borta hos någon, så hade man aldrig problem med att hålla sig vaken, eller om vi var ett gäng som skulle sova över i lekstugan, eller tälta, och ok, då var det ju nåt speciellt som hände, vi sov ju knappast i tält för jämnan. Men ändå…

Jag gillade nog inte att höra, att man skulle gå i säng, varför då, liksom, man var ju pigg. Och sedan kom den åldern då man absolut inte ville stiga upp, varför då, vad kunde vara fel med att sova till 2-3 på dagarna, hallå!!!

Och det där känner jag absolut igen, behöver bara titta på våra barn, och komma ihåg hur det var. Nicco som låg i vårat sovrum fram tills Theresé flyttade hemifrån, kunde ligga och gnola på nån melodi, halv tolv på natten, och då skulle vi stiga upp, 6 på morgonen, och hon skulle till förskolan.

Fast då jag berättade detta för fröknarna så trodde dom inte sina öron, hon som var så pigg och alert under dagarna, det var svårt att tro att hon inte var supertrött då kvällen kom. Men…det där ändrade sig med tiden, jag vet…

Mina tankar kommer ifrån ett klipp jag råkade se, nu på morgonen, och ja, se och begrunda, kanske även ni håller med om att vissa barn, är inte skapta för att sova 😀

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Etikett: farmor

Är det måndag eller fredag, hela veckan?

Veckoarbete borta på 5 minuter…

En dag att fira!

Ja jag tycker det är roligt i alla fall :D

Jag har skickat 100 julkort…

Så skulle man ha riggat!

Finally, är den väck!

Hit eller dit!!!

Viktigt meddelande!!!

Nu ska utemöblerna fram!!!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten