Etikett: hundar

En smart idé…ehh, kanske?

Av , , Bli först att kommentera 12

Nej ”Kul-Janne”, det var tydligen inget lokalt fenomen över vårt hus, dom där blixtarna 😀 Emma, lillsyrran hade hittat följande info från Wikipedia, och jag citerar: En kornblixt är en blixt i ett åskväder, som sker på så långt avstånd att man inte hör bullret. Kornblixtar syns oftast i slutet av sommaren, då åskväder är vanliga och kvällarna är tillräckligt mörka för att ljuset ska synas långt. Kornblixten syns ofta som ett diffust sken nära horisonten, och vid fri sikt kan dessa blixtsken ses på avstånd upp till 20 mil. Slutcitat

Så då har vi en förklaring till våra syner, men visst, jag ska ju villigt erkänna att det händer lokala saker just här, som ingen, någonsin, kommer att kunna ge en förklaring på, men det kan ju vara lika så väl, man kanske inte vill, veta allt, lite mystik så där, kan vara roligt 🙂

Niccos kompis Olivia, har fått en vovve, det är en vallhund och det har dom fått svart och vitt på. Den lilla valpen vallar hela familjen, nafsar dom i hälen om dom inte håller ihop. Men sa jag, till Nicco, varför använder man inte vallhundar i skolan…det är ju hur smart som helst.

Släpp ut barnen på rasterna och hundarna får hålla ihop dom i små grupper och jädrar om dom sätter en fot utanför skolgården, hahaa…jaja, ok, det var väl inte så smart då, men kanske hade funkat ändå, till viss del 😀

Såg ett klipp igår, en tjej som tränat sin katt i Agility, så otroligt…visst, katten lockades med godis, men så gör man ju även med hundar, då dom ska lära sig, sedan gör dom allt detta för att det är skoj, en katt däremot, går nog lätt sina egna vägar, om dom inte vill, då vill dom inte. En hund, tycker däremot att allt bara är kul och dom vill ha aktiviteter, medan en katt, många gånger roar sig själv. Räcker med en liten sak på golvet, tjopp så har dom satt snurr på den och fått upp farten.

Men att lära djur saker, oavsett vilken typ av djur, så handlar det mesta om att vara ihärdig, upprepa, och att göra det på ett roligt sätt, så alla har glädje av det.

001

 JAAA, borsten…bästa som finns (gäller enbart Enya, dock)

Ha det gott, allihop!

Katter och hundar…och 1 igelkott

Av , , Bli först att kommentera 8

Dom fina dagarna fortsätter, snacka om en sommar som heter duga 😀 Sally har också fått en minnesvärd sommar, då pappa och kanske mamma med, byggt ihop en trädkoja till henne med rutschkanan som utväg, bilderna har Theresé Hällsten tagit:

1653941_10152222217532060_9209647073148510678_n 10013965_10152222215047060_9081329674571073691_n

Theresé skickade också en liten filmsnutt då Sally åker…jag kände igen tjutet då hon for utför.

Igår lämnade jag aldrig gården, förutom då jag tog en promenad med Winstone, han kom hem efter middagen och har haft en toppen helg i Ava, käkat blåbär och busat med kompisen Sol, Andys katt.

Apropå katt och hund…vi har pratat en del om just dom djuren, och är överens om att en arg, stridslysten katt, vill man inte ta en dust med. Jag och Winstone gick fridfullt däruppe vid Statoil, för 1½-2 månader sedan, han sprang och snusade i vägkanten (en nedlagd vägstump), och ungefär en meter innan så upptäckte jag en katt som låg på helspänn, gömd i hög gräset, alldeles vid kanten, hade Winstone fortsatt hade han kommit rätt på.

Jag stoppade genast hans framfart (han märkte ingenting), och sa lugnt, du Winstone, vi går här, så ledde jag över honom till andra sidan. Katten så inte alls glad ut, kraftigt byggd, nedfällda öron och med mord i blicken. Men den rörde inte en fena.

Sen, när jag kom hem började jag tänka att katten kanske var skadad, vem vet…så jag tog en tur förbi där och kollade, men den var borta, så förmodligen och förhoppningsvis, en ”vanlig” utekatt på span.

Igår då jag tog den där sista svängen med Winstone, så träffade vi plötsligt på en igelkott, utanför HP:s, den satt blickstilla, och den här gången såg Winstone den, och skulle absolut dit och lukta, men det fick han inte, jag vet nämligen att igelkottar kan bitas rätt så kraftigt, om dom vill.

Hade en kompis i min ungdom, som även hon var ute med sin hund och dom träffade på en kotte. Hon tyckte den var så gullig, knäböjde och höll fram fingret…skulle hon aldrig ha gjort, hon fick en igelkott om pekfingret som inte ville släppa taget, även fast hon i ren och skär skräck, ställde sig upp och började skaka på handen…jojo, så kan det gå 😀

Idag…närmare bestämt om 1½ timme, ska jag hämta upp Anna och vi ska ut till Smultronstället, ser ut att vara perfekt väder för det. Hoppas på en fin dag, för er alla!

Foto0404 Foto0405

Foto0403

Jag nös och tänkte på Cesar!

Av , , Bli först att kommentera 10

Varje gång jag nyser, nu hädanefter, så kommer jag att tänka på Cesar Millan, vare sig jag vill eller inte. Ni vet, han som snackar med hundarna. Jag gillar hans sätt att gå tillväga och han vet nog det mesta om hundar, vad jag nu tänker på är det där psssch ljudet, som man ska använda för att korrigera en hunds beteende.

Till exempel då dom gör fel och du snabbt vill få dom att avledas, även ett sätt att tala om att det dom gör, inte är ok.

Mm, funkar jättebra, även på Winstone och katterna, det är ju samma ljud som kommer ur den där självutlösande kattsprayen, det pyser till.

Så var jag ute med Winstone förra veckan och jag kände mig nödbedd att nysa, försökte dämpa mig lite och det blev exakt Cesar Millans ljud, Winstone som struttade runt på sidan om mig och hade en fin dag ute i solen bland alla lukter och intressanta saker, stannade nästan mitt i steget och böjde huvudet lite lätt nedåt och tittade på mig med förskrämd blick…vad hade han gjort???

Jag kunde inte annat än börja skratta och undrar ju nu, förstås, om Cesar tänkt på detta själv, hahaa…jag menar, en hund lever i nuet, hela tiden, den ska inte straffas efteråt, utan med omedelbar verkan, så nu undrar Winstone, vad han gjorde som var så fel…den där dagen 😀

Foto0631Ja exakt…vi gör ju ALDRIG några galna saker som vi inte får!!!

Jag jobbar i eftermiddag och sen, mina vänner, är jag ledig i dagarna 6, ska bli underbart. Jag och Åke tar ju vår buss och åker ner till Järlåsa, där det blir tårtkalas…nä, ursäkta, Mimmi kalas var det ju. Och Nicco stannar hemma med katterna, hon ska tjäna sig en slant på lördag och jobba under Wheels dagen.

wheels14

 Önskar er alla en fin tisdag!

 

 

 

Stopp i kanin…pang…lås!!!

Av , , 2 kommentarer 8

Förstår mig inte riktigt på det här med hundbajspåsarna som ligger och dräller…fortfarande, nu finns det ju tunnor utställda, om än inte lika många som tidigare.

Foto1503

Här, har det aldrig stått en tunna heller, så varför någon ids slänga dom där, i protest mot något, vet jag inte???

Foto1516

Det ser inte trevligt ut, det kommer att börja stinka, och, någon åker ju på att plocka upp dom, inte så trevligt då andra hundar varit fram och markerat påsarna.

Och apropå korv…ehhh, ja, typ, kolla in mitt masterpiece igår:

Foto1520

Vilket konstverk, haha, fast senapen skulle ju inte ligga kvar däruppe, den smetade jag ner och det bidde ugnstekt falukorv till middag.

Dessförinnan hade jag dock hunnit vara ner på stan och växlat in lite pengar till euro, jobbat 2 timmar, träffat Tina Florin på strömpilen, där vi tog en kaffe. Jag handlade lite och hann hem lagom till Mats Jonsson dök upp med slambilen, vi har nämligen haft ett stopp nere i källaren, i vasken, men det fixade han, tack så mycket för det!

Igår kväll satt vi härnere, Åke, Nicco, Andy och jag. Jag vet inte hur vi kom in på ämnet, men det kommer man väl ihåg, då man var ung…yngre, haha, och man hade sina små hyss för sig, som till exempel när man tycktes ha rätt, och det skulle på nåt sätt klubbas.

Vi sa alltid, och fråga mig nu inte vart det kom ifrån, *Stopp i kanin, pang lås, tusen gånger mer än du kan säga*. Och med dom orden, hade man ALLTID tusen gånger mer rätt, än den andre, spelar ingen roll vad den sa, efter just det där, stopp i kanin…

Ja, Nicco kom ihåg det, något hon då hade lärt sig av mig, och som hon stolt framförde inför hennes kompisar som tydligen stirrat helt oförstående på henne, och sedan klämt fram: Vad var det där då???

Inget dom körde med, tydligen, men jag lovar, det funkar…prova!!! 😀

Hoppas på en fin dag för er alla!

 

 

Hund VS katt

Av , , 2 kommentarer 9

Winstone kan ju låta fruktansvärt elak, då det ringer på dörren eller då någon klampar på trappen. Han rusar iväg som en babian och sladdar ut i hallen men då han kommer fram till den som står där, så är det lugnt, ja han kan skälla, men samtidigt hoppa upp och visa glädje. Han viker bak öronen och är kärvänlig, dock saknar han vissa skills att vifta på svansen.

Nå, Nicco har en gång frågat om jag visste varför en hund lägger öronen bakåt och rätt så tydligt blir det då Winstone sitter ute och gör nummer 2, då åker öronen bakåt. Man skulle kunna gissa att det är för att vara på sin vakt, dom lyssnar om det kommer någon, men nej, dom gör det för att visa sig fredligt sinnade, dom vill väl för fasen inte bli attackerad då dom sitter där i godan ro och skiter.

Jag googlade på det igår och hittade följande text:

Öronen är en av hundens mest tydliga språkmöjligheter, genom att rikta öronen framåt kan hunden uttrycka självsäkerhet, hot eller intresse. Stryker hunden öronen bakåt visar den osäkerhet, underkastelse eller rädsla eller också visar hunden att den är fredligt sinnad och vill undvika bråk. Slutcitat

Jag tror att vi kan läsa av Winstone rätt så bra nu, han är i grund och botten helt ofarlig men vill ibland verka tuffare än han är, men öronen ligger alltid bakåt då nummer 2, utförs, och då han hoppar upp för att välkomna människor hem till oss.

005

Och här har vi då den raka motsatsen…katten. Jag smyger fram kameran till Enyas ansikte för att fota:

Foto1397Foto1396

Och hon blir helt klart irriterad över uppmärksamheten, det syns på hennes öron. Nu är våra katter, snudd på dom fredligaste katterna i världen, och hon skulle i detta läge aldrig göra ett utfall mot mig, möjligtvis hoppa ner och springa iväg, men fruktansvärt sur, förstås 🙂

Och detta kan givetvis skapa vissa problem, Winstone och katterna ihop, dom snackar ju inte samma språk. Och svansföringen är det samma sak med, hundar viftar av glädje, katter av irritation, hunden visar upp magen för att underkastelse, katten för att kunna riva dig ordentligt, med alla fyra tassarna… och så vidare.

Det var dagens lektion i djurens tecken. Idag är det möte på jobbet, annars inget inplanerat. Igår var jag och Nicco på tandregleringen, hon vill ha tågräls, så det ska det bli, och jag och Tina, var på PMU, ute på Teg, (loppis) oj vad förvånad jag blev, att det är sååå stort, och vilka överkomliga priser, jämfört med andra ställen, så där kan man nog fynda om man hittar det man är ute efter.

Önskar er alla en fin torsdag!

Skitsnack

Av , , 8 kommentarer 7

Blev så glad för några dagar sedan då jag tömde brevlådan, där låg ett grönt paket och väntade på att få öppnas. Jag bar in alltihop och kastade mig över paketet för att se vem det nu kunde vara till mig (hoppades jag ju på), men det stod ett helt främmande namn på paketet.

Adressen stämde inte heller, bara numret, 43. Det blev att söka på eniro.se och se om jag skulle hitta ägaren, vilket jag gjorde och jag fick tag i henne så hon kom hit och hämtade igen det.

Så gick det några dagar och kolla in högen med post:

Foto1144

Den vänstra sidan är vår, och den högra är grannens och en annans post. Nu tycker jag snart att vi kan skicka ut ett krav på lite lön, till posten, eftersom det blir vårat jobb att dela ut allt som kommit fel. Eller så får vi ha lite tålamod, kan ju bero på julstressen för deras del också…mycket som ska hinnas få ut och säkert inte mera tid.

Nu har dom tagit bort alla hundsoptunnor på den rundan vi brukar gå…skitbra alltså, skrev hon på ett ironiskt sätt. Första tanken jag hade var att nu kommer det väl att börja ligga skit överallt, men egentligen tror jag inte det. Alla som städat upp efter deras hundar, tror jag kommer att fortsätta göra det, det sitter i ryggmärgen, och dom som skitit i det förut, kommer att göra det nu med.

Men jag förstår inte anledningen till varför dom plockas bort? Jag har inte hängt med i dom nyheterna. En egen teori är att dom ska spara in pengar, kanhända till allt fint som ska visas upp under kulturåret, men då är det väl inte så smart att plocka bort sånt som ska hjälpa till att hålla rent, eller?

En annan teori är att dom nu kommit på att sopbilen som tömmer dom tunnorna, inte har dispens att köra på gång och cykelbanorna, precis som han på Umeva förklarade till mig, och det var anledningen till varför vi skulle måsta flytta vår soptunna till kortsidan på huset.

Mm, ni skulle ha sett hur det såg ut då dom tömde tunnorna sist, hahaa… Killen jag snackade med sa ju att dom som kör sopbilen INTE ska backa, det går absolut inte. Det första man undrar över då man hör det är ju om dom verkligen tagit körkortet på ett lagligt sätt, om dom inte duger till det. Men ja, jag förstår att det handlar om tidsbesparing.

Nå, nu hade nu killen som körde glömt bort att tunnan inte står vid vår infart längre, han körde nämligen in, på cykelbanan från Blomstervägen, kommer på eller ser att ingen tunna står där, backar ut, över Blomstervägen och in på nästa gång och cykelbana för att vända och sen, plocka upp vår tunna, visst 17 hade det varit lättast om vår tunna stått kvar där den alltid stått? 🙂

Ikväll blir det glöggtestning hemma hos familjen Jonsson, ska bli trevligt, och nu väntas det snart frukost, härhemma. Önskar er alla en fin lördag!

 

Som kulan i ett roulettespel…

Av , , Bli först att kommentera 9

Kan inte påstå att det var ett perfekt hundpromenadsväder igår, men hundväder kan man ju kalla det, däremot tyckte nog inte hundarna att det spelade någon roll. Vi parkerade nere vid sidan av badstranden och gick till dödmansudde, där dom gjorde upp en liten eld.

Foto0907 Foto0908 Foto0910

Winstone som inte har så jättestor vana av andra hundar, såg lite förskräckt ut i början men mjuknade upp då han fick dra upp fjädern på dom andra och rusade runt som en galning.

In i grillstugan, runt grillen i 120, några varv, han såg ut som kulan i ett roulettespel som precis fått upp en riktig spinn, och lika snabbt var han ute igen… och järnet, hela tiden.

Foto0911 Foto0912 Foto0916 Foto0915 Foto0914 Foto0913 Foto0918

Lite godis för att få dom att posera… stilla satt dom, i några få sekunder och sedan var det på, igen. Han förvandlades på en väldigt kort stund från en vit hund till en grådassig, grillkols färgad hund som fick ställa sig i duschen då vi kom hem, men han hade nog en bra stund i alla fall.

Foto0919 Foto0920 Foto0921 Foto0922 Foto0923 Foto0924 Foto0925

Jag har funderat om han har fjädrar i frambenen, som han studsar upp och ner hela tiden, så gör han hemma också, då han vill ha uppmärksamhet eller då han är uppspelt av annat, jag förstår då varför hundrasen passar till agility, dom gillar fart och fläkt.

Vid sjutiden dök Ingegerd och ”Kul-Janne” in och en stund efter dom kom Monika och Björn. Vi testade kaffedrinken och den var det inget fel på, fast vi från början upplevde den som stark, men då isen började smälta fick den perfekt smak, den ska jag dricka fler gånger 🙂

Presenter hade dom med sig också, en orangeblomma som jag tycker ser så cool ut att jag redan hade hunnit köpa en själv, men vad gör väl det, två är det inte fel att ha, och Monika och Björn hade med sig en vinflaska… hon hade en vag aning om att vi inte drack vin men var inte säker, men det gör då ingenting, vi kan ju få främmande som vill smaka eller så kommer det att bli ett vällagrat vin 🙂

Foto0930

Nu ska jag ta och diska upp så jag får en fri diskbänk att kunna fixa frukost vid, önskar er alla en fin söndag!

Grannosämja… kan det bli

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag kan inte låta bli att fundera över hanhundarnas pinkande, alltså ursäkta. Dom markerar revir, men borde inte detta beteende försvunnit snart, dom har ju som ingen användning av det.

Jag vill inte att Winstone pissar på saker som ska handhas av mänskliga händer, som till exempel vägskyltar, markörer som dom ställer ut för att visa att det pågår arbete, betonggrisar och träbroar, för att nämna några saker.

Men för mig blir det en evig kamp, varje dag och varje promenad. För andra har ju varit där och markerat, så det vill ju han med, och skulle det nu mot all förmodan, vara ett opinkat ställe, så ska ju det markeras före alla andra… alltså *suck*.

Samma sak gäller ju nu vårat nya staket. Det har redan hunnit vara hundar där och pissat, och jag blir fruktansvärt irriterad då man gå med en hund i koppel och inte kan hålla in dom då man kommer fram till staket eller häck som omgärdar en gård och ett hus. Tror folk att det är allmän egendom eller? Otroligt fräckt, men jag ska råda bot på det. Jag ska köpa och fylla på den självutlösande fy sprayen, så får vi se vad som händer då den kommer att puffa till en hund på nosen eller för all del, därunder då den lyfter på benet. Och jag hoppas det tar ordentligt!

Sen är det inte hundarnas fel, det fattar ju vem som helst, dom går på instinkt och vad dom har medfött, men visst har dom väl en läromästare som dom ska se upp till och lyda? Egentligen vore det ju lämpligare om hundägarna fick puffen i fejjan, men det skulle säkerligen resultera i grannosämja, eller vad tror ni 🙂

Idag har jag möte och annat så jag börjar jobba först efter 17, härligt, då behöver jag inte stå och fixa middagen nu på förmiddagen, utan jag har tid att chilla lite också. Önskar er alla en toppendag!

Foto0126

En andra chans

Av , , 2 kommentarer 20

 

Ja, jag var till läkaren igår och jag har bestämt mig för att ge honom en andra chans, det är väl nåt alla förtjänar, men inte mer än så. Han är (eller för all del, han kanske bara låter så) engagerad, tycker att allt ska utredas, frågar om man är nöjd eller om det är nåt annat man önskar, osv.
Nu antar jag att någon redan pratat med honom, då han satt sig på sängkanten och undrade om det var något mer jag ville säga, och jag sa att jag absolut ville ha svar på alla prover och vad dom betyder. Givtevis, svarade han, och nu återstår så att se, om det blir på det sättet.
Han skulle återkomma på några dagar, och en remiss ska skickas till öron, näsa, hals. Han gjorde ett försök att på traditionellt sätt, försöka se ner till mitt struplock, men det var för svullet längre upp så det gick inte.
Det traditionella sättet var inte speciellt trevligt heller, men allt går, om man sätter den sidan till.
Jag blev kvar på vårdcentralen i 3 timmar, det var läkaren, sedan provtagningen, EKG skulle tas, och sedan skulle jag få göra en sån där spirometri test, då man andas ut det längsta man kan, för att kolla lungkapaciteten, antar jag. Jag fick i alla fall 3 A:n på raken, vilket var alldeles utmärkt, mina lungor tror jag inte jag har fel på, sa jag till tjejen som utförde testet.
Här ser du ju människan som blåst upp, både dubbelluftmadrasser, och hoppborgar (modell liten) och badbassänger rent manuellt, då jag tyckt att det tagit för lång tid att pumpa och då den elektriska pumpen, mest bara lever om, precis som dammsugare man köper billigt på Clas Ohlsson, dom låter, men dom funkar inte så bra.
Jag fick även göra ett sånt där puff test, då man blåser ut det kraftigaste man har, och det kunde man inte göra bättre än så, sa hon som skötte det testet. Så där kunde man känna sig som den stora stygga vargen som blåste omkull dom tre små grisarnas lilla halmhus 🙂
Sedan, efter all den tiden så bjöd Tina på supergod omelett, med både champinjoner och renkött, ett bra avslut på den förmiddagen.
Hon berättade om sin man som omgav sig med rottweilers förr i tiden och dom hundar han hade, lärde han att bajsa på kommando. Lät som ett skämt, då hon först berättade det, men sedan tyckte jag inte att det var så konstigt, egentligen.
Det han gjorde var att upprepa ordet bajsa, då hundarna satte sig ner för att göra det, sedan förknippade dom ordet med vad dom gjorde, och hade han någon gång bråttom och skulle rasta hunden, så var det ett väldigt bra ord att använda, så dom hann göra sina behov.
Tina var ute med deras hund Maja, och hade traskat runt i över en timme, men inget hände, hon kom tillbaka hemåt och hennes man stod på balkongen, hon ropade upp till honom och sa: Maja har inte bajsat!
Du, ropade hennes man tillbaka, jag tror Maja driver med dig. –Bajsa!!! Ropade han, och Maja satte sig ner och uträttade numero två, däruppe i slänten. Haha… så nu vet ni vad jag säger då Winstone gör tvåan 🙂
Önskar er alla en fin torsdag!

Världens största spindel

Av , , Bli först att kommentera 11

 

Min farbror och ingifta faster, var ju här igår, det var trevligt och vi satt och pratade gamla minnen… och nya. Ingmarie berättade att hon hade väckt upp Matts en natt, då hon hade drömt och trodde att hon hade en katt som satt fastbiten på hennes hand. I drömmen var det inte bara en katt, utan fem, och några hundar, därinne i sovrummet.
När dom steg upp nästa morgon undrade Matts om hon kom ihåg något från natten, men det gjorde hon inte förrän hon skulle öppna ytterdörren, det var nämligen där drömmen hade börjat, att dom glömt stänga den ordentligt, och det var ju därför alla djur hade kommit in.
Detta tog mig tillbaka… minst 23 år, vi bodde på Mariehem och Theresé var då, gissningsvis någonstans mellan 4-5 år. Vi hade en katt som hette skorpan, inneboende hos oss. Detta var någon gång på eftermiddagen och jag lade mig på sängen för att vila lite medan Theresé pysslade på med några leksaker.
Jag föll i en liten ytlig sömn, ni vet, man hör ljud och man kan drömma men det känns ändå som om man är vaken. Jag var ju på den tiden, dödligt rädd för spindlar och när jag nu låg där så föll väl ena armen ner, utanför sängkanten.
Plötsligt känner jag att det kommer upp en STOR fågelspindel på handryggen, ja, den var stor, världens största. Jag blir vettskrämd, tar tag med den andra handen och smäller ner den på handen där ”spindeln” sitter, nyper fast den och samtidigt som jag häver mig upp i sittande ställning så kastar jag den stackars spindeln tvärs över rummet, så den borde, rimligtvis ha smackat in i väggen, ordentligt.
Jag stirrar skräckslaget på andra sidan rummet, Theresé befinner sig i sängen, eller om hon nu stod på golvet, det kommer jag inte ihåg, och jag säger till henne med jättestressad röst: Såg du den??? Vart tog den vägen???
Hon såg ut som ett stort frågetecken… och vad annat kunde hon göra, det fanns ju ingenting där… förutom en katt, Skorpan, som ligger under sängen. Om man nu lägger ihop ett plus ett, så är det nog lika med, kattens svans, som blev till en spindel i min lilla drömsömn. Och vilken herrans tur katten hade, att jag inte fick tag i hennes svans, då hade hon fått sig en flygtur.
Apropå svans, vi såg en snutt på Landet runt i söndags och där var det ett reportage från Svansele, det roliga var att programledaren uttalade byns namn som man säger svans, som i kattsvans, fast egentligen säger man ju svan och sedan sele. Det lät kul! Jaja, nu ska jag raca på lite, önskar er alla en fin tisdag!
Maria Lundmark Hällsten