Etikett: läkare

Varför i hela världsalltet…

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 oktober 2018 kl 07:20, Bli först att kommentera

Nu ska jag gnälla på nåt annat än Umeå kommuns handhavande av vissa saker. Recept på mediciner.

Varför i hela rymden och världsalltet, måste man förnya recept, som är livslånga? Snacka om dubbelarbete.

Först ska du hålla reda på när tabletterna håller på ta slut, sen ska du få tag i läkaren och har du inte frikort så läggs det på en kostnad av, 50:-, om jag minns rätt. Och efter det ska du vänta och hoppas att läkaren skrivit ut den gamla medicinen, så den är klar att hämtas.

Hur troligt är det att den som har diabetes, plötsligt inte, behöver sitt insulin, eller när man tar tabletter för högt blodtryck, så är det nåt man inte kan sluta med, även om blodtrycket blivit bra.

Här finns den bilden

Men skulle det nu, mot all förmodan vara så, att du vaknar upp imorgon och diabetesen är borta, då, och först då, kan väl läkaren stryka medicinen från det livslånga uttaget, eller? Ponera att vetenskapen kommer fram till en bättre variant av det du redan har, jamen ändra receptet då, till det som blir bättre. Vad kan vara problemet med det?

Det som retar mig en aning är att det bara, hälften av gångerna, står på Åkes pillerburkar, att receptet måste förnyas, men den andra hälften av gångerna står det ingenting, utan där står han på Apoteket och ska lösa ut nåt som är slut. Frustration!!!

Vi var med om detta nu i veckan och det var den händelsen som föranledde detta inlägg. Den här gången hade läkaren ”glömt” bort att förnya 2 av dom 3 recepten, vilket resulterade i att Åke fick vara utan ett av pillren i 3 dagar. På 2 av 4 förpackningar stod ingenting om förnyelse, därför gjordes inte den i god tid…och detta var INTE, första gången och förmodligen inte den sista. *SUCK*

För 4 år sedan var vi nere i Järlåsa och Theresé bjöd oss på te bjudning på Salsta slott. Att det var 4 år sedan hade jag nog inte kommit ihåg om det inte poppade upp som ett minne på FB.

Han som guidade oss berättade historier på ett roligt sätt under vår rundvandring på slottet och medan han gjorde det så stod hans fru i köket och bakade supergoda scones som serverades med lemoncurd och annat gott. Jag la ut 2 bilder på FB på det goda:

Sen la jag ut en annan bild, på Nicco och Sally, och när jag gjort det, så var det nåt som inte stämde, jag kisade med ögonen och böjde mig närmare datorn, och sen undrade jag, en nanosekund innan jag såg det, vad Nicco hade för byxor på sig och vad som var på knäna. Ja kolla bara, ni ser nog vad som ser galet ut 😀

Och nu en fråga om det finns nån av er som vill köpa ett eller två katt klösträd. Det grå är gjort för större katter, och som ni ser, står det pall för en hund, så är det stabilt:

Och det andra, en nättare variant inte så mycket använt av våra katter:

Tänkte mig 450 för det grå och 250 för det mindre eller 600 för rubbet. Annars kan in ju testa att ge mig ett bud 😀

Hoppas på en bra lördag för er alla!

Det onda och det goda

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 oktober 2018 kl 08:22, 2 kommentarer

Nu har jag fått provsvaren från kolesterolet provet och jag förstår inte, seriöst. Jag har provat googla, och får ju fram siffror och dom ser bara bra ut. Men det går ju inte att googla och få svar på, varför min läkare tycker att jag ska öka på medicinen.

Här lånade jag den bilden

Så här ligger det till och nu citerar jag från brevet jag fick: ”Total kolesterolet ligger nu på 3,9 och LDL, det vill säga det så kallade onda kolesterolet, har sjunkit från 3,3 till 1,9. Dock bör man få ner det onda kolesterolet ytterligare. Föreslår att du dubblerar Atorbirdosen…” slutcitat

När jag googlar så står det att riskgrupper, bör ha det onda kolesterolet, lägre än 2,5…ja, det är ju lägre än så. Varför ska det ner ännu mer då? Har även läst att man inte ska ha för lågt, heller. Vilket öra ska man lyssna på? Och varför ta mer medicin/tabletter, som kan ge biverkningar, för att pressa ner nåt som ändå ligger på det ”normala”.

Eller finns det inget som är normalt, är det så individuellt att man utgår från person till person? Och som jag förstått det, så är medicineringen livslång, hm. Ja jag vet nu, att det finns dom som läser vad jag skriver och kommer att föreslå att jag ringer och frågar läkaren, men det vill jag inte. Jag vill inte ha en tid att passa, jag vill inte bli uppringd då jag är på affären eller sitter helt oförberedd utan brevet framför mig.

Jag vet, jag är bara sån, men det kan ju hända att nån av er…faktiskt VET, hur det ska vara, så jag sätter er på prov 😀 Hur är era kunskaper vad det gäller det onda och det goda kolesterolet?

Här finns den bilden

I övrigt finns inte så mycket att förtälja, jag är ledig…skönt! Har lite god man uppdrag idag, samt ska hämta BS:on från skolan, han ska vara här idag, bara för att, så man kanske ska baka nåt gott att ha till eftermiddagsfika. Annars tänker jag inte göra så mycket mer än att bara vara.

Ha en fin dag, allihop!

Ibland är det roligt, alltjämt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 augusti 2018 kl 08:55, Bli först att kommentera

Vad roligt det är då man ställt larmet men mobilen plötsligt hittar på att den vill vara tyst…absolut stentyst, inte ens ett litet durr.

Åke har nämligen tid för röntgen idag, igen, och som tur var, om man nu kan kalla det tur, då man vaknar av smärta, så gjorde han det, 20 minuter innan vi skulle åka iväg. Så det blev ett snabbt uppstigande och sedan iväg.

Eftersom röntgen kunde ta upp till en timme så åkte jag hem, och sitter nu med dagens första kaffekopp. Gott!

Igår lossade vi Camaron. Brälla kom förbi och körde ut bussen på Blomstervägen, sedan fick Nicco klättra in och hålla på bromspedalen, nerför ramperna. Det gick hur bra som helst, och nu är det då 5 bilar på gården men ingen buss.

Den kördes nämligen bort igår kväll av syrrans sambo, Johan. Jag var lite för snabb och låg före dom, utan att veta det, men blev uppringd av Åke som undrade vart jag var. Så jag stannade till vid en p ficka och inväntade bussen:

Vi åker tillbaka dit senare i höst och vintrar den, med allt vad det innebär. Skruva loss batterier och slänga över presenningar. Dom där presenningarna är inte att leka med, väger såpass att jag inte orkar lyfta dom från backen.

Nå, jag klappar mig själv på axeln, med tanke på vilket jobb det varit att tömma hela bussen, det som återstår nu (tvitvitvi) är att få sakerna på plats inne i huset. Kul att klämma in skafferivaror i ett redan fullt skafferi…not!!! Jaja, jag är på god väg i alla fall, och har till och med fått fram snabeldraken från skåpet, i förhoppning om att kunna dammsuga upp lite damm från golven.

Inväntar nu samtal från Åke då han vill ha hämtning och sedan blir det promenad i omgivningarna med hunden:

Önskar er alla en trevlig fredag och ps…imorgon mellan 8-10 på morgonen, är det samling av finbilar på parkeringen utanför Ullas kondis, här på Västerslätt. Så kom förbi, vetja, hon har öppet, så kaffe och go fika kan inhandlas samtidigt som man kan beskåda bilarna.

Jag har dealat, om en bit av mitt skinn…

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 juni 2018 kl 11:04, Bli först att kommentera

Nu går allt, plötsligt så snabbt. Midsommar till helgen, det var ju nyss maj, eller hur? Känns också som om man bokat upp sig lite här och där och kollar jag i almanackan så är det nåt skrivet, snudd på, varje dag.

Då blir det än jobbigare, då man ska boka in fler tider…vart ska jag hitta dom? Och några tider blir som hängande i luften. Detta är nog en av orsakerna till varför jag verkligen hatar, att ha tider att passa.

Ok, när det gäller arbetet, det är ju schemalagt, och det har man vant sig vid. Men andra tider, ni vet, tandläkare, läkare, lite olika uppdrag, tatueringstider och foliering av Camaro…Oops, nu drog det iväg lite, va? 😀 Vadå tatuering och foliering…

Jo, det är nämligen så här, att jag sålt en bit av mitt skinn, till det bolag jag är anställd av, Lystra Personlig Assistans.

Kommer att vara loggan, samt Lystra och sedan 213, vilket är mitt anställningsnummer.

Detta var kanske inte så genomtänkt i början, men jag slängde iväg en fråga till Affärsutvecklingschefen Daniel, som var och hälsade på sina kunder här i Umeå och jag råkade jobba just då.

Jag berättade att det fanns en sak jag svurit att jag aldrig skulle göra och det var att tatuera mig. Han pekade på Linus och undrade vad det där då var. Ja, en tatuering sa jag, men jag ville inte…

Och i nästa andetag frågar jag honom om han skulle betala en tatuering av Lystras logga och namn, om jag gjorde en. Och han hakade på. Nu blev jag ju dumförklarad då jag kom hem, man tatuerar sig inte utan att få något för det. Så jag mejlade honom och vi gjorde upp en deal.

Jag fick en fyrsiffrig summa pengar som gått till slicks/däck, till Camaron, jag ska nu sätta logga och namn på bakskärmarna, samt tatuering. Och på Wheels, ska det finnas möjlighet för kunder hos Lystra att få provåka ett varv, efter dagens slut. Jojo…så kan det gå om inte haspen är på!

Detta borde ju vara hur bra reklam som helst, för Lystra. Jag menar, om dom inte betydde så mycket för mig, som dom faktiskt gjort och gör, så hade jag aldrig offrat mig. Även om jag villigt ska erkänna, att en bit skinn för mig, inte betyder nåt överhuvudtaget, jag är mer orolig över smärtan, hahaa…I hate it!

Nå, jag återkommer med bilder då det är gjort. Ha en fin dag, allihop!

Test n´tune, och det funkade

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 juni 2018 kl 06:55, 2 kommentarer

Jo jag hann med några turer igår, fast ändå finns det saker kvar att göra. Jag började med en promenad i omgivningarna, med Winstone, och efter det iväg till vårdcentralen.

Läkaren där, tyckte att jag skulle kontakta dietisten från Lycksele, hon är kopplad till oss som gjort gastric byass, och kan kanske råda om vad eller hur jag kan göra för att undvika att få blodsockerfall, det är dock lite lurigt, men…det är sånt som händer, ibland.

Jag fixade huvudrätt, som kommer att bli kall marinerad fläskfilé, till det en lättlagad potatissallad (köpt på Ica, men vi kan ju säga att det är jag som gjort den). Det ska finnas kallrökt lax, en gubbröra gjord på inlagd sill, picklad tomat och rödlök, lite ölkorvar, skinka, en sallad, och lite plockepinn (tandpetare med ost, köttbullar, oliver på). Det som är kvar att göra idag, är tårtan, och jag ska iväg och handla is till den stora öl och cider baljan.

Och javisst ja, det ska upp ett till tält. Och idag, om 1½ timme, är det dessutom en bilträff härute på Västerslätts centrum. Ullas ska ha öppet så det finns chans att få köpa sig en frukost där. Vi har raggat upp en chaufför, Nicco får skjutsa oss dit, hahaa…lång körväg, men vi hinner nog dit om vi startar upp, 7.59. Träffen är mellan 8-10.

Theresé, Anders och Sally fick en bumpig resa, med flyget, och det kan man ju fatta, med dom vindar som blåste igår, hemskt. Apropå att flyga, såg denna bild på FB och lite scary, är den ju 😀

I denna vind som blåste igår, så reste vi två partytält med hjälp av Mats Jonsson som dök in och tog tag i det hela.

Nicco fotade och fixade middagen tillsammans med Sally, under tiden vi höll på med det. Dom bjöd på hemmagjord pizza, inte alla dagar man får sätta sig vid dukat bord.

Sen gick Åke och Anders ut i garaget, där dom svetsade ihop en partystol till Åke, jomen, den blev riktigt bra:

Vi avrundade kvällen med att seriekoppla 2 blåtand högtalare som jag fått köpa via Smartson, Defunc är märket på dom och det är riktigt bra ljud i dom. Dom får följa med i sommar, till tävling, stugan och vart än vi nu kommer att hamna.

Och vi kollade givetvis att partytältet höll måttet:

Önskar er alla en toppen lördag!

Vad hjärnan registrerar och vad ögat ser!

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 juni 2018 kl 07:26, Bli först att kommentera

Jag åkte ut på ärenden igår, och då ringde Bjännsjö kranbilar, han sa att killen var på väg för att ta ner tallen, om han inte redan hunnit dit. Så när jag kom hem möttes jag av detta:
Grannfrun stod på andra sidan vägen med munnen på vid gavel, hon undrade nog vad tusan dom höll på med. Tänk onda tanke, om dom var ut bara för att tjykapa träd (såg det nästan ut som att hon trodde :D).

Killen sa att det var mer grenar än han föreställt sig, så lite mer jobb än beräknat.

Men till slut var tallen borta och I could see the light!

Varje gång jag kom in i köket så tvärtänkte jag att det var nåt fel på gardinerna, men det är klart, tallen har skuggat en hel del, och det tar väl lite tid att vänja sig.

Jag och Nicco stod sedan vid köksbordet och diskuterade utsikterna, då Åke körde in på gården. Jag tyckte att han gick sakta och fundersamt, och därför trodde jag att han undrade om detta nu hade varit en bra idé, att få bort trädet.

Han kommer in i köket och packar upp matväskan samtidigt som han frågar vad vi står och surrar om. Ja, sa jag, tallen förstås…vad annars? Så ser jag på honom att det är nåt som inte stämmer, ja, sa jag, du kan väl inte ha missat, att tallen är borta? Jag och Nicco utbyter blickar och blir lätt oroade, är det ens möjligt?

Han tar två steg framåt med rynkade ögonbryn samtidigt som han gluttar ut genom fönstret, och min teroi stämde, han hade missat totalt att JÄTTE trädet, var borta med vinden, alltså…hahaa… Inte konstigt att han kan missa dom där små detaljerna då, som nya gardiner eller nya frisyrer med andra hårfärger 😀

På kvällskvisten dök Helena och Mats Jonsson in på en kaffe och sedan grejade Mats i både Pontiacen och Camaron, han ställde in tändningarna på bägge bilarna, tyvärr så gick en grej sönder på Camaron, så den hann inte bli färdig, mer arbete åt Åke, med andra ord. Men jag tror att det kommer att kännas bättre att köra med tändningen justerad. Får bli till veckan.

Idag ska det hämtas resten av familjen på flyget, det ska byggas partytält och lagas lite mat. Dessförinnan ska jag till läkaren. Hann dock vara förbi en sväng igår också. Då jag faktiskt fick tid klockan 11, men i smset stod det 10. Jag var tvungen att dubbelkolla vilken av tiderna dom ville ha mig där. Irriterande! Nå, det är väl bästa att jag börjar någonstans, tänker jag.

Hoppas på en bra fredag, för er alla!

Vadå 1 år äldre…möjligtvis 1 dag!

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 juni 2018 kl 07:20, Bli först att kommentera

Uppe med tuppen! Jo jag var faktiskt vaken redan 5.45 😀 Jag hade ju skrivit under mina vårdkontakter, att jag ville ha en läkartid, angående mitt blodsocker. Och sedan väntade jag på svar, men det kom som inget. Så jag loggade in där i slutet av förra veckan och gissa vad, ett svar hade kommit, men jag hade inte fått ett mejl eller sms om det…dåligt!!!

Nåja, dom ville ha mer information och tyckte att jag skulle ringa dit, vilket jag gjorde och som jag trodde, vad kan dom göra åt mina problem, hm…dom vet inte. Det hade varit tråkigt, men enkelt om det hade varit tvärtom, att sockret hade varit högt.

Jaja, hon jag pratade med tyckte i alla fall att jag skulle få komma in och prata med en läkare, och det är precis vad jag ska göra idag och vad som föranleder att jag är uppe tidigare än vanligt.

Efter jag har varit där ska jag måla trappstegen ett varv till och sedan deklarerar vi nog bron som färdig för denna gång. Vi bestämde också att siffrorna 49, får gå i graven så numer står det bara 43 där. Fast jag kan fortfarande sätta en slant på att beställer vi taxi, kommer dom att köra nerför Blomstervägen, för vårt hus eller infart är ju ändå från Timotejvägen 😀

Jag föreslog att Åke skulle sno om siffrorna så det blev 34 istället, men det kanske inte skulle uppskattas alls, av dom som ska hitta hit och framförallt av brevbäraren 😀

Hittad på pinterrest.com

Vi satt ute på balkongen igår kväll och drack kaffe.

Nicco undrade lite över planerna i veckan. Ja jag tyckte ju att imorgon, läs idag, kunde dom ju kanske planera hur dom ska fira mig imorgon, då jag faktiskt fyller år. Och imorgon firas jag med pompa och ståt för att sedan fortsätta firas på onsdag, då vi tänkt käka middag uppe på Gammlia, ni vet, lite som dagen före dagen före fyllare år dagen och sedan en dag efter 😀

Nä, skämt å sidor, jag tänker väl att vi lägger krutet på Åke istället, 51 år är väl inget att fira, imorgon är jag 1 år äldre men in facto, bara 1 dag äldre än idag.
Önskar er alla en trevlig måndag!

Inget att förlita sig på

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 maj 2018 kl 09:30, 2 kommentarer

Inte klar himmel igår men ändå hade vi värmen, så skönt. Det blev en grillkorv till lunch, man ska ju passa på, då det går:

Jag planterade penseérna, i övrigt känns det inte som det gjordes så mycket mer…eller jo, jag städade förstås bort från lördagens festande 😀 Diskberget är ju nåt som ska tas för hand, i det här huset.

Jag blev kontaktad via messenger, av en tjej i Sundsvall, som frågade om jag var inskriven i My heritage, och det är jag, det var dit jag skickade in mitt DNA. Hon hade kommit fram till att vi förmodligen, är släkt, på långt håll, men hon kunde inte se vart, hm…måste kanske bli en fråga till Theresé.

Men lite roligt att det kan vara så här enkelt idag, att hitta potentiell släkt, genom att klicka och se i ett register. Hade det varit för 30 år sedan, hade man varit tvungen att invänta svar, brevledes, och ett brev kan lätt försvinna, och dyka upp 5 år senare, inte så mycket att lita på.

Och apropå brev, jag fick en kallelse att göra arbets EKG, samma dag, kontaktar jag dom via mina vårdkontakter och vill ha en annan tid. Jag får bekräftelse att tiden ska bokas om. Sen går det drygt 2 veckor så dimper det ner en kallelse till en läkare på hjärtmottagningen, samt ett papper om provtagning.

På den kallelsen står det skrivet med bläck, att den här tiden, gäller inte, om inte arbetsprovet är utfört. Och nej, det var ju inte utfört, och någon ny tid hade jag inte heller fått. Hur hade ni tolkat dom handskrivna orden?

Jag tolkade dom som att tiden inte gäller om jag inte varit på det första testet, och därför kunde jag strunta i det.

Fast det blev fel, jag skulle ha bokat om tiden, dom ringde nämligen samma dag och undrade vart jag var, så typiskt. Varför kunde dom inte ha skrivit att tiden skulle ombokas om testet inte var utfört, då hade jag givetvis gjort det, och det hade inte kunnat missförstås.

Nåja, jag bad om ursäkt och hon sa att det var ok, allt var ju ett missförstånd, och nu har jag fått en ny tid nästa vecka, då jag ska dit och cykla lite. Blir säkert bra, skrev hon som inte suttit på en trampcykel sedan hon var typ, 17 år 😀

Hoppas på en fin måndag, för er allihop!

Vore ju bra om man visste innan…

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 maj 2018 kl 08:57, Bli först att kommentera

Jag hämtade ut flarran hos Bo-Lage igår, kolla bara:

Och imorgon då vi har middags gäster, så ska den provasmakas. Vad snopen jag blev då jag skulle betala och såg att dom hade påsar man kunde köpa som är gjorda av återvunnen plast, en sån la jag beslag på, eller nja, jag betalade den, jag snodde den inte, om ni trodde det. Jag tycker att det är en bra modell, lagom att bära till jobbet, med kaffe termos och matlåda, och den är ihop vikbar:

Då jag blev avbytt på jobbet, kände jag en släng av yrsel, då jag ställde mig upp, sedan kom kallsvetten och jag satte mig ner och vi surrade en stund. Symtomen är vad dom kallar dumping, nåt som vi som opererat magsäcken, kan uppleva, om vi äter för fort.

Man kan bli darrig, blek, svettig, hjärtklappning, trött och så vidare. Nå, det enda som inte stämde in riktigt, var att jag inte hade ny ätit. Så jag sa att jag tänker kolla blodsockret, då jag kommer hem bara för att jag kan. Det gjorde jag och jag låg på 4.3, för mig kändes det aningens lågt, så jag åt skorpor och drack en dricka och började känna mig bättre.

Så vaknar jag i natt, alldeles svettig och första tanken är att detta är väl klimakteriet, jag har nämligen upplevt det här förut, med lite jämna mellanrum, och jag håller väl på vara i den åldern, tänker jag. Men så får jag för mig att jag ska kolla sockret igen, jag går på ostadiga ben ut i köket och hämtar mätaren, får knappt in stickan, då jag är lite darrhänt, och visst var det lågt:

Jag har nu googlat runt och förstått, att dom som inte har diabetes, men som kan få lågt blodsocker, har antingen nån bakomliggande sjukdom, dom kan medvetet eller omedvetet ätit diabetes tabletter eller tagit insulin, med mera eller opererat bort magsäcken…oj, jag har ju kvar min magsäck, men den är till största del, bortkopplad.

Jag googlar vidare och hittar sidor där det står om just gastric bypass. En operation som har hjälpt många med diabetes att få sluta ta insulin, eftersom kroppen plötsligt börjat producera mera av den varan. Det knasiga blir då vi, som inte har haft diabetes, ändå producerar mer insulin, för då hamnar vi i ett läge med för lågt socker.

Jag tycker det är helt ok att det är så, men det hade varit jäkligt bra att veta detta, jag har inte hört en bokstav om det här. Det är ju lite lättare då man vet hur man ska tackla, eventuellt kommande, insulinkänningar, och att man fattar vad det är.

Jag ska ringa 1177 idag, bara för att fråga mer. Man kan ju knappast bli dummare av det, tänker jag. Och kanske veta vad man ska bära med sig, om uti fall att.
Hoppas på en fin dag, för er alla även om det regnar, vi håller en tumme för sol imorgon, vore härligt att få sitta ute lite, nu, tycker jag.

Mitt mellannamn är Typiskt

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 april 2018 kl 07:09, Bli först att kommentera

Jag hittade ett gammalt inlägg från januari 2013, i sökandet efter en bild av Capricen, och detta inlägg, beskriver mina dagar så bra att jag inte kan låta bli att sätta ut den igen, även fast jag ser ut att ha berättat delar av den, ännu tidigare. Alltså, googlar man ordet typiskt, så borde det sitta en bild på mig där, eller som man ibland säger, mitt mellan namn kunde har varit detsamma. Maria Typiskt Hällsten

Bild lånad HÄR

”Kommer ni ihåg våran gamla Chevrolet Caprice, den som alltid hade något fuffens för sig, bland annat så ville ju dörrarna, under vintertid, inte gå igen, utan hade det varit plusgrader och sedan blev det minus så studsade dörren bara upp igen.

Jag vet att jag berättat om den där julaftonen när vi packat bilen, Nicco hade placerat sig i baksätet och vi skulle bege oss 21 mil norrut, upp till Malå, där vi skulle fira jul, för oss själva.

Allt gick ju som på räls tills vi skulle stänga Niccos dörr, den ville icket, Åke tog dörren och stod och slog den fram och tillbaka mot dörrkarmen, men inte hände något för det. Då tog han olja och annan smet och hällde ner i låsanordningen och överallt han kom åt.

Sen tipsade Maria (Maria Typiskt Hällsten) om att han kanske skulle testa att elda lite med tändaren, på den där grunkan som inte ville funka, och det gjorde han, med den följden att bildörren började brinna, invändigt och plötsligt var det rena cirkusen därinne på gården.

Nicco som hade spänt fast sig fick ju panik och ville ut, om nu någon granne stått och sett på hela scenariot så måste dom ha undrat vad tusan vi höll på med… döda bilen, eller vad? Först smäller man i dörren som om man ville ha ihjäl någon och sen ledsnar man och tuttar eld på den istället.

Nu var det ju inte mer dramatiskt än så, det som brann slutade ju att brinna och se… sen funkade dörren som vanligt igen och vi kunde ge oss av för ett helt normalt julfirande. När vi pratade om det igår, vid middagen, så tyckte Nicco synd om sig själv och sin tuffa uppväxt och hon undrade också hur sjutton pappas lastbil egentligen kan rulla, den borde ju vara lika misshandlad som bilen hade blivit, mja, sa jag, nu var det ju inte pappas idé, att tutta eld på dörren, det var ju egentligen min… moahaha!!!

Varför vi ens kom in på den berättelsen var att samma fenomen inträffade igår, då jag och Nicco hade bråttom till en läkartid vi hade att passa. Förardörren på Jeepen, ville först inte gå upp, jag bankade på knappen och plopp så lossnade isen och den gick att trycka in, men sen… ja då ville den inte stängas.

Ringde in till Åke som kom ut och provade både det ena och det andra, men det ville sig inte, till slut höll han bara in dörren och jag låste, så då satt då dörren fast i alla fall så vi kunde åka. Samma sak då vi kom fram och jag skulle låsa, dörren studsade så jag höll emot och låste.

Fick be om ursäkt att vi var sena, men sa jag, bildörren gick inte att stänga så det tog sin lilla tid. Nu till en något bisarr upplevelse därinne. Nicco skulle undersökas och när vi sedan pratade så skulle läkaren skriva ut medicin, han vände sig till mig och frågade om vi var fattiga? Ehhh, nä sa jag, det är vi inte. Är det säkert, sa han, hur ser det ut i plånboken? Det är lugnt sa jag, vi har pengar.

Han sa att medicinen han ville skriva ut, var dyrare än andra mediciner, den kommer att kosta ungefär 150:-, kommer inte det att kännas av, frågade han återigen. Nä, sa jag för tredje gången, det är INGA problem.

När vi sedan åkte hem skrattade vi då vi satt i bilen och Nicco undrade hur han ens kunde ställa en sån fråga, man borde väl kanske rimligtvis ha ställt frågan på ett annorlunda sätt, kanske frågat om man hade något emot en lite dyrare medicin, eller nåt sånt.

Nu berättade dock Nicco, att eftersom hon hade haft så bråttom då vi skulle iväg så hade hon inte haft tid att sätta på sig sockar så hon gick alltså barfota med sina Converse skor, och när han skulle kolla hennes längd fick hon ju ta av sig skorna så han hade ju sett hennes bara fötter. Jaha du, inte så konstigt då att han trodde att vi var fattiga, sa jag.

Först får han höra att vi har en skitbil där dörrarna inte gå att stänga och sedan ser han att du går barfota i ett par tunna tygskor mitt i vintern. Så vad skulle den stackaren tro… jaja, nu vet vi ju det i alla fall 🙂

Tur också att man är vig, jag fick hoppa in och ut genom passagerare dörren, två gånger, men sen så funkade dörren, får se hur illa det är idag, då vi ska på begravningen, ser ju inte så seriöst ut att måsta ta sig in på den sidan av bilen.”

Önskar er alla en fin dag!

Etikett: läkare

Varför i hela världsalltet…

Det onda och det goda

Ibland är det roligt, alltjämt!

Jag har dealat, om en bit av mitt skinn…

Test n´tune, och det funkade

Vad hjärnan registrerar och vad ögat ser!

Vadå 1 år äldre…möjligtvis 1 dag!

Inget att förlita sig på

Vore ju bra om man visste innan…

Mitt mellannamn är Typiskt

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten