I veckan har vi kunnat höra svenska bönder klaga på konkurrensen från bl.a. utländska grisuppfödare. Men varför ska det vara/är det dyrare att föda upp grisar i Sverige? Om man kan visa på att det är en bättre kvalitet på köttet och att uppfödningen sker på ett bättre sätt i Sverige ur miljö- och djurskyddssynpunkt tror jag att konsumenterna är beredda att betala för det.

När det gäller nötkött påstår handeln att vi har brist på svenskt kött och att kunderna är beredda att betala mera för det svenska köttet. Alltså torde efterfrågan finnas.

Igår kunde vi också läsa att alla hangrisar måste kastreras efter några dagar om det inte ska bli bismaker på köttet. En kastrering som sker utan bedövning på de små grisarna, trots att det finns andra metoder som ger samma effekt och att som gör att de slipper lida. Kanske är det istället lite mer nytänk som behövs inom branschen.

Så löd en rubrik här i dagarna. Runt en miljard uppger sig kassan ha fått in under 2010 tack vare kontrollutredningar.

Kassan krävde tillbalka 320 miljoner i felaktiga utbetalningar. Utredningar ledde också till avslag och indragningar som innebar besparingar på 720 miljoner. Det som oftast utreds är sjuk- och aktivitetsersättning samt sjukpenning.

Den undran som uppstår när man läser detta är varför så stora belopp kan ha utbetalats på felaktigt sätt. Det andra är om man verkligen kan säga att det är en besparing när kontrollutredningar ger avslag och indragningar på 720 miljoner. Knepig kommunikation och marknadsföring från kassan då det är människor som drabbas.

IDAG PÅ FÖRMIDDAGEN träffade jag ett trevligt gäng när jag var och besökte Jonas Nyström i Kassjö på Turmalinen. Jonas brukar SMS:a mig ibland och han har under en längre period försökt få till stånd ett besök, men det har inte passat förrän nu. Jonas visade runt både hur han bor och vad han brukar sysselsätta sig med i verkstaden.

Redan vid ingången är det en välkomnande entré.

 

I två bloggar igår tog jag upp hur utbildningsväsendet ska kunna tillgodose den svenska arbetsmarknaden med arbetskraft i framtiden. Jag skrev bland annat om vad kommunen kan göra för att försöka få fler att gå naturvetenskapliga program där bristen är som störst. Jag tog även upp det överutbud som har skapats t.ex. inom byggsektorn där det finns alldeles för många utbildningsplatser, framförallt genom att det beviljats för många utbildningsplatser i friskolor som gör att många ungdomar utbildats till arbetslöshet då de inte får en plats i ett företag där de färdigställer sin yrkesutbildning.

Även universiteten måste bli bättre på att attrahera ungdomar till utbildningar där det idag finns brist på antalet sökande samtidigt som det är brist på arbetskraft inom dessa branscher då de är färdigutbildade.

Frågan är var stimulanserna ska sättas in, antingen efter gymnasieskolan eller om det är staten via sina resursfördelningsmodeller som ska styra universiteten eller att staten ska styra studenterna med stimulering till att söka vissa utbildningar.

Men också att universitet och näringslivet fann band som gjorde en vinn vinn situation för både företag, studenter och universiteten. För studenter och företag kanske ett system med garanti och examensarbeten, feriearbeten, sommarjobb och praktik. Samtidigt som det offentliga tar sitt ansvar.

Sverige är ett litet land med en mycket kunskapsintensiv industri, men något måste göras annars hotas hundratusentals jobb i landet. Arbetskratsinvandring skulle kunna hjälpa till men risken är att de länder som kostat på utbildningen är ett land som behöver sin kunskap. Vi måste fråga oss om vi har råd att felutbilda samtidigt som vissa branscher har stora arbetskraftsbehov nu och i framtiden. En än viktigare fråga är om vi har råd att ha var nionde person i utanförskap och arbetslöshet. Det behövs ett nytänk för att klara framtiden.

Svensk damskidåkning utför har Västerbotten att luta sig emot. Igår tog Anja Pärsson sin 13 VM medalj i utförsåkning och har nu bara en åkare före sig, en åkare från 1930-talet. Nu är hon bara en medalj efter Aamodt när det gäller mästerskapsmedaljer (han har 20).

Maria Pietilä Holmner var också med och vann en medalj igår. Framtiden ser också ljus ut då en annan Umeåtjej vann. Charlotta Säfvenberg vann guld i ungdoms-OS i Slovenien.

Vi får självklart gratulera dem och Umeå Holmsunds skidklubbs ordförande Östen Johansson till framgången. Bakom varje framgång finns en fungerade idrottsklubb med bra ungdomsverksamhet. Det vore därför inte fel om Tavelsjöberget kom till skott.

Idag håller vi tummarna för Anja och Maria och vi hoppas också att Maria står överst på pallen den dagen då slalom avgörs. Lycka till.

Trots att arbetslösheten bland unga är hög finns det snart eller redan nu brist på folk inom vissa yrken. En del beror på att det utbildats för många inom vissa branscher där det inte har funnits behov av så många utbildade, samtidigt som det på andra områden utbildats för få.

I de fall där det är brist på arbetskraft inom de utbildningar där det inte behövs akademisk utbildning måste staten snabba sätta till åtgärder och återgå till ett system med vad som tidigare skedde inom gamla AMU, nämligen bristyrkesutbildningar. Det är billigare för staten att snabbt starta med sådana utbildningar än att hålla folk i utanförskap och arbetslöshet.

Problemet är staten inte gör något för att hjälpa företagen att få tag i den arbetskraft som de behöver. Här har alliansen fullständigt misslyckats. Det behövs också mer vuxenutbildning för att folk ska kunna byta yrke eller komplettera sin tidigare utbildning för att på så sätt kunna gå vidare.

Redan i grundskolan måste man bli bättre på att informera om var möjligheterna till en framtid är större. En annan faktor är att förbättra yrkesvägledningen och att införa en begränsning i antalet utbildningsplatser på vissa områden, något som också måste innefatta kraftiga begränsningar i var friskolor får startas.

Andra krafttag som behövs är att få fler ungdomar att söka sig till utbildningar med naturvetenskaplig inriktning. Det måste till för att vi ska få fram tillräckligt med lärare, dataingenjörer och andra typer av ingenjörer där vi redan nu ser att det finns stora brister. Det är en förutsättning för att Sverige ska kunna fortsätta vara ett modernt land med mycket kunskap.

Kanske behövs det till och med ses över vilka stimulansåtgärder som krävs för att klara av denna utmaning. Resursfördelningar till universiteten kan staten sköta och kommunerna får se över resursfördelningen till det som gäller gymnasieskolan för det är oacceptabelt att vi fortsätter utbilda unga människor till arbetslöshet.

Frågan är högaktuell. Det krävs nya kreativa idéer för att få slut på det faktum att vi utbildar människor till arbetslöshet. Samtidigt måste vi klara av att utbilda människor till yrken där det finns brist på arbetskraft. Båda dessa faktorer måste vägas samman till en helhets lösning.

I en del branscher t.ex. på byggutbildningarna finns det ungdomar som går gymnasieutbildningar där de inte är säkerställt att de får plats i företagen för att kunna göra färdigt sin utbildning i företagen. Och anledningen är att företagen inte har möjlighet att ta emot alla som går utbildningarna och därigenom ge dem en färdig yrkesutbildning.

Byggbranschen är en bransch där det finns för många utbildningsplatser sett till antalet arbetstillfällen. Tidigare brukade branschen ta ett ansvar där fack och arbetsgivare tillsammans diskuterade volymerna och antalet elever som man kunde ge en färdig yrkesutbildning. Diskussioner som fördes via branschråden men de har ingen större roll längre.

Den här utvecklingen har förvärrats i och med utbredningen av antalet friskolor. Det har gjort att antalet byggelever är långt större än behovet och möjligheten att ta emot elever ute i företagen. Det är självklart en brist i regelsystemen när friskolor kan starta utbildningar som gör att ungdomarna är chanslösa efter sin gymnasieutbildning att kunna bli yrkesverksamma. Ett systemfel som kostar pengar både för eleverna och kommunerna och utan att kommunen som betalare kan göra något åt det hela. För eleven är det en personlig katastrof att gå 3 år i gymnasiet och sedan inte får bli yrkesverksam snickare, frisör eller byggnadsarbetare för att bara ta några exempel.

Det är bra att socialdemokraterna ännu en gång tar avstånd från Fas 3 i Jobb och utvecklingsgarantin. Den måste ändras och tillföras schyssta regler men också så att man kan delta i utbildning. Plusjobben och utbildningsvikariaten måste återinföras.

Av de som påbörjar Fas 3 lämnar ca 20 % programmet inom 8 månader. Hälften av dem går till arbete med eller utan stöd.

Det billigaste för samhället är att göra som Balticgruppen gjorde i Umeå. Gav ungdomar ett jobb i kommunen i 6 månader. Det visade sig att många som fick chansen kom i ordinarie arbete eller utbildning.

I måndagens Dagens Nyheter är Reinfeldt skeptisk till hyresrätter i Stockholms innerstad och tycker det är rätt att ombilda hyresrätter till bostadsrätter.

En orsak till detta, enligt statsministern, är att hyresrätten inte funkar där. Han menar att det inte sköts och de hyresrätter som ska överlämna lägenheten till nästa hyresgäst har gjort att det blivit en svart marknad.

Men det beror väl på att hyresrätten inte överlämnas till en förmedling eller till hyresvärden som det har blivit en svart marknad. Uttalandet visar snarare på att Reinfeldt inte gillar hyresrätten. Med det synsättet och politiken blir det en mer segregerad bostadsmarknad, helt i linje med moderaternas politik.