Det byggs just nu rekord mycket i Sverige och byggbranschen är i ett mycket lukrativt läge. Med vår röd-gröna politik så har vi verkligen fått fart på bostadsbyggandet igen. Men allt har en baksida och byggbranschen är en del som ibland kopplats till mindre bra rubriker som fusk och mindre legitima verksamheter. I en sådan lukrativ bransch är det viktigt att se till att regler och lagar följs och att man säkrar kvaliteten och arbetarnas rättigheter. Majoriteten av alla inom byggbranschen gör ett bra jobb men för att rensa bort de ruttna äpplena så lägger vi fram en ny kraftfull lagstiftning som bla innebär ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen, där man säkrar löner och motverkar osund konkurrens och monopolbildningar.

Jag tycker detta är en viktig markering mot dem som inte följer reglerna och en viktig åtgärd att stärka villkoren för alla seriösa och duktiga entreprenörer inom byggbranschen så att dessa inte riskerar att konkurreras ut av de som fuskar med skatten, struntar i säkerheten eller inte betalar ut rätt löner.

Förslaget bygger på att en arbetstagare i bygg- och anläggningsbranschen som inte får lön ska kunna få betalt av det företag som anlitat arbetstagarens arbetsgivare. I andra hand ska huvudentreprenören ansvara. Om entreprenörsansvaret aktualiseras så kan den entreprenör som betalat arbetstagarens lön i efterhand kräva ersättning från arbetsgivaren. Förslaget förväntas ha en preventiv effekt och göra det svårare för oseriösa aktörer att verka genom noggrannare kontroller av vilka underentreprenörer som släpps in på svenska byggarbetsplatser. I förslaget presenteras också att arbetstagaren och arbetstagarorganisationerna ska ha rätt till information om aktörerna i entreprenadkedjan. Brott mot informationsskyldigheten föreslås kunna leda till skadestånd. Enligt lagförslaget ska parterna på arbetsmarknaden fortsatt kunna reglera frågan om entreprenörsansvar i kollektivavtal som då ska tillämpas i stället för lagstiftningen. Entreprenörsansvaret föreslås gälla både inhemska och utstationerade arbetare.

Genom att nu riva upp lex laval så hoppas jag att fler myndigheter kommer samarbeta bättre för att motverka osund konkurrens och att vi stärker fackförbundens möjligheter att kräva svenskt kollektivavtal på arbetsplatserna, detta kommer vara en avgörande pusselbit för att stärka kvaliteten och säkerheten för själva bygget och arbetarna.

Miljöpartiet presenterar i dag en klimatfärdplan med 142 åtgärder som ska göra så att Sverige lever upp till Parisavtalet. Vi utmanar övriga partier att matcha oss!

Vi har ett val, vi kan vara de som tog problemen på allvar och gjorde det som krävdes. Eller så väljer vi att vara de som med öppna ögon brände upp resurserna på jorden och förutsättningarna för ett gott liv. Klimatet kan inte vänta. Det handlar om #nu.

Därför presenterar Miljöpartiet i dag en klimatfärdplan som samlar totalt 142 åtgärder som tar avgörande steg mot att Sverige lever upp till våra åtaganden inom Parisavtalet och tar det internationella ledarskap som världen behöver.

Läs Miljöpartiets klimatfärdplan.

Läs Miljöpartiets klimatfärdplan (kortversion)

Sverige ska åter bli ett av världens mest moderna tågländer. Vi presenterar sex förslag för bättre och snabbare tåg!

Järnvägen kommer ha en avgörande roll för att uppnå målet om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.  Sverige ska bli ett internationellt föredöme i omställning till hållbara transporter. Nu presenterar vi sex förslag för snabbare och bättre tåg i Sverige.

Klimatet kan inte vänta. Detta är investeringar som Sverige behöver göra nu!

1.  Snabbare tåg och nya spår

Genom att bygga nya stambanor för höghastighetståg ökar den totala kapaciteten i järnvägsnätet. Så skapas goda förutsättningar för att utöka godstrafiken på räls liksom den regionala tågpendlingen. Miljöpartiet vill att utbyggnad av moderna höghastighetsbanor ska ske så snabbt som möjligt och kan därför tänka sig att finansiera satsningen med hjälp av lånefinansiering. Parallellt med att nya stambanor för höghastighetståg byggs vill Miljöpartiet göra investeringar i andra nationella stråk, så som Norrlandskusten och Stockholm – Oslo.

2. Offensiv upprustning av befintlig järnväg

Parallellt med utbyggnad av höghastighetsbanor krävs offensiva satsningar på den befintliga järnvägen. Investeringar i järnvägen är inte ett val mellan höghastighetsbanor och att satsa på befintliga banor, ska vi nå våra klimatmål måste vi göra båda två. Ingen som idag pendlar med tåg ska få det svårare att göra det i framtiden, därför måste särskild omsorg tas om banor som används för regional pendling.

3. Nollvision för tågstrul

Miljöpartiet vill ha en nollvision för tågstrul. En nollvision för tågstrul bör antas av regering och riksdag och Trafikverket ska få i uppdrag att arbeta tillsammans med berörda parter för att det ska uppnås och bör utöver uppföljning och besiktning också bedriva delar av underhållet själva.

4. Tåg till Europa

Miljöpartiet vill att SJ får i uppdrag att både erbjuda attraktiva avgångar till våra grannländer samt att sälja biljetter till alla större städer i Europa. Sverige bör också agera pådrivande för att de europeiska tågbolagen samordnar en europeisk tidtabell mellan huvudstäder och andra viktiga orter, precis som det finns för flyg.

5. Ett nationellt biljettsystem

Miljöpartiet vill vi se ett nationellt, enhetligt biljettsystem för all järnvägs- och kollektivtrafik ska utvecklas och införas i hela Sverige. Systemet ska ge möjligheten att ha gemensamma rabattårskort som gäller i hela landet.

6. Mer gods på räls

För att minska utsläppen från godstransporterna vill Miljöpartiet att mer långväga gods ska gå på räls och till sjöss. Därför vill vi vid sidan av utbyggnad av järnvägen, införa en differentierad avståndsbaserad skatt på lastbilar, en så kallad vägslitageskatt.

Det är viktigt att vi får en levande landsbygd. För att få detta måste vi investera i en hållbar infrastruktur med hållbara kommunikationer, där människor och varor enkelt, snabbt och miljö-vänligt kan förflytta sig mellan länets orter. Det är också viktigt att se till att samhällsservicen finns tillgänglig för alla delar av landsbygden. Redan nu kan vi se hur vi i Miljöpartiet genomfört åtgärder genom regeringen där vi satsat på att bygga ut och säkra den digitala infrastrukturen vilket jag hoppas ska kunna återskapa utbildnings säten på landsbygden men också skapa en plattform där det lokala näringslivet kan knyta åt sig innovativa företag som genom ett modernt digitala samhälle finner sina säten ute i landsbygden. Att skapa förutsättningar där både människor och produkter enkelt, snabbt och hållbart kan röra sig kommer sudda ut de flesta av de hinder företag ser för att skapa sitt säte utanför de större städerna.

Men en av de viktigaste pusselbitarna för att kunna bo och leva på landsbygden är att vi lyckas skapa arbetstillfällen och uppmuntra företagande genom att vi skapar förutsättningar så att företag vill utveckla och etablera sig. Jag tror starkt på att nyckeln till detta är små och medelstora företag. För att underlätta för dem har vi i Miljöpartiet via regeringen bla infört det så kallade växa-stödet. Stödet innebär att enskilda näringsidkare som anställer sin första personal får kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter det första året. Vi har också underlättat för företagen genom att minska deras ansvar för sjuklönekostnaden, ett förslag som många företagare lyft upp som viktigt.

Jag tror starkt på också att landsbygden har en centralroll inom klimatomställningen, det är på landsbygden som vi kommer se utvecklingen av nya branscher med nya jobb inom jordbruk, energiproduktion och skogsbruk. Där vi kommer kunna producera vår egen mat, biobränslen och ta fram nya hållbara råvaror och material. Det är med bakgrund till detta som vi i Miljöpartiet genom regeringen gett Tillväxtverket i uppdrag att betala ut nära 70 miljoner kronor per år i tre år till de kommuner ute på landsbygden. Genom detta kan vi stärka kommunernas förutsättningar att utveckla företagsklimatet och näringslivet och ge en injektion med syftet är att förbättra möjligheterna att utveckla nya hållbara branscher och nya gröna jobb. För oss i Västerbotten kommer bla Vindeln, Lyksele, Bjurholm, Dorotea, Åsele och Vilhelmina kunna söka uppåt 1,76 miljoner kronor per år från Tillväxtverket mellan 2018 och 2020. Kommunerna får själva avgöra vad medlen ska användas till, förutsatt att pengarna går till näringslivsutveckling och satsningar på att förbättra företagsklimatet. Jag hoppas att detta blir en del som stärker oss som en region som driver hållbart framåt där vi blir Sveriges ledande klimat region.

Det är viktigt med en jämlik skola, där vi satsar på lärare och elever. Där vi lyfter läraryrket med bättre arbetsvillkor och högre löner och där vi har resurser så att alla elever ska klara skolan. En bra skolgång lägger grunden för hela livet framåt. Skolan ska se till alla elevers behov och detta bygger en stark kunskapsnation och det är viktigt att lärare får fokusera på lärande och sina elever så att ingen lämnas efter och samtidigt att ingen heller hålls tillbaka.

Miljöpartiet har genom sin position i regeringen tagit skolan framåt, vi har med vår politik visat att vi tar ansvar för dem inom skolväsendet. Vi har satsat för att och resurserna inom skolan så att eleverna får mer tid med sina lärare, lärarna får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre.  Skolan ska ge alla elever samma chans. Oavsett var de kommer ifrån eller vilka föräldrar de har. Vi har också satsat på att stärka lärarna där vi tar till vara på den kompetens som finns och där vi får fler engagerade lärare.

I en välfungerande skola är det viktigt att elever ska få rätt stöd i rätt tid, där man som lärare har de resurser som krävs för att kunna ge extra stöd för att få med sig läsningen, skrivandet eller räknandet och där stödet enkelt och snabbt kommer på plats.

Därför presenterar nu Miljöpartiet via regeringen förslag på en garanti för tidiga stödinsatser som ska kunna säkerställa att elever för behövda insatser i tid. Det är viktigt att alla får de bästa förutsättningarna att lära sig läsa, skriva och räkna är avgörande för att varje elev också ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolans övriga ämnen. Skolinspektionens granskningar tyder på att stödinsatser ofta sätts in för sent, och inte alltid är anpassade efter elevens individuella behov och detta måste vi justera omgående.

En viktig punk i den klimatplan som vi i MP kommer att gå till val på är att flyget ska redovisa sina utsläpp. Idag är flyget befriat från skatter där man tar ansvar för den klimatpåverkan, flyget måste som andra transportbranscher bära sina egna klimatkostnader. Men på samma sätt som nu flyget står inför utmaningen att ta sitt klimatansvar så måste också flyget kunna för sina kunder redovisa en konsumentinformation där det klart och tydligt redovisas allt som påverkar klimatet med just den flygresan. Detta är något som redan åligger bil och lastbilsbranschen så även här ska inte flyget slippa ta samma ansvar som de övrigt fossil användande branscherna.

Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för att människor ska enkelt kunna göra hållbara och klimatsmarta val, för att omställningen ska lyckas så måste mycket gå smidigt och enkelt för medborgarna. Därför måste det vara högst rimligt att som andra branscher bör också flyget ha en märkning av flygresor så att konsumenter kan göra medvetna val. Jag tror också att när man enkelt kan se och jämföra så blir det mer påtagligt hur klimatpåverkan blir och man gör då fler hållbara val.

Redan nu har vi i Miljöpartiet genom regeringen fått igen två åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan. Dels den flygskatt som införs den första april, dels tillsätts inom kort en utredning om hur inblandningen av biobränsle i flygbränslet ska kunna öka och jag håller med om att redovisning av flygresor klimatpåverkan är ett ytterligare steg vi måste ta.

Under de senaste åren har vi kunnat se hur bil och lastbilsbranschen är inne i en omvandling just nu, vi ser fler och fler innovativa lösningar på fossilfria transporter, så när producenterna för vägfordon börjar satsa för att tar sitt ansvar så måste flygindustrin också ta sitt ansvar.

Men jag tycker att kravet på konsumentinformation inte ska stanna här, för att enklare kunna göra medvetna val i sin vardag så räcker det inte bara att ställa krav mot de mest självklara branscher som har en inverkan på klimatet, utan jag vill se samma konsumentinformation också när vi köper mat, handlar kläder osv. På detta sätt blir det enklare att göra smarta val i sin vardag och man får ett bättre perspektiv på sin egen klimatpåverkan vilket jag tror kommer leda till att man gör fler aktiva smarta val för klimatet.

Biblioteket är en viktig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar kan mötas och ta del av kunskap, litteratur och kultur. En plats som står för en stor kunskap och en enorm kompetens. Bibliotek erbjuder alla en plats för samverkan och där alla kan få ta del av kultur till lika förutsättningar. Framför allt så blir också biblioteken en viktig del för landsbygden och fungerar många gånger som ett nav för evenemang, kultur, samhällesviktig information och samhällsnytta. I många orter är biblioteken samhällets samlingspunkt. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha folkbibliotek men antalet folkbibliotek och biblioteksfilialer minskat, vilket är en oroväckande trend som framförallt slår mot människor som lever på landsbygden.

Nu har vi i Miljöpartiet drivit igen att det ska satsats ytterligare i folkbiblioteken över hela landet. Med Miljöpartiet i ansvarande position för kulturen så kommer regeringen att satsa 250 miljoner per år i tre år på detta projekt. Satsningen kommer ske via statens kulturrådet som fått i uppdrag i att genomföra satsningen och fördela pengarna. Satsningen ska genomföras i samverkan med Kungliga biblioteket utifrån nationella strategiska överväganden och i dialog med andra berörda aktörer. En del av satsningen, 25 miljoner kronor per år, tillförs kultursamverkans modellen där bl.a. medel till bibliotek, läs-och litteraturfrämjande fördelas. Statens kulturråd kommer också överväga kommunernas olika förutsättningar och ta fram en strategi som bygger på att få så långvariga bestående effekter av satsningen. Det är viktigt att vi stärker bibliotekens resurser så att de kan fortsätta ge den samhällsnytta som bibliotek gör och att vi kvarhåller den viktiga roll biblioteken haft runt om i våra samhällen.

En positiv trend vi ser mer och mer utav är hur företag och entreprenörer börja följa modeller efter socialt företagande och med detta bidra med viktiga resurser för att möta många samhällsutmaningar. Med socialt företagande är målet att skapa social nytta för individen och samhället. Sociala företag återfinns inom många olika områden och organiseras i olika företagsformer och kan drivas av enskilda, grupper eller ideella föreningar. Vissa av de sociala företag vi ser idag jobbar för att skapa lösningar för kan vara allt från tillgång till rent vatten i Afrika till minskad arbetslöshet bland psykiskt funktionsnedsatta i Sverige eller också jobba med ungdomsarbetslöshet eller tillgång till offentlig service i inlandet.

Nu tar vår röd-gröna regering ett helhetsgrepp och lanserar en samlad strategi för att stärka utvecklingen av sociala företag. För att kickstarta strategin har regeringen även beslutat om två uppdrag till Tillväxtverket och Vinnova som får 120 miljoner kronor mellan 2018-2020 för olika satsningar på socialt företagande. Detta kommer stärka utvecklingen av sociala företag med nya idéer och lösningar som höjer kvaliteten på och förbättrar samhällets tjänster till medborgarna och att lösa utmaningarna i samhället.

Strategin delas in i fem olika områden. Här ingår bland annat att förtydliga affärsrelationer till eller samarbetet med de offentliga aktörerna samt att stärka företags- och rådgivningskompetensen hos de sociala företagen. Övriga tre områden handlar om att se över befintliga finansieringsmöjligheter, att tydliggöra och mäta effekterna av de sociala företagens verksamhet samt att dela kunskap och sprida goda exempel. Genomförandet av denna strategi är ett långsiktigt arbete och syftar bland annat till att samordna insatser från olika politikområden för att de tydligare ska bidra till att stärka varandra.

Vid gårdagens KSAU så beslutade vi att Umeå kommun ska bidrar med 500 000 kronor till ett vinterhärbärge i Backengården för hemlösa. Jag tycker detta är ett viktigt incitament från kommunens sida och vi måste finnas till att stödja och stärka arbetet med att ta hand om de allra fattigaste som befinner sig inom våra kommungränser.

Att argumentera att detta inte är kommunens ansvar tycker jag är ansvarslöst, vi måste finna oss i den verklighet att det finns personer i vår kommun där bland också barn som befinner sig i den absoluta livsmisären och vi som kommun måste ta vårt humana ansvar för dessa. Vi måste komma ihåg att detta är människor precis som jag och du. Det är viktigt att vi har en människosyn som ser alla individer och finns till för alla individer.

Fattigdom och tiggeri kan inte förbjudas bort. Fattigdom besegras genom stöd, genom reformer, goda värderingar, genom att bildning och skapa förutsättningar för arbete. Fattigdom besegras av att ge en hjälpande hand och inte av att vända ryggen till.

Det samarbete kommunen haft med kyrkan har fungerat bra och vi kan se hur vi tillsammans har kunnat hjälpa människor i nöd. Detta är en dag som vi kan titta tillbaka på och glädjas att humaniteten fortfarande har en plats i Umeå

Oseriösa aktörer inom telefonförsäljning har blivit ett allt mer påtagande problem. Genom oetiska tillvägagångssätt så har allt fler telefonförsäljare blivit anmälda. Vi ser ett tydligt mönster hur speciellt äldre personer och andra som är särskilt utsatta råkar illa ut vid telefonförsäljning och detta är inte acceptabelt.

Ofta handlar det om case där konsumenter felaktigt påstås ha ingått avtal eller att de ingår avtal utan att förstå vad detta inneburit. Med bakgrund till detta så är det viktigt att vi stärker konsumentskyddet och nu föreslår vår röd-gröna regering en lagrådsremiss om att införa ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning, detta kommer stärka möjligheten och förutsättningarna för att fatta genomtänkta beslut när man blir uppringda av försäljare på telefon. Konsumentproblem vid telefonförsäljning har varit en följetong under en längre tid och det är hög tid att stärka konsumentskyddet på området. Det är viktigt nu att regeringen lägger fram förslag som på allvar förbättrar situationen för konsumenter vid telefonförsäljning, som vid vissa fall också leder till ohållbara situationer och skuldfällor för den enskilde.

Förslaget från oss röd-gröna innebär att det inte längre ska vara möjligt att ingå ett avtal muntligen vid telefonförsäljning eller uppsökande försäljning. Om samtalet leder till att parterna vill ingå ett avtal, ska säljaren skicka en bekräftelse av sitt anbud till konsumenten. För ett giltigt avtal ska det sedan krävas att konsumenten efter att telefonsamtalet är avslutat accepterar säljarens anbud. Både bekräftelsen och accepten ska vara skriftliga och kan skickas med exempelvis mejl, sms eller post. Om näringsidkaren trots att något avtal inte ingåtts på detta sätt ändå levererar en vara eller utför en tjänst, ska konsumenten inte vara skyldig att betala för den.