Kantareller!!

Av , , 2 kommentarer 11

Såg nyss en kantarellbild hos en av mina medbloggare. Jag skulle önska att jag hann ut och plocka svamp men det finns inte tid till det just nu. Man kan ju alltid hoppas att det finns någon med flinka fingrar som vill sälja det gula guldet till oss. Blink, blink-tips….

Vanvård

Av , , 2 kommentarer 12

Trist, för att inte säga skandal, att sånt här alls ska hända dessa utsatta personer som är helt beroende av personalen för all hjälp – inklusive matintag, men desto viktigare att man får upp ögonen när det ändå händer. I de nya nationella riktlinjerna i demens, belyses vikten av att lära sig att definiera, känna igen och påtala vanvård. Det är rankat som prio 1.

http://www.socialstyrelsen.se/tillsyn/anmalafelbehandlingellermissforhallande/anmalasompersonalivardochomsorg

Du kan även läsa denna tänkvärda bok som rekommenderas på äldreomsorgsbloggen.

http://aldreomsorgsbloggen.se/content/?p=4821

Alla vi som på olika sätt  möter, jobbar med eller verkar inom äldreomsorgen, är ansvariga för vad vi ser, väljer att se, och  de åtgärder/brist på åtgärder som vi vidtar. Även som privatperson har du ett ansvar.

2 kommentarer
Etiketter: ,

Diskotek

Av , , Bli först att kommentera 8

Äntligen har vi fått ordning på diskmaskinen som gett ifrån sig mystiska felmeddelanden en längre tid. Undertecknad har själv fått agera diskmaskin i ett par månader. Det är nästan så att man vill dansa!!

Vem var Marie?

Av , , 4 kommentarer 9

Ibland poppar det upp små irriterande frågor i mitt huvud, som nyss när R beskrev nyhetstorkan genom att läsa ett inslag om bortsprungna katter på Mariehem. Mariehem, Mariedal, Marieberg, Marielund. Jag började fundera över namnets härkomst. Någon gång borde det ha funnits en kvinna som är upphovet till dessa stadsdelsnamn. Vem var Marie? Är det någon av er som vet?

4 kommentarer
Etiketter: , , , , ,

Heta känslor…

Av , , 2 kommentarer 8

Lilla Gull på fjällsemester

Vaknade med lite feber idag och värk i kroppen. Det får INTE hända. Kurering pågår med diverse huskurer, och på detta en kaffetår!! Man skulle ha haft sig en värmande katt!

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Livets små glädjeämnen

Av , , 2 kommentarer 14

I dagar av töcken och hårt arbete gäller det att ta vara på de små små ljuspunkterna. Dagens höjdpunkt blev att chict munderad i crocs och fleecetröja bege sig till pantstationen på Kvantum. För att sätta en liten extra guldkant på resan så slog jag till med bokinlämning på ett stängt Emmaus samt postning av 4 brev på järnvägstorget. Extra extra allt mao!

Återseendets glädje med den lutande och något hålögde R som just hämtat sig efter en tillfällig svacka mynnade ut i en macka och en välbehövlig kaffetår. Idag firar vi att tant doktorn släppte ut honom i trafiken med förnyat körkortstillstånd. Vi hoppas förstås att han även nästa gång körkortet ska förnyas är i körbart skick. Däremot ska jag inte sticka under stolen med att jag hoppas att flygbåten stannar i garaget. I värsta fall får jag väl göra som vi gjorde med farfar – pyspunka mopeden.

 

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Sörfors i bilder

Av , , Bli först att kommentera 18

Så har vi då haft husfotografen här. Han gjorde ett grundligt arbete och vi hoppas att han lyckats fånga det här fina husets själ på bilderna. Så här avskalat och lite prylar har vi aldrig haft tidigare, men det är ganska fint ändå. Det blir kul att se bilderna när de kommer i husannonsen. Det är så fint här nu, och den som köper/hyr huset blir en lyckans ost. Dert liksom känns i väggarna att här finns rymd och harmoni.

Byråkratin kring vårt nya liv tar lite tid och det är inte det allra lättaste att få tag i människor så här i semestertider. Tur att R är en hejare på den biten. Själv knogar jag på med med jordnära göromål, och så lite med den nya hemsidan förstås.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Domens dag….

Av , , 4 kommentarer 13

Aldrig hade jag väl trott att mina gamla trotjänare, paltgrytan av aluminium och den rostfria storgrytan någonsin skulle ifrågasättas. Är det något i köksskåpen som har evigt liv, så är det väl dem och gjutjärnsgrytan. Storgrytan fick jag en gång i tidernas begynnelse som bröllopsgåva. Jag minns att vi beslöt om delad vårdnad av paltgrytan vid skilsmässan, men i praktiken har den alltid stått hos mig och tagit upp ett helt köksskåp med sin dryga rondör.

Tänk att min salige svärfar skulle få rätt i fråga om rostfritt – att det håller minst lika länge som kärleken. Grytan finns iallafall kvar och många är de mätta magar som plägats och goda rätter som tillagats i den genom åren. En epok går nu i graven om vi faller till föga för det nya påfundet, induktionshällen, vill säga. En kylskåpsmagnet blir domare i målet. Är inte grytbotten magnetisk så funkar det inte. Facit visar att endast ett par av mina grytor och pannor klarar testet, så nu står jag här och är ambivalent. Ska man ha dem som förrådsutfyllnad i evinnerlig tid för att överlåta åt nästa generation att ta hand om dem, eller ska man forsla bort dem?

Sä ohullt!! Så skulle min lilla mor säga, och jag håller faktiskt med. Aluminium….blotta ordet andas gift och farlig rabarberkompott. Varje gång man passerar Sundsvall och Gränges så skäms man rodnande för att man är en del av den miljöförstörande mänskligheten, men nästa dag slår man likafullt skenheligt  in grillresterna i aluminiumfolie. Hatkärlek kanske man skulle kunna kalla mina känslor för detta material.

Detta blev ett för svårt beslut att fatta ikväll så nu packar jag helt enkelt ned grytorna och därmed jämnt. Man får väl helt enkelt ta med sig en kokplatta när det blir dags för paltkok, eller vad säger ni gott folk? Jag har ju en innestående paltlektion/kokning som jag fick av min syster S – tillika facebookgruppen Pitepaltens vänners grundarinna.

Att grytorna fyller upp en hel kartong på egen hand får man helt enkelt stå ut med, för "små grytor har också öron"

Snattren

Av , , 2 kommentarer 14

Snattren, snottren eller hjortron – kärt barn har många namn. Nykokad sylt i långa rader väntar här på att få avnjutas med våfflor, vaniljglass eller en härlig tunnbrödsbryta. Nu när jag flyttar till Norrbotten så får jag väl träna mig att säga "smolanedi" istället för bryta. Översatt till ren svenska så betyder det helt krasst smula-ned-i. Bruttun har jag även hört att brytan brukar kallas för i Norrbotten. Hjortronsylten packas ned tillsamman med det övriga i flytten till Sandvikens Fjällgård. Den kommer där väl till pass att serveras till sugna förbipasserande som vill ha sig en våffla med hjortronsylt och vispgrädde och en kopp kaffe i tältkåtan. Visst blir du sugen? Välkommen!

Livets guld

Av , , Bli först att kommentera 16

Av alla Gunnels Guldfyndigheter så väger förstås de nära och käraste med familjer allra tyngst. Även om Robban förlorat ett antal kilon så är han förstås också en riktig guldklimp i mina ögon. Rik är jag, så rik att hjärtat ibland vill sprängas av kärlek. Idag är en sådan dag. När jag vinkade av Sandra med familj i morse kramades vi extra hårt och länge. Även fast jag känner mig ringrostig  på det andliga planet, så viskade jag ändå en hemlig välsignelse i Olivers öra och stoppade en extra skyddsängel i hans livryggsäck. Jag önskar honom kärlek, trygghet, hälsa och välgång, samt att hemresan ska gå bra.

Häromdagen fick jag ett "il" av längtan efter O, och snörvlade lite uppgivet till R, att nästa gång jag får träffa O, så har han säkert fått skägg…..Detta har nu R skrattat gott åt i ett par dagar. "Tjoller"….säjer han:)