Etikett: Nicke

Är det inte den ena dagen så är det den andra!

Av , , 2 kommentarer 15

Så var vi här igen! Den 5 oktober, och hade mina svärföräldrar varit i livet så hade vi firat Elsies 91 årsdag och Nickes 93 årsdag.

603287_10151189239707060_2038815811_n

553180_10151189239922060_568708429_n

Här två lite mer fartfyllda bilder, åtminstone den på Nicke:

486162_10151118625002060_603253506_n73859_10151118625112060_176395278_nBilderna har Theresé skannat in från våra fotoalbum

Men inte bara det, jag och Åke firar idag, 14 års bröllopsdag, och efter 14 år är det elfenbensbröllop. Jojo!

67541981_2289387697835829_9054700343199268864_o

26855645_1627528050669377_2142535896_n18952950_10155341966581585_180291079423815736_nFast hade vi gift oss, som kanske brukligt var förr i tid´n (då man dum i huvve nå jävulskt) så hade vi gift oss innan 16 augusti 1985, för då föddes ju Theresé 😀

68557_10151372247962060_1852624735_nMin vårdtagare frågade igår, hur vi skulle fira och jag sa att jag inte visste, har inte haft några planer, man kommer ihåg att dagen ska komma och sen glömmer man bort och sen är det too late! Nå, men jag sa att vi har ju nära till Ullas, vi kanske får fira med nån god lunch macka…ish.

Fick ett mejl från Jan A igår, ett tips, han hade sett eluppvärmda vantar på nätet, så här ser dom ut:

71889624_10157468529591585_1575176172021481472_nOch guess what, jag föll till föga och beställde dom, ska bli oerhört spännande att se om dom hjälper. Det vore ju en enorm hjälp då fingrarna har en tendens att bli så kall att dom gör ont. 149:- var inte så mycket att bråka om heller 🙂

72570182_10157468590936585_3623463598950449152_nI övrigt vet jag inte om jag har så mycket att förtälja, har påbörjat operation städa i det så kallade pannrummet. Fint betongdamm, överallt, fy tusan. Och när det är klart så får vi färdigställa tvättrummet, där jag vill måla golvet och längst mer under kakelraden. Hade vart najs och få det färdigt.

Nu har det i alla fall gått såpass lång tid att betongen är härdad, den som las efter bilningen. Så det ska inte vara några problem att måla på den, tänker jag.

Det absolut största och kanske värsta problemet, är tiden. Inte för att den inte finns, utan för att man vill inte tillbringa den lediga tid man har, i ett dammigt källar rum, lätt matematik 😀 Inte lika lät som Sally hävdade, ni vet det där om grushögarna.

”1+1 är inte alltid 2. ta 2 grushögar och slå ihop…så får ni se!”

68437451_10156672047212060_8374783878958678016_nBild tagen av Theresé Hällsten

Och det är så sant som det var sagt och det får avrunda dagens inlägg och jag önskar er alla en fin lördag!

Den flaxade ihjäl sig, stackaren!

Av , , Bli först att kommentera 14

Fick ett meddelande på messenger igår:

56580530_10157046531771585_1348264623047966720_nJojo, skickade det till Nicco som skrev: Nu får du ju ge dig! Hon tyckte att min tid på radion skulle vara over and done with, men icket! 😀

Den här gången handlade det om saker som lossnat och ja, det finns många såna historier. En av dom skrev jag ju om här, för inte så längesedan, den där ytterdörren i stugan, som lossnade och flög iväg. Och den la jag ut på deras sida och fick meddelandet.

Sen blev det cirkus ett tag. Dom hade sagt mellan vilken tid dom skulle ringa, fick ett meddelande, det tutade upptaget. Jag skrev att det är säkerligen min mobil, slå numret manuellt. Får en tumme upp…sen vill dom att jag ska ringa. Jag gör det, det går igång en telefonsvarare och sedan säger den att det är upptaget.

Skriver till dom att det inte funkar, men frågar då min vårdtagare om dom kan ringa på hennes mobil. Går fint! Lämnar numret, dom ringer upp och jag får tala med en tekniker, som tycker att ljudet inte är det bästa, men…så säger han att jag får lägga på, det är en massa störningar, och dom får ringa upp då det är dags.
Precis som om man inte var tillräckligt nervös innan!!!

56571926_10157048471951585_1860663837892542464_nNär samtalet då kommer, säger radioprataren att det är lite kaos, det blinkar röda lampor på deras paneler och det ligger kablar och sladdar överallt. Vet ni vad jag tänkte då?

Det är för att dom har mig på linjen, hahaa….jag kan ju störa dom flesta elektroniska sakerna som finns, jag och mitt energifält 😀

Power LinesApropå stugan och blåsten som var då dörren lossnade, så hade Nicke, min svärfar, snickrat ihop en fågel, med vingar som snurrade runt då det blåste. Den satt på vårt stugtak, en sommar och en bit in på hösten.

Vid ett tillfälle så berättade min farbror Matts  om ett konstigt, dovt swoschande ljud dom hade hört då det blåste, dom hade klurat länge på vad stackaren det kunde vara…lite spöklikt, så där, höst ni vet, mörkt och murrigt ute och detta läte.

Jo, men sen hade dom kommit på vad det var, han och frun Ingmarie, det var pippin på taket, den vevade sina vingar i 120 och det bar sig faktiskt inte bättre än att vingarna till slut lossnade i stormvindarna 

När jag påminde Åke om det igår, så sa jag att det måste ju ha varit lite som när dom satte upp dom där vindkraftverken vi har i stugan nu, innan man vänjer sig vid ljudet, *TJOFF TJOFF TJOFF*. Våran fågel hade kanske lite mer *FRRROOO FRRROOO FRRROOO* ljud för sig.

Så kan det gå och så kan det bli. Blåser ju häftiga vindar här nu också, lite bättre idag än igår, men ändå. Nåja, den dörren vi har till vårt hus idag, sitter nog fast, och ingen träfågel på taket har vi, det enda som kan oroa mig lite är tältet vi har ute på gården, men peppar peppar, vinden kanske lägger sig åt rätt håll då den kommer ditåt.

Ha en fin dag allihop, och håll i hatten!!!
57044207_10157048453356585_4558763216657711104_n

Skönjer ett slut och sedan en början!

Av , , Bli först att kommentera 21

Tillbringade lite tid i källaren igår. Oj vad svårt det är då man ska bestämma vad som ska bort och vad som ska sparas, vad som hör till det och vart tusan ”det” ligger någonstans.

Hittade tidningsurklipp på Nicke i DKW:n:

46413089_10156733906711585_386222795199086592_nOch ett annat urklipp på hans MC, en Indian, som han hade på en utställning:

46441208_10156733939226585_1669626080568279040_oBröllopshälsningar, som jag först började och skulle kasta bort, men dom var så fina, vissa till och med inbundna, så…njae, några sparades bara för att, dom tillhör ju lite historia till detta hus.

46414678_10156734800701585_4729400656715055104_nSen ett dilemma till, vad hade Theresé och vad hade Nicco för grejer. Ett vet vi ju, att Nicco använde en del av Theresé leksaker, och det är där det blir svårt, inte kommer jag ihåg allt. Nåja, mycket kastas, annat sorterar jag ut, dom får varsin garderob därnere med ansvaret att själva gå igenom och avgöra om det ska bli kvar eller inte.

Hade som mål igår att tömma åtminstone 2 kartonger/dag, jag tror att jag tömde 5 eller 6, igår och det är nästan, som om jag kan skönja ett slut, nånstans…in the future!

46459390_10156734796691585_507387245708181504_oNu ska ni få gissa vad detta är för apparat (kanske man kan locka till att få en eller två kommentarer 😀 ):

46473251_10156734796366585_7908044646121472000_nSvar kommer imorgon (om jag kommer ihåg det).

Avslutar med en bild som Theresé la ut på FB, barnbarnet Sally glänser därnere som andra tjej, vänstra hörnet, med vit tröja. Klicka på bilden så kommer ni till deras hemsida.

thumb_2560Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Oanade superkrafter!

Av , , 2 kommentarer 14

Om mina svärföräldrar hade varit kvar i livet så hade det säkert varit storkalas idag. Elsie skulle fyllt 90 år och Nicke 92, dom hade ju samma födelsedag.

Och det året Elise dog, 2005, så knöt jag och Åke våra band, just denna dag. Tyckte att det fick bli till minne av henne, eftersom hon alltid pratat om att vi skulle gifta oss.

Så fira kan vi göra idag ändå, fira att dom en gång varit i livet och alla kalas, vi faktiskt varit på, i just detta hus. Elsie var duktig på att bjuda in släkt och vänner, så det var ofta fullt hus här. Här kör hon runt på en av deras motorcyklar, det var fart och fläkt över henne, oavsett vad än hon höll på med:

189630_10151118624877060_940494474_nNicke var väl lite som Åke, tillbringade mycket tid i garaget, och folk, i princip, vallfärdade hit om dom hade några bekymmer med sina bilar eller andra apparater, då fick Nicke klura och kom ofta på lösningar, lite svetsning där och lite hamrande där och tjopptjopp så var det gjort. Här är han i garaget med sina motorcyklar:

42824089_10156621923901585_5132765920522928128_oOch vi kan fira våra 13 gifta år ihop, även om vi levde tillsammans i synd, 21 år innan vi satte ringar på fingrarna 😀

20150905_184050-614x1024Jag ska ner på stan idag, tänker byta bank…känns lite spännande ändå, konstigt, eller det kanske inte alls är så konstigt, egentligen. Inte om man haft samma bank sedan man var 17 år. Det är väl vanorna man tycker är svåra att bryta. Man vet vad man har, men inte vad man får.

Nicco och Olivia ska på bio ikväll, filmvalet kan dock låta lite udda. Dom ska se Superhjältarna 2. Nå, Nicco förklarade väl att ettan kom 2004, så dom som var barn då, och gillade filmen, har fått vänta i 14 år på efterföljaren, och nu är den då här.

Och för att hon skulle friska upp minnet så satt vi och såg på just ettan igår, bästa scenen ever, finns med i bonusmaterialet, jag har delat det här förut, men jag gör det igen, så roligt 😀 Kanske ska fylla i att babyn har superkrafterna som ingen visste av, förrän barnvakten kom dit.

Och med det önskar jag er alla en toppen fredag!

Spännande värre!

Av , , Bli först att kommentera 13

Har nu påbörjat nedplockning av gardiner, stångar, fönsterbänkar, bära bort blommor och göra plats runt fönstren. Och guees what, det är fler än ett fönster. Puh!!!

Och det är inte bara insidan som behöver röjas, dom ska ha tillgång till fria ytor på utsidan med, alltså, vad dom begär.

Vi fick ett spännande brev från NUS:

41691086_10156582439571585_3284055079694368768_nSvärfar gick ju bort för 7½ år sedan, så jag trodde först att dom skrivit fel namn, och att det egentligen skulle till Åke. Men nej, det var till Nicke (Nils). Så nu lägger jag det på lådan igen:

41641367_10156583168761585_3797867239995080704_oEfter middagen blev det då en tur till Ikea, där vi möttes upp på parkeringen för vidare färd ner till Klabböle energicentrum. Och ja, vi blev några bilar igår också, trevligt!

41637595_10156583036961585_7916825577909125120_o 41644206_10156583034541585_1951418764599754752_o 41645193_10156583036526585_3620151148373082112_o 41654921_10156583029796585_1804002490429997056_o 41659024_10156583031446585_5427303731026722816_o 41662407_10156583040511585_8995284366921826304_o 41666392_10156583038336585_1467328297678405632_o 41668528_10156583039026585_2870582645442478080_o 41676319_10156583034081585_7923996644285087744_o 41679395_10156583037681585_5984110798882996224_o 41679729_10156583035511585_4627391850540433408_o 41685425_10156582917211585_2531901770955751424_n 41691701_10156583039651585_6058132326846562304_o 41692572_10156583041766585_1692242515060588544_o 41702127_10156583033501585_7265014963041730560_n 41718448_10156583032521585_2665110542418444288_n 41733091_10156583036131585_1650146243512369152_o 41737158_10156583030541585_2796068042348429312_o 41741224_10156583031926585_3496235444893384704_o 41764965_10156583037931585_5252070044602466304_oCamaron fångad i farten, på väg ner dit, av Larsa Berggren, snyggt fotat, må jag ju säga, och jag är inte ett dugg jäv 😀

41575516_1830838117024125_3972604492624429056_nHar nu jobbarhelg i sikte, så jag laddar även för den. Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Han ertappades, ståendes på bakbenen…

Av , , 2 kommentarer 11

Vi satt faktiskt ute igår, och det gick alldeles utmärkt. I hörnet på altan, mot bron, där sken solen och det var rätt vindstilla. 3 timmar spenderade vi där, drack kaffe och pratade om allt mellan himmel och jord.

Bland annat om glupska hundar. Anna hade en labrador med stor smak på livet. Disa hette hon och där hon var, slank det ner både det ena och det andra. Eller vad sägs om en halva ost, i ett ögonblink, där Anna inte hann med.

Eller ett halvt kilo jordnötter, och inte ett korn salt fanns kvar i skålen. En nybakad chokladkaka i långpanna som det skulle bjudas på. Anna hade dukat upp allt så fint, främmandet kom dit, nån frågade försynt varför det stod ett tomt kakfat på bordet…gissa vem som hade kaksmulor runt munnen? 😀

Nå, vi konstaterade att labbarna kanske har lite av en getmage, med andra ord med stål i, eftersom hon aldrig syntes må dåligt av det hon käkade.

Så kom jag osökt att tänka på Åkes mamma, Elsie, som alltid hade ett kakfat inne på arbetsbänken i köket. Här i huset hade dom ofta besök, folk som kom för att få en pratstund, en kaka och en kopp med kaffe.

2016-03-07-18.31.51Så kakfatet var som aldrig nån idé att plocka undan, utan det fylldes bara på, vartefter. Dessutom var ju Elsie en häxmästare i bakning, 7 sorter var ju bara förnamnet.

Hon tyckte inte om att Nicke (Åkes pappa), var och nallade av kakorna med jämna mellanrum, det kan ju bli lite för mycket av det goda. Fast han svor sig fri, inte gick han där och små åt av livets goda. Elsie trodde inte ord av det han påstod.

Men så en dag, ertappades Åkes hund Bronco, en karelsk björnhund:

18920227_10155335230171585_5221645185218499664_nDå han stod på bakbenen med nosen i kakfatet och norpade en liten kaka, då Elsie rundade dörren. Haha, där var tjuven, han var ju dock försiktig, en kaka då och då märktes ju inte av så fort 😀

Nu sitter Winstone ute och väntar på mig…tror jag:

34850338_10156348676236585_8979119583193464832_nSå jag går ut och tar mig en …tadaaa, kaffe.

2016-04-27-10.07.51Ha det gott, allihop!

Vi firade big tajm!

Av , , 2 kommentarer 11

Nicco heter Jennifer i andra namn, och hade följdaktigen namnsdag i torsdags. Hennes första namn, som var hennes andra namn i begynnelsen, Niccolina, fick hon efter hennes farfar Nils, som av alla, kallades Nicke.

Låter väldigt invecklat, jag vet 😀 Som liten blev hon då avundsjuk på hennes storasyster, som fick fira namnsdag, två gånger per år, så därför beslutade vi att hon kunde fira på Nils dagen, då, eftersom det var därifrån hennes namn kom. Och Nils stod det i almanackan igår, så vi firade med smörgåstårta från Ullas.

2016-10-08 12.58.08När Jennifer blev äldre så beslöt hon sig för att byta namn till Niccolina, vilket hon gjorde, via skatteverket, så numer är hennes första namn Niccolina, och andra namnet Jennifer. Det var inte så krångligt, som det lät från början va? 😀

Vi fortsatte firandet hemma hos mamma, som bjöd på äppelpaj och kaffe. Med mig därifrån fick jag 4 fotoalbum, som jag gick igenom igår. Och det här tyckte jag var jätteroligt. Vi pratade nämligen om öl, kan ni tänka. Och mamma är lite anti mot denna dryck och tycker att det är rena råttgiftet.

Jag berättade då om mitt första minne av öl. Vi, jag, min storebror och mamma, följde med pappa ut i skogen, för att kolla in hans arbete. Han hade ju skogsmaskiner och det var hans yrke, att avverka skog. Spännande! Jag var livrädd för traktorn, upplevde dom som stora monster. Nå, till saken, hör att dom hade med sig mackor, kaffe och lättöl, men hade glömt att vi, barnen, kanske hade velat haft nåt att dricka. Och jag var törstig, så jag fick smaka den där ölen, tvitvitvi, det var inte gott.

Och nu till det hysteriskt roliga, kolla vad jag hittade i albumet, nu har jag klippt bort övriga människor, och korten är ju gamla, därav kvalitén, här står jag med en ölflaska i handen…pappa fotar:

IMG_2176Och titta nu, en Cola flaska i handen och uppenbarligen har jag precis tagit en rejäl klunk, nu är det brorsan som fotar:

IMG_2177Och sista bilden, men stopp och belägg, nu har jag ölflaskan igen, inte bara i handen utan jag dricker ju för tusan ur den…och pappa fotar.

IMG_2181Är det ingen som ser vad jag gör? 😀 Det där ska jag visa mamma då jag återställer lånet av albumen. Har dom ingen koll på sina barn, hahaa…

Här tre kort på mamma i unga år, jag gillade hennes mössa, på den första bilden och hon måste ha haft ett helt gäng med hattar/mössor, för hon har nya på sig, på varje kort av henne.

IMG_2203

IMG_2118 IMG_2135Idag ställer vi bort buss och Camaro, så det kommer att bli lite luftigare på gården. Ett höst tecken, om något. Önskar er alla en trevlig söndag!
IMG_2189

Tvetydigt…

Av , , Bli först att kommentera 11

Vi var ju på begravningen igår, efter Åkes farbror Helge Jean Ragnar, och jag måste säga, precis som min kusin Anna skrev, att det är lite tvetydigt. Det är ju ledsamt samtidigt som minnesstunden, efteråt, är trevlig och fylld av minnen.

Här spelade Siv-Marie, Helges svärdotter på flygel, och barnbarnet Sara på trummor, superduktiga, och sen hade dom en som sjöng, Helge till ära. Många gick fram och berättade små episoder om Helge och hur han varit som människa.

Alla är vi ju unika och speciella på vårt sätt, även han, en tänkare och konstnär, inte bara ut i fingerspetsarna utan även djupt i hjärtat. Han var absolut ingen nej sägare, utan såg nog positivt på det mesta. Så kul att höra också, att allt som sas, stämde så väl in.

Hans son Staffan, hade samlat ihop lite saker från huset och lagt ut på borden, hur kul som helst att se. Helges blyerts teckningar, brev han skrivit som 15-16 åring då han sökte stipendium för att få åka till Stockholm och måla. Tidningsurklipp, om inte bara Helge utan även Åkes pappa, Nicke, var med på ett hörn. Roligt att se och läsa om.

Sen tänkte jag på det här hur man upplever människor, hur olika man kan se på en person, beroende på upplevelser man har tillsammans. Jag vet att jag skrev om det då min pappa gick bort, och jag skulle skriva om honom vad vi syskon, hade för minnesbilder, om man skulle säga en sak man förknippade med honom.

Det kom olika saker, och storebror hade ju haft ett yrkesliv tillsammans med honom, lillebror flyttade till annan stad rätt så tidigt, jag var den som flyttade hemifrån först, som 17 åring, och Emma, lillasyster som var den som fick mest tid tillsammans med våra föräldrar. Det hjälps inte, man lär känna personer på olika sätt, och det skapar å andra sidan mångfald, vi är inte låst i att vara den vi tros ska vara.

Och som dom sa om Helge, han ville leva i nuet, inte i det gamla, även om det handlade om historia, och där kom ju det man brukar säga så ofta, men man gör det inte alltid, ta vara på alla dagar, och gör dom så bra man kan, man vet ingenting om morgondagen. Önskar er alla en fin söndag och grattis till alla pappor! Vi åker till gravarna och tänder ett ljus för våra pappor, Niccos och Theresé pappa, Åke, ska i alla fall få en tårta 😀

023

Det ska firas…varje dag!

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi firade vår bröllopsdag med middag på Taormina, biffstek med pommes och persilja/vitlökssmör, inte alls tokigt, så där på söndagseftermiddagen. När vi sedan kom hem, så gjorde vi nåt vi vanligtvis inte alls brukar göra, tog oss en Baileys med biscottismak, till kaffet och en chokladbit…det var pricken över i:et och firandet 😀

002

Och idag, tycker Nicco att vi ska fortsätta firandet, då hon faktiskt har namnsdag…Jennifer står det i almanackan, och Jennifer, var precis vad hon döptes till, att ha som tilltalsnamn, men hon valde att byta till sitt andra namn, för x antal år sedan, och det gjorde hon rätt i, hon äger och är sitt namn, Niccolina.

Det var jag som fegade ur då vi skulle döpa henne, jag trodde ju nämligen att jag hittat på detta namn, Niccolina, inte att det faktiskt fanns dom som heter så, hahaa…men det gör det, och Niccos namn kom av att hennes farfar, på skoj, ville att hon skulle döpas efter henne, han hette Nils, men i folkmun, kallades han alltid för Nicke…jag lekte med namnet Nicke och kom fram till Niccolina, så det fick det bli, i andra namn. Ni skulle sett fågelholkarna i kyrkan, vi hade inte avslöjat vad hennes andranamn skulle bli 😀

Jaja, fira och fira, hon kanske kan få en kanelbulle till kaffet ikväll…och en gratis resa till Uppsala till helgen, teparty på ett slott, ska vi tydligen gå på också, Theresé ringde och frågade om det kunde vara nåt, och varför inte, man kan ju alltid testa någonting nytt.

Nu vill Winstone ut på långpromenad, katterna ska ha käk, och sedan får jag allt ta en tur till Djurmagazinet, det behövs djurmat. Hoppas på en bra dag, för er alla!

012 014 016

Dom går som fjärilar flyger…typ

Av , , 4 kommentarer 9

Min mobil lever än, men jag trodde den var körd igår då skärmen plötsligt började vitna i kanterna och det bara fortsatte, men så… plötsligt, klarnade den upp och ser ut som vanligt igen.

Gick ut med Winstone igår, första svängen och noterar snabbt att det inte var bra att måla staket i förrgår… dom plankorna som blev målade ser ut som fruktansvärt taskigt förarbete, färgen rann fläckvis av, i skyfallet. Jag som vet att jag första gången när jag vaknade låg och räknade hur många timmar som gått från det jag målade sista planken, till jag vaknade av regnet och tänkte, jamen det är ju lugnt, det har gått över 6 timmar, men tji fick jag, fast det kan ju dessutom ha börjat regna tidigare, det vet jag ju inte.

Tur då att jag inte hunnit måla så mycket, färgen är tyvärr inte gratis och arbetet i sig är inte heller direkt älskvärt, det gör ju ont för tusan. Att hålla i en pensel och stå som en böj då man tar understa plankan.

Jag gjorde mig en sväng ner på stan igår och konstaterade att jag inte gillar att gå där, visst, mycket att se, men stan… nä, en massa folk som går ungefär som fjärilarna flyger… (ja inte alla, men många) så där helt okontrollerbart, dom vet inte vart dom ska, sen kan dom tvärstanna mitt i steget så man nästan ska gå in i ryggen på dom. Jaja, tur där också, att jag faktiskt inte behöver vara därnere heller, mer än nödvändigt.

Hittade en sån där trätavla igår, som Åkes farbror, Jean Ragnar (Helge) gjorde då han var i tonåren, så här ser den ut:

002

Och kolla, då jag vände på den så sitter där en tipsrad, fastklistrad, törs jag visa den för dig, sa jag till Åke, jag vet nämligen att Nicke, svärfar, hade en rad han spelade varje vecka, stående, i flera flera år, och det är förmodligen den här raden:

003

Han sa dessutom att han inte kunde sluta spela heller, eftersom han nu kunde den utantill och det vore ju försmädligt om han struntade i att spela en vecka och raden skulle gå in.

Med detta avslutar jag dagens blogginlägg och önskar er alla en fin onsdag, för mig innebär den, den sista dagen på semestern, imorgon återupptas dom gamla rutinerna igen.

Maria Lundmark Hällsten