Förhöjda radonhalter inomhus är en hälsorisk och orsakar cirka 500 lungcancerfall årligen. Om radonhalten sänks i alla bostäder till under 200 Bq/m3 är det möjligt att på sikt undvika cirka 200 lungcancerfall varje år. Det finns cirka 200 000 småhus i behov av radonsanering runt om i Sverige. Mot denna bakgrund föreslår regeringen ett nytt radonbidrag.

Den som äger en villa med för höga radonvärden kunde tidigare få hälften av saneringskostnaden – upp till 15 000 kronor – betald av staten. Det bidraget avskaffades 2014, bland annat för att det var få som sökte det. Regeringen anser att det var ett misstag och bidraget ska nu återinföras. Bidraget ska höjas och dessutom informeras om bättre så att fler får reda på att möjligheten finns.

Under hösten 2014 beslutade vi röd-gröna i Landstinget om att satsa på akademiskt specialisttjänstgöring, där man ska få full lön samtidigt som man läser vidare med en specialist utbildning.  2015 blev första försöks året och satsningen har givit goda resultat, detta var en viktig del av satsningen för att kunna ge bättre utvecklings möjlighet till sjuksköterskor.

Detta är en viktig och mycket angelägen fråga och jag hoppas att vi röd-gröna med stöd av regeringen också kommer kunna fortsätta och stödja olika AST projekt som en del i att stärka och utveckla välfärden. AST ger möjligheter till en ökad kompetensförsörjning och kan stärka bemanning. Genom att få fler specialistsköterskor så kan vi enklare garantera kvaliteten och säkerheten inom vården, samt med fler specialistsköterskor kan vi enklare möta och hantera den allt mer högspecialisering som sker inom vården för att utveckla de vårdmodeller som finns idag.

Regeringen har under året utsett en utredare för att se hur vi kan öka antalet utbildade specialistsjuksköterskor och jag hoppas den satsning vi gjort här i Västerbotten ska kunna även inspirera övriga län. Det gäller att vara lyhörd inför den arbetsmarknad som finns och kunna erbjuda bra förutsättningar och individualisera morötterna för att locka fler att utbilda sig. AST projektet är en viktig del i en helhets bild där vi måste kunna erbjuda en bra arbetsmiljö, möjlighet till vidare utbildning med betald lön och en bättre lön inom vården överlag.

I budgetpropositionen för 2018 presenterar regeringen den största satsningen på klimat och miljö någonsin. Redan 2018 vill regeringen satsa ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt för att minska utsläppen och skapa jobb och utveckling i Sverige.  
Regeringen har tidigare presenterat stora satsningar inom klimat och miljö och ambitionsnivån inom området är, i jämförelse med hos tidigare regeringar, mycket tydlig. Nu föreslår regeringen historiskt stora investeringar på klimat- och miljöområdet till en sammanlagd summa om totalt 5,4 miljarder kronor under 2018.
Av summan är 2 167 miljoner presenterat sedan tidigare i satsningar på hav, solceller Industrikliv och internationellt utvecklingssamarbete.

Satsningarna fördelar sig över en stor mängd åtgärder med investeringar i hela Sverige för att minska utsläppen av växthusgaser, för att ställa om till förnybar energi och för att värna biologisk mångfald i hav och på land. Särskilda satsningar presenteras också för att städerna ska vara levande och hållbara.

Nu tar regeringen ett viktigt steg för att göra landets bilar mer klimatanpassade och uppnå målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland. Nu när det säljs fler bilar än någonsin behöver det vara lätt att göra rätt när man står inför beslutet att köpa en bil. Förslagen om bonus-malus och bränslebyte har presenterats tidigare, men läggs i samband med höstbudgeten som skarpa förslag.

Bonus-malus:Regeringen föreslår att den som efter den 1 juli 2018 köper en ny klimatvänlig bil ska få en bonus på upp till 60 000 kronor. Den högsta bonusen får de bilar som inte släpper ut någon koldioxid alls och därefter sänks bonusen i takt med att bilens utsläpp ökar. Gasbilar får en fast bonus på 10 000 kronor. Bonusen finansieras genom en förhöjd fordonsskatt (malus) de första tre åren på nya bilar som har höga koldioxidutsläpp per kilometer. Regeringen föreslår däremot inte någon höjd fordonsskatt på äldre bilar. Bonusen för den som köper de miljö­smartaste bilarna höjs till 60 000 kronor, att jämföra med dagens 40 000 kronor i ”supermiljöbilspremie”.

Bränslebytet som gör det lättare för alla att tanka klimatsmart. Bränslebytet kommer innehålla en så kallad reduktionsplikt som innebär att alla som säljer drivmedel ska blanda in mer biobränsle i den bensin och diesel som säljs. Genom att reduktionsplikten kommer att gälla under många år blir det mer attraktivt för företag att investera i produktion av klimatsmarta bränslen.  Plikten blir världens hitintills mest ambitiösa. Till 2030 är målsättningen att utsläppen ska minska 40 procent, vilket innebär att ungefär hälften av all bensin och diesel som säljs då måste vara förnybar.

Förnybar energi har aldrig varit billigare. I världen växer den snabbast av alla energislag. Men Sverige har halkat efter. Det finns idag en stor efterfrågan på solinvesteringsstödet och det visar att det finns goda möjligheter att skynda på utbyggnadstakten. Redan i år höjs stödet till solceller med 200 miljoner för att kunna komma ikapp med de 3000 hushåll som står i kö för att få stödet. För 2018-2020 höjs stödet till totalt 915 miljoner – mer än en fördubbling jämfört med dagens nivåer.

Regeringen föreslår också en höjning av stödet till 30 procent av investeringskostnaden, från dagens 20 procent. Genom att öka investeringsstödet och höja stödnivån kan de köer som byggts upp hanteras samtidigt som fler kommer att ha råd att installera solceller på sitt tak. Det ska dessutom bli lättare att söka stödet.

En omfattande installation av solceller till en villa kostar idag cirka 150 000 kronor. Med tidigare 20 % stödandel gav det ett stöd på 30 000 kr. När stödandelen ökas till 30 % blir det 45 000 kr. Det betyder att ökningen för 2018 räcker till solceller till nästan 12 000 ytterligare hushåll.

Genom trafikverkets infrastrukturplan som presenterats visar vår röd-gröna regering att det är hög tid att börja lägga in ytterligare en växel i klimat omställningen genom att investera för framtiden så att vi enklare ska kunna leva hållbart. Jag ser fram emot denna plan då vi presenterar ett nytt och modernt tänk där vår regering satsar mer än någonsin innan och där vi nu prioriterar järnväg och inte vanlig väg. Genom att rikta våra resurser rätt och göra nödvändiga investeringar som exempelvis en klimat smart järnväg, skapar vi rätt förutsättningar och möjligheter med att nå målet att bli världens första fossilfria välfärdsland.

Som jag har skrivit om vid flera tillfällen innan så måste vi för att nå klimat målet få långväga gods att flytta från lastbil till räls och sjöfart. Detta är någon som vi i Miljöpartiet tillsammans med resten av regeringen jobbat intensivt med och nu stärker vi arbetet ytterligare. Den utveckling som vi haft hittills där lastbilen står för en allt större andel av godstransporterna, tror jag är förbi och jag tror att vi faktisk tidigare än senare kommer se en omställning inom transport sektorn där vi kommer se mer och mer fordon som driv med fossilfria drivmedel. Dock tror jag att lastbils transporter kommer få en kompletterande roll till godståg trafiken då energieffektivitet och utsläpp är godstågen överlägsna över lastbilen och trotts att vi kommer få fler lastbilar som är klimatsmarta och går på förnybart drivmedel, så finns det just nu en brist på hållbar biomassa, vilket innebär att fler transporter måste göras med mer energieffektiva transportmedel. Regeringen förbereder för flera viktiga styrmedel som bidrar till denna överflyttning, men då krävs också en tillräckligt bra järnväg som kan möta den nya efterfrågan.

Får oss i Norrland och främst Västerbotten så innebär trafikverkets infrastrukturplan att första etappen för Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå har fått klartecken och man börjar arbetet redan 2018, det har funnits anmärkningar från speciellt alliansen om att det bara finns planerade pengar som kan finansiera bara halva sträckan av etapp ett, men jag är väldigt säker på att vår röd-gröna regering kommer att se till så att man täcker upp resterande delen av finanser. Norrbotniabanan kommer bli stommen för en i framtiden utbred och tillgänglig infrastruktur där vi enkelt kommer kunna röra oss och vi knyter ihop inlandet med kusten och där vi enkelt kan röra oss mellan olika delar av länet.