Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Greklandskrisen är ett politiskt spel på hög nivå.

Av , , 2 kommentarer 0

Jag har nu fått tillräcklig tid att smälta allt som hänt i såpoperan Grekland och alla turer fram och tillbaka och jag är beredd att ge ETC’s Johan Ehrenberg helt  rätt närt han påstår att Grekland blivit utsatt för en kupp.

Krisen handlar egentligen inte om ekonomi – Snarare STOR politik på hög nivå!

Johan ger uttryck för att det som händer i fallet Grekland handlar om att de borgerliga regeringarna i EU, och då särskilt inom Eurogruppen med alla medel försöker stoppa en annan sorts politik än den de själva står för. Därför agerar de för att med alla medel fälla den vänsterregering som Tsipras leder.

Eurogruppen’s agerande visar klart och tydligt att man inte accepterar demokratiska beslut fattade av det grekiska folket. Beviset för detta är att de nu vill tvinga Grekland till ännu tuffare villkor än de som de grekiska väljarna röstade NEJ till i folkomröstningen.

I Johan Ehrenbergs artikel finn många intressanta slutsatser av vilka följande är klarast lysande för att med säkerhet kunna säga att Grekland utsatts för en kupp.

  • Vid valet 2014 när Syriza såg ut att vinna gick EU-ledare ut och varnade det grekiska folket för konsekvenserna av att ”rösta fel” och förklarade att man inte accepterar en vänsterregering som förhandlingspart.
  • Att grekiska statslån har extrema räntenivåer därför att ECB vägrar låta Grekland ingå i de statsobligationsköp man gör mot svaga länder som har högerregeringar. ECB undantog Grekland enbart därför att det grekiska folket röstade fram en vänsterregering.
  • Att högergruppen inom EU som vill se Tsipras falla och Syriza splittras bevisar hur lite värde de sätter i ordet DEMOKRATI.
  • Att greklandskrisen inte handlar om lån, valuta eller stödpaket – Vad den handlar om är att med alla medel tillgängliga STOPPA en ”Annan sorts politik”.
  • Att Syriza visat att det går att vinna folkligt stöd för en annan politik men att EU makten vägrar acceptera det.

Johan kallar Euron för ”Samarbetsdiktaturens” vapen vilket i vissa lägen faktiskt kan äga sin riktighet.

Som jag ser det har Grekland under Tsipras varit chanslösa från dag 1. Dock tror jag att EU och de Euroländer med Tyskland i spetsen som orkestrerat spelet nu spelat ett spel där de kommer att falla på eget grepp.

Jag har mycket svårt att se att det Grekiska parlamentet och det grekiska folket kommer att acceptera den uppgörelse Tsipras pliktskyldigast åkte hem med. Även om de skulle göra så kommer den säkert att stöta på patrull i andra EU länder och falla av den anledningen.

Den stora frågan är om Grekland skulle tjäna på överenskommelsen och få en möjlighet att komma på fötter eller om det bara är ett sätt att förlänga pinan för den hårt prövade grekiska befolkningen?

Därför tycker jag att det vore på sin plats att lära de krafter i EU som inte accepterar DEMOKRATISKT fattade beslut av folket i en hel nation en läxa och faktiskt sätta landet i konkurs och göra den grexit alla talar om.

Självklart skulle det bli ännu tuffare under en kort tid – Dock skulle det innebära att Grekland kan börja om från början utan skulder i bagaget. En nystart med en effektiv skattelagstiftning och skatteindrivning och realistiska pensionsvillkor mm. utan att ha en ryggsäck i form av gigantiska skulder är sannolikt en snabbare väg till en bättre situation för Grekland trots att det omedelbara lidandet skulle bli större.

Jag tycker det är svagt av EU att inte göra eftergifter och skriva av en stor del av de upplupna räntorna och ge Grekland amorterings och räntefrihet under några år så att de kan få en rimlig chans att komma på fötter. Vad är KÄRLEKSFULLT och SOLIDARISKT i en sådan hållning gentemot Grekland?

Att som nu kräva att Grekland ska sälja av och privatisera offentliga tillgångar och låta ”De fria marknadskrafterna” härja i landet är inget annat än ett sätt för de GIRIGA att suga ut det lilla som finns kvar i form av tillgångsmassa i Grekland.

Låt oss aldrig glömma att samma länder som nu utövar utpressning mot Grekland var mycket angelägna att få med dem i EU när unionen bildades därför att det gynnade deras intresse. Att som idag påstå att kvalificerade ekonomer i övriga EU inte hade en aning om hur solvensen såg ut i Grekland när de anslöt till Euron är inget annat än en ren lögn. Om så inte är fallet visar det på att Europas ledande ekonomer och bankmän kan lite eller inget alls om ekonomi och ekonomiska uträkningar vilket är lika illa.

Jag har starka indikationer på att man lät det ske därför att hela idéen bakom EU var att skapa en union i vilket man fritt kan flytta pengar från land till land utan att betala skatt, för att sedan via ett vänligt sinnat (läs land i vilket man kan förhandla skattesatsen med dess skattemyndighet) kan flytta pengarna till ett skatteparadis för att undvika beskattning helt och hållet.

Därför tycker jag det vore en lämplig läxa för både ECB och Tyskland m.fl. att Grekland faktiskt gör konkurs och genomför ett utträde ur EU och Euron. Då om någonsin kommer det att svida för Tyskland och ”Trojkan”.

Sätt hårt mot hårt Tsipras så får vi se hur stöddiga resten av EU faktiskt är!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

 

Vad definierar en utgift – en kostnad – en investering?

Av , , Bli först att kommentera 0

Dagens första inlägg är ett klarläggande av ekonomiska termer och deras betydelse. Inom politiken är det oerhört vanligt att kalla allt som har med offentliga utgifter att göra för en kostnad trots att så inte är fallet. Extra vanligt är detta bland Alliansens företrädare och de som hyllar de nyliberala tankarna om ”Den fria marknadsekonomin”. Därför vill jag för att underlätta den framtida debatten redovisa hur man definierar utgift, kostnad och investering inom företagsekonomin.

Jag skriver inlägget därför att jag upplever att väljarna under lång tid blivit förda bakom ljuset då det gäller att förstå skillnaden mellan en kostnad och en investering.

Till att börja med pratar man inom företagsekonomin om alla betalningar såsom varande en utgift – Först därefter bestäms om utgiften är en kostnad eller om utgiften är en investering.

Så här definieras termerna inom företagsekonomin:

  • UTGIFT = Värdet av en vara eller tjänst vid köptillfället.
  • KOSTNAD = En utgift som knyts till en viss tidsperiod, vid brukandet av resursen. Inom samhällsekonomin värdet av de produktionsfaktorer som krävs vid produktion av en vara eller tjänst.
  • INVESTERING = Att satsa ekonomiskt i förhoppning att tillgodoräkna sig en framtida avkastning. Det kan röra sig om exempelvis ökade intäkter, minskade kostnader eller högre kvalitet. Konkret kan det handla om, bland annat, inköp av nya anläggningar, ny personal eller ett nytt affärssystem.

Om vi ser på utgifter, kostnader och investeringar på detta sätt och pratar om dem på samma sätt oavsett om de sker i privat eller offentlig sektor tror jag av vi kan nyansera debatten på ett helt annat sätt än vad som nu är fallet. 

Det är inte rätt mot vare sig väljarna eller mot politiken att prata om dessa saker på olika sätt beroende på om det handlar om privat eller offentlig sektor. Kostnad är när pengarna används utan att avkastning uppstår – Allt annat är att betrakta som en investering.

Tittar vi på definitionen så kan vi med enkelhet förstå att många av de utgifter vi tar i offentlig sektor är att betrakta som en investering snarare än en kostnad. Således är byggandet av bostäder inom allmännyttan, infrastruktur i form av järnvägar, vägar, elnät och bredband mm. i allra högsta grad en investering även om många felaktigt talar om dem som varande kostnader.

Tittar vi extra noga på hur en investering kategoriseras kan vi även se att det konkret kan handla om att anställa ny personal – Personal som sedan producerar och därmed lämnar avkastning.

Vi Socialdemokrater står nu inför stora utmaningar och trainee jobben i offentlig sektor är därför en gång för alla att betrakta som en investering och inte som en utgift.

Den investering vi gör idag kommer samhället tillgodo både i form av de framtida kostnaderna minskar samt att de som kommer i arbete i en framtid kommer att betala skatt vilket gör att intäkterna ökar.

Sociala trygghetssystem och välfärd är även de att se som en investering – om än en långsiktig sådan. Vi investerar månatligen genom löneavståenden och arbetsgivaravgifter för att bygga upp avkastning i form av pension när vi blir gamla och sjukpenning och rehabilitering om vi råkar bli sjuka.

Därför är det dags att börja kalla saker vi sitt rätta namn och inte vilseleda människorna med felaktiga benämningar.

Med rätt benämning blir det lättare för väljarna att förstå vilket parti man bör rösta på om man vill leva i ett Sverige präglat av KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

 

Trolöshet mot metoderna – Trofasthet mot värderingarna – Så bygger VI ett JÄMLIKT Sverige.

Av , , Bli först att kommentera 0

Sannolikt är samhället aldrig färdigt, och vill man förändra levnadsvillkoren för de många måste man arbeta för förändring. Så sa Olof Palme en gång och det är just orden i denna mening som gör att jag finner kraften att gå vidare i min politiska gärning.

Samhället är på inget sätt färdigt därför behövs ett idogt arbete som leder till förändring – Inte som senaste tiden till det sämre – Vad som behövs är en förändring som leder till ett bättre mer JÄMSTÄLLT samhälle.

Precis som Palme så tror jag fullt och fast på att detta bara kan göras genom segt och långsamt praktiskt politiskt arbete – genom reformer. Med samma övertygelse är jag övertygad om att reformer utan idéer och värderingar är tomma och i längden direkt farliga därför att de hotar folklig uppslutning och ett folkligt deltagande i politiken.

Reformer måste alltid relateras till och säkerställas gentemot de idéer och värderingar som utgör vår ideologi. Det innebär att allt politiskt arbete måste ställas mot grundvärdena KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE när det gäller oss Socialdemokrater.

För att åstadkomma de förändringar som behövs för att uppnå ideologins grundteser måste vi vara pragmatiska när vi genomför det praktiska politiska arbetet.

För att ytterligare tydliggöra vad jag menar kommer jag här att ställa upp några av alla de uttalanden som Olof Palme gjorde under sin politiska gärning med förhoppning att ni genom dessa ska förstå vad jag säger när jag påstår att vi måste återgå till den politik vi vet fungerar och därifrån starta reformarbetet.

Håll till godo – Palme sa:

  • ”Vi tvingas ofta ompröva vår politik när det gäller metoder och praktiska handlingslinjer. Samhällsutvecklingen gör detta nödvändigt, liksom människornas önskningar. Illa har det gått för partiet när vi begått misstaget att göra en politisk metod som är lämplig i ett visst tidsskede till ideologi för alla tider.
  • Men bara för att metoderna skiftar behöver man inte byta värderingar. Trofasthet och konsekvens när det gäller idéerna måste förenas med trolöshet när det gäller metoderna. 

Dessa uttalanden gäller idag likväl som på den tid Palme verkade och budskapet han gav lever lika starkt i mig som någonsin i honom. Det är därför jag ALLTID återkommer till det faktum att ideologi och den ideologiska plattformen är vad som är viktigast i politiken. Det är därför jag envisas med att alltid lyfta upp våra kärnvärden KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.

Vi kan kompromissa metoderna för att nå dit – Vi kan handla på olika sätt från tid till annan – Det viktiga är ju trots allt att vi står starka vid våra värderingar och aldrig underlåter oss till att fatta beslut som går emot våra värderingar.

Der är så VI tillsammans kan driva en pragmatisk politik som faktiskt gör skillnad i gemene mans vardag!

Palme sa en gång med all rätt följande: Det är svårt att fördjupa sig i de senast framlagda propositionerna eller den avlägsna utopin. Men att binda samman dessa ser jag som politikens viktigaste uppgift.

Eftersom det är människornas vardagsliv i all sin mångfacetterade rikedom som är det viktigaste i politiken kan ingen enskild idé erbjuda lösningen på alla vardagslivets problem – Lösningen på vardagslivets problem kan endast åstadkommas genom att förena ett stort antal idéer och formulera dessa till en gemensam ideologi.

Vilka idéer och värderingar är det då som skapat kärnvärdena KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE?

För egen del är det idéerna om hur vi skapar ett mer JÄMLIKT samhälle med mindre klassskillnader som är de bärande idéerna i mitt politiska arbete. Att kunna skapa ett Sverige där ”Full valfrihet för alla på lika villkor” råder i alla nivåer i samhället och inte bara hos ett utvalt fåtal.

Palme sa: I alla kulturer har man med börden, penningens och status av olika slag alltid försökt dela in människor i fack och fållor. Det finns heller ingen grandios enhetslösning på detta ständigt återkommande dilemma. Vi vet bara att det är med tusen och en praktiska reformer som man överhuvudtaget kan komma framåt”.

Precis som Palme är jag fullt medveten om att man bara orkar med detta vardagsarbete om man samtidigt drivs framåt av utopien om ett bättre samhälle som präglas av JÄMLIKHET och MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.

Just det faktum att jag vet att detta är möjligt håller mig igång – De gånger jag tvivlar brukar jag sätta mig ner och begrunda våra ideologiska kärnvärden KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE och vad de faktiskt innebär här och nu. När jag gör så kommer kraften att jobba vidare tillbaka helt enkelt därför att målet om ett JÄMLIKT samhälle med ”Full valfrihet för alla på lika villkor” är värt att kämpa för.

Resan mot en JÄMLIKT Sverige har bara börjat – I takt med att fler och fler inser finessen och storheten med ett JÄMLIKT samhälle och inser att metoderna kan variera så länge värderingarna står stadiga i sin ideologiska mylla kommer resans fart att öka. Det är först när vi är trofasta mot idéerna och värderingarna och trolösa gentemot metoderna som framgången kommer.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

 

 

Vissa skulder är bra skulder!

Av , , Bli först att kommentera 0

Johan Ehrenberg är definitivt inne på ett mycket intressant område i den artikel han skrivit i dagens elektroniska upplaga av ETC med titeln ” Hur farliga är skulder egentligen?”

Han lyfter några viktiga skeenden och realiteter som om man tänker efter faktiskt har betydelse på ett eller annat sätt när det gäller hur vi betraktar lån och skulder.

Något av det han lyfter som frågeställningar är följande:

  • Varför ska vi lita på de nationalekonomer som säger att bostäders stigande lån inte är något problem när samma ekonomer är de som var djupt övertygade om att finanskraschen inte skulle kunna inträffa?
  • Varför vi tillåter att de ekonomer som sitter i stat, kommun och landsting och är fostrade i att det inte är politikens uppgift att investera och låta det offentliga växa med hänvisning att det minskar utrymmet för det privata näringslivet?
  • Varför ska vi tro på deras argument om att investeringarna är en kostnad och inget som gör oss starkare i framtiden?
  • Varför jämför vi ett lands totala skuldbörda mot bara ett enkilt års BNP när faktum är att lånen ska amorteras av med en liten del av flera års BNP?

Frågeställningarna är som jag ser det mycket relevanta – Dessutom kan det märkas att nyliberalismen fått ett allt för stort inslag i debatten just därför att man ägnar sig åt jämförelser likt den i sista punkten. Synen på det offentligas skuldbörda har helt enkelt blivit snedvriden och beräknas på ett helt annat sätt än för den privata sfären.

Johan Ehrenberg frågar sig i artikeln varför vi inte istället jämför den totala skuldbördan med låt säga 30 års BNP då detta vore mer relevant eftersom många av lånen ska amorteras av under lång tid.

Varför är det fel att låna till att bygga bostäder i offentlig regi när detta kommer att leda till att bostadsbristen minskar och bostadsspekulationen som driver prisökningarna därför minskar?

Svaret på den frågan är nog det enklaste att svara på – Utan bostadsspekulation får bankerna låna ut mindre pengar och deras vinster minskar. Svårare än så är det inte!

Johan har helt rätt då han säger att den första frågan vi ska ställa oss är VAD vi lånar till – inte att vi lånar.

Att låna till att bygga bostäder, infrastruktur och andra saker som behövs inom offentlig sektor är inte en något som ska ses som en kostnad – Istället ska det ses som en investering i vår framtid på samma sätt som ett företags lån till investering i ny teknologi gör.

Så långt artikeln och de frågeställningar och tankar som den faktiskt sätter i rörelse.

Kanske är det så att dagens sätt att se på lån och staters skuldbörda är resultatet av att vi människor under allt för lång tid indoktrinerats av nyliberalismens doktriner och därför förlorat kraften att tänka i andra banor än de som nyliberalismen präntat i oss?

Själv är jag övertygad om att det är på detta sätt!

Om vi vill ändra på sättet att betrakta lån och skulder och samtidigt säkerställa att lån faktiskt är något bra som är nödvändigt för att finansiera saker som ska finnas kvar under lång tid måste vi göra en genomgripande förändring i vårt samhälle.

Vi måste koppla förklaringen om varför vi lånar till ideologin och förklara för människorna varför ett lån faktiskt bara är resultatet av vår ideologiska övertygelse och vår strävan att bygga det Sverige vår ideologi stadfäster.

Dessutom behöver vi säkra vår skattebas genom att se till att alla i samhället SOLIDARISKT betalar skatt. Därför är det viktigt att genomföra de åtgärder jag tidigare föreslagit för att förhindra skatteplanering och flytt av skattebasen från Sverige till andra länder.

Ett JÄMLIKT samhälle kräver att alla SOLIDARISKT betalar skatt på de inkomster som är genererade i landet. 

Jag har tidigare gett uttryck för att den fria flytträtten av pengar över nationsgränser inom EU utan att betala skatt är förödande för ländernas ekonomier och blott och allena syftar till att göra de redan rika rikare på de mindre rikas bekostnad. Att som idag tillåta att företag kan skatteplanera genom att flytta pengar till skatteparadis via transitländer i EU måste därför stoppas om vi ska nå ett läge där offentliga skulder faktiskt är bra i vissa lägen och fungerar som ett sätt att bedriva progressiv fördelningspolitik.

Så länge de nyliberala strömningarna som tillåter ”vissa” att själva bestämma hur mycket skatt de anser att de ska betala – Så länge kommer vi att med jämna mellanrum få uppleva situationer likt den vi nu ser i Grekland.

Det är dags att vi sätter ner foten och talar om för kapitalägarna att det de gör är FEL – Att deras skattebekymmer är ett litet problem för oss övriga medborgare och något som vida överskuggas av vår ideologiska övertygelse om ett Sverige byggt på KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.

Därför kommer jag att jobba för att detta ska bli verklighet så snart som möjligt. Det är dags att återreglera världens bank och finansmarknader så att vi kan säkerställa att alla får del av kakan inte bara ett utvalt fåtal.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Den ideologiska drivkraften är det som driver mig.

Av , , Bli först att kommentera 0

Min ideologiska drivkraft kommer från de Socialdemokratiska kärnvärdena KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. Det är just dessa kärnvärden och den politik de leder till som gör att jag är Socialdemokrat i själ och hjärta.

Palme sa på sin tid att ”Som vi ser det är det inte enskilda människor som sitter vid makten – utan en rörelse och vissa idéer”. Han var noggrann med att poängtera att Socialdemokratins vilja alltid har varit att förändra samhället – dock utan att de ideologiska kärnvärdena går förlorade.

Samma sak gäller för min egen del – Det är därför jag skapat skalan som sträcker sig mellan ytterligheterna KÄRLEK och GIRIGHET. Skalan är viktig för att kunna avgöra om de förslag och frågor som debatteras både i vårt parti och i riket i stort är i enlighet med min ideologiska övertygelse. Den behövs för att kunna förändra samhället utan att de ideologiska kärnvärdena går förlorade.

Det är på grundval av min ideologiska övertygelse som jag hädanefter alltid kommer att fråga alla om deras förslag är närmare KÄRLEKEN eller närmare GIRIGHETEN. Jag tycker svenska folket behöver få veta och förstå på vilka grunder politiska förslag läggs –  och vem som gynnas av dem.

Så länge flertalet gynnas kan det anses vara KÄRLEKSFULLT och således i takt med våra ideologiska kärnvärden –  Gynnas bara fåtalet av beslutet är det att betrakta som GIRIGT. Detta är min politiska agenda och det sätt på vilket jag kommer att agera i framtiden både internt i vårt parti och gentemot andra partiers företrädare.

De Socialdemokratiska kärnvärdena och värderingarna är formulerade som de är därför att det yttersta målet är att skapa ett JÄMLIKT samhälle med mindre inkomst och förmögenhetsskillnader än tidigare. Ett samhälle där vi i sanning kan säga att ”Full valfrihet för alla på lika villkor” råder, och där VI faktiskt bevisa att det VI säger äger sin riktighet.

Palme sa vid ett tillfälle att: ”Samhället är människornas verk – Om något är fel kan VI ändra på det”.

Just Palmes användande av VI och OSS är fundamentalt om vi vill leva upp till våra ideologiska kärnvärden. De kärnvärden vilka vi vet kommer att bygga ett starkare och mer harmoniskt Sverige. I alla sammanhang där samtalet handlar om VI och DEM istället för VI och OSS blir det således omöjligt att förändra samhället därför att det alltid kommer att finnas någon som betraktar förändringen som kommande från DEM.

Att tänka i banor om VI och OSS är därför första steget i bygget av ett jämlikt samhälle.

Det är precis det jag redan gjort för egen del och det är därför några av er beskyller mina inlägg för att vara aningen självsäkra och verklighetsfrämmande.

Om ni tänker i termerna VI och OSS blir det enklare för alla och envar att inse att jag tycker och argumenterar som jag gör därför att jag insett att det bara är genom att argumentera utifrån våra grundläggande kärnvärden som politiken kan bli en angelägenhet för alla – inte bara för experter och en smal politisk elit.

Palme sa en gång: ”Vi behöver aldrig överlämna beslut till experterna och specialisterna. Politiken är åtkomlig för var och en att bedöma ty den bestäms ytterst av värderingar och idéer”. Att ta strid för den ideologiska debatten och aktivt arbeta för att få människorna att förstå vår ideologi är således en kamp för att infria Palmes övertygelse om att ”Alla kan ta ställning – även till de största och svåraste frågorna” så länge de känner ideologin och idéerna som bär frågorna.

Därför vill jag avslutningsvis säga till er alla – Min medicin och mitt engagemang i politiken kommer att bli mer ideologi och mer ideologisk debatt så att VI tillsammans kan gå vidare i föresatsen att förändra vårt samhälle utan att kompromissa med våra ideologiska kärnvärden.

Socialdemokratisk politik kommer så länge vi är stabilt förankrade i våra ideologiska kärnvärden för alltid att vara den politik som tilltalar majoriteten av Sveriges befolkning.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

Vem bestämmer om ett land är demokratiskt eller inte?

Av , , Bli först att kommentera 0

Frågan om vad som kan anses vara demokratiskt eller inte är en oerhört komplex fråga. Dessutom varierar det från land till land vad de som bor där tycker är demokratiskt i olika frågor.

Innan jag går djupare in i ämnet är det självklart så att grunden för att kunna kalla sig för en demokrati innebär att alla över en viss ålder ska har rösträtt oavsett kön eller klan/stam tillhörighet. Detta är själva grunden. Demokrati måste omfatta alla på lika villkor.

Sålunda är det ytterst tveksamt om länder där makten ärvs inom samma familj kan kalla sig en demokrati. I min värld förutsätter demokrati att fria val hålls med möjlighet för alla som vill att ställa upp som kandidat förutsatt att de klarar en demokratiskt beslutad nomineringsprocess. 

Så till det som är den egentliga frågeställningen i rubriksättningen symboliserad av följande exempel vilket jag debatterat på ett annat forum med en som ansåg att många länder i Afrika är odemokratiska trots att de är erkända demokratier med fria val.

Under argumentationen påstod han att det självklart är vi västerlänningar som bestämmer vad som är demokratiskt respektive odemokratiskt därför att invånarna i Afrika är obildade och makthavarna korrupta. Jag höll självfallet inte med om detta då detta sysätt på befolkningen på en hel kontinent är klart odemokratiskt sett i ett globalt perspektiv.

Jag fick följande problemställning framlagd till mig från en President i ett Afrikanskt land presenterad på följande sätt:

  • Ni i väst skriker i högan sky och kallar mitt land odemokratiskt därför att vi genom lagstiftning förbjudit homosexualitet och ligger på oss på olika sätt för att ändra lagstiftningen och gå er till mötes med hänvisning till att det är er kultur och en fråga om alla människors lika värde.
  • När vi då säger till er att det kan vi diskutera frågan, och till och med ändra lagen om ni accepterar vår religiöst obundna tradition som tillåter en man att  gifta att sig med flera kvinnor så länge dessa lämnar sitt samtycke så kallar ni vårt förslag för odemokratiskt och förtryckande därför att detta vår kultur och vår fråga om alla människors lika värde.

Hans fråga blev således varför det ensidigt är länderna i västvärlden som ska bestämma vad som är demokratiskt eller inte? Är det inte demokrati att följa det merparten av medborgarna i det land där företeelsen äger rum tycker är riktigt var hans följdfråga.

Själv ser jag hans fråga som i allra högsta grad relevant – Efter att ha tänkt igenom saken noga kom jag fram till att om ett land fattat beslut i en fråga i demokratisk ordning, dvs. alla i landet har fått möjlighet att rösta för ett förslag har vi i västvärlden ingen rätt att fördöma landet och kalla det odemokratiskt.

Vad som är demokrati skiljer sig således åt från land till land. Och självklart ska man som människa acceptera demokratin såsom den är i varje land man väljer att bo i eller besöka genom att respektera de beslut de tagit i demokratisk ordning.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

När världsledande ekonomer pratar bör vi politiker lyssna – så även Angela Merkel.

Av , , Bli först att kommentera 0

Thomas Piketty och Jeffrey Sachs med flera ekonomer har uppmanat Merkel att gå med på skuldavskrivningar för Grekland för att undvika en katastrof och för att rädda EU och tanken om ett enat Europa.

Hittills har Merkel och den tyska förbundsdagen inte lyssnat till det örat, samma sak gäller Frankrike och till viss del Storbritannien även om de har mindre att göra med saken då de inte ingår i eurozonen.

Enligt Piketty känner Tyskland så här långt ingen SOLIDARITET med Grekland. Inte heller har de varit speciellt generösa mot grekerna, snarare har Tyskland så här långt tjänat enorma summor på att ge krediter till förhållandevis höga räntor.

Jag tycker att detta uttalande ganska väl åskådliggör varför inte bara Sverige utan hela EUROPA behöver mer av ett socialistisk tankesätt likt de vi svenska Socialdemokrater har – Nämligen ett land och ett Europa präglat av mera av KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.

Vad vill då Piketty och hans medförfattare ska hända för att förändra situationen?

  • Vi vädjar till Merkel och Trojkan att överväga en kursändring så att Grekland kan kvarstå i Unionen och Eurozonen och på så sätt undvika en annars oundviklig katastrof för hela EU.
  • Enligt Piketty har resten av EU så här långt uppmanat Grekland att rikta en laddad pistol mot huvudet och trycka av.
  • Europas krav på Grekland har slitit sönder den inhemska ekonomin, lett till massarbetslöshet, ett kollapsat banksystem, gjort återbetalningskraven värre än de varit och försatt Grekland i en skuldfälla på 175% av BNP som landet inte på egen hand kan ta sig ur.
  • Han påtalar att Grekland gått med på många av Merkels besparingar, något som hittills inte förbättrat grekernas position.
  • Att medicinen som föreskrivits av det tyska finansdepartementet hittills åderlåtit patienten, inte botat den.

Jag är böjd att hålla med i alla deras påståenden då deras slutsatser påvisar precis vad jag sa i mitt tidigare inlägg i ämnet.

Det jag sa var att de stora EU länderna såg det som viktigt att få med Grekland i unionen därför att det gynnade dem genom att ge legitimitet åt den egentliga avsikten med bildandet av EU – Fritt flöde av pengar och möjlighet att fritt flytta vinster från ett EU land till ett annat för att i slutändan via skatteplanering föra pengarna ut ur EU med minimal beskattning.

Jag sa även att man var SOLIDARISKA med Grekland så länge SOLIDARITETEN var i linje med deras GIRIGA syften – När så finanskrisen kom 2008 blåste SOLIDARITETEN med Grekland iväg över en natt och hela skulden till Greklands situation las på Grekerna.

Vad vi såg i den grekiska folkomröstningen var början till kollektivets uppror mot det GIRIGA kapitalägarna. Görs inget konstruktivt för att lösa detta är det vi nu åser början till hela EU’s sönderfall. För de GIRIGA spelar detta sannolikt ingen roll då deras primära intresse aldrig varit att jobba för KOLLEKTIVET Europas bästa – Deras fokus har alltid vara att sko sig själva och deras GIRIGA blickar har sedan länge vänts mot andra marknader som kan attackeras med samma GIRIGA tänkande under den falska flaggen SOLIDARITET.

Dessutom står det för mig ganska klart att Tyskland och Trojkan precis som vanligt vill få ”någon annan” att betala för de misstag de begått – I detta fall är denna ”någon” de länder som kommit in senare i Eurozonen och således inte är upphov till skulden för det inträffade.

Viktigt enligt Piketty är att påminna om att Grekland ingalunda är ensamma om att befinna sig i detta läge – Tyskland, Frankrike och England har alla befunnit sig i samma situation efter andra världskrigets slut och då erhållit kraftiga nedskrivningar av sina utlandsskulder.

Han pekar speciellt på Tyskland som aldrig betalat av på sina skulder i någon större omfattning vare sig efter det första likväl som andra världskriget. Vid krigsslutet 1945 hade Tyskland en statsskuld på över 200% av BNP. Något som de effektivt glömt eller förträngt idag.

10 år senare skulderna på under 20% av BNP som ett resultat av inflation, en tilläggsskatt på privat egendom samt kraftiga avskrivningar av lånen. Bara vid skuldkonferensen i London 1953 skrevs den unga förbundsrepublikens utlandsskulder ner med mer än 60% i ett enda slag.

Anledningen till nedskrivningen var att resten av världen insett att andra världskrigets start i realiteten var en reaktion på Tysklands stora skuldbörda efter första världskriget och att man inte ville att detta skulle upprepas. Måhända är Grekland allt för litet för att starta ett världskrig av egen kapacitet – Dock är det KOLLEKTIV som nu börjat visa sig kapabla i en framtid om krisen sköljer över fler länder och orsakar lidande för människor i fler länder.

Detta borde Tyskland och Trojkan ta med i sina beräkningar. GIRIGHET kan ALDRIG VINNA i längden!

Om vi återvänder till Pikety och hans kollegor säger de följande:

  • De som vill kasta ut Grekland ur Eurozonen kommer att sluta i historiens soptunnor.
  • Vad som krävs för att undvika att kastas i soptunnan är en framgångsrik överenskommelse där skuldkonferensen börjar om från NOLL. Och då med en ny och mycket striktare budgetdiciplin än idag. Utan detta faller hela EU.

Därför blir min uppmaning till våra svenska politiker att arbeta för att påminna resten av EU om detta så att en total kris kan stoppas medan tid är.

Därför blir Greklands sak vår sak även om det är indirekt snarare än direkt.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

 

Fartkamerornas placering behöver nytänk.

Av , , Bli först att kommentera 0

Detta inlägg är det första av de 2 inlägg jag har för avsikt att publicera idag för att ta tillbaka den tid jag förlorade när jag låg nedbäddad i feber. Detta inlägg kommer att handla om hur fel Trafikverket tänkt vad gäller placeringen av fartkameror och varför den är felaktig.

Inledningsvis ska sägas att jag är starkt för fartkameror då de oavsett vad vi tycker till mans faktiskt uppnått sitt syfte och sänkt farten väsentligt på våra vägar. Dessutom verkar farten gå ner mer och mer i takt med att fler och fler fartkameror tas i bruk – Så i detta har Trafikverket helt rätt.

Lägre fart ger ju även färre olyckor med dödlig utgång och färre olyckor med svårt skadade så även här tjänar de sitt syfte.

Däremot är placeringen av många fartkameror ett absolut dråpslag mot miljön!

Med miljön talar jag då främst om utsläppen från den tunga trafiken som kan minskas förutsatt att placeringen av felaktigt placerade fartkameror görs om.

För bilister i personbilar spelar placeringen mindre roll i miljöhänseende men för den tunga trafiken dvs. lastbilar och bussar är fartkamerornas placering av avgörande betydelse när det gäller miljön.

Innan vi går in vart de inte borde placerade låt mig ge er en liten inblick i eco driving eller det som på svenska kallas sparsam körning. I det bussbolag jag är verksam inom har vi sänkt drivmedelsförbrukningen med ca 15% vilket förutom att det sparar stora pengar åt företaget även sparar mycket i form av minskade utsläpp av Co2 och andra skadliga gaser och partiklar i vår natur.

Eco driving för tunga fordom innebär att man tar sats i början av en backe för att sedan rulla över krönet och hela vägen utför nästkommande utförsbacke. 20 till 60 tons vikt gör att man rullar oerhört långt efter det att utförsbacken tagit slut innan man på nytt behöver gasa vilket ger en väsentlig bränslebesparing. Självklart ökar farten, ibland över det tillåtna när man rullar utför, dock är frågan vilket som gör minst skada – högre fart eller högre utsläpp. I min värld är högre fart mindre skadlig än högre utsläpp.

Vad är då felaktig placering?

När så fartkamerorna står ”felaktigt placerade” vilket de gör när de är placerade vid backens fot i uppförsbackar och i backars omedelbara slut i nedförsbackar gör det att tunga fordon varken kan ta den fart som behövs för att ta uppförsbacken med minsta miljöpåverkan – På samma sätt medför den hårda inbromsning man måste göra längst ner innan man når fartkameran, alternativt den mjuka kontinuerliga inbromsning man måste göra genom hela nedfarten för att ha rätt fart vid fartkameran att den sträcka man rullar förkortas väsentligt. Dessutom medför både den hårdare inbromsningen och den mjukare inbromsningen genom hela nedfarten att partiklar frigörs från bromsar och däck vilket även det är till förtret för vår miljö.

Därför tycker jag att det är hög tid att vi politiker lyfter upp denna fråga på agendan och att vi tillsammans med Trafikverket försöker bestämma hur fartkameror bäst ska placeras för att fylla sitt syfte – Nämligen att dämpa hastigheten. Väg dessutom in att lastbilar har en fartspärr vid 90 km/h och bussar vid 100 km/h vilket gör att dessa fordon är näst intill omöjliga att köra för fort så länge vägen är rak eller lutar uppför.

Rätt placerade kan fartkameror spara både liv och skona vår miljö samtidigt som de utför sitt egentliga jobb som är att sänka hastigheten på vårt vägnät.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

GIRIGHETEN har inga gränser!

Av , , Bli först att kommentera 0

Under eftermiddagen och kvällen när jag börjat känna mig piggare efter att ha haft feber och ont i halsen börjar jag hinna i kapp läsningen av tidningar, debattartiklar, bloggar och andra media där politik och politiska frågor behandlas.

Döm om min förvåning när jag i webbupplagan av dagens ETC får läsa ett inlägg som trots att det är skrivet av en Vänsterpartist – I detta fall Daniel Riazat trots allt får mig att säga att NU FÅR DET BANNE MIG RÄCKA! – DET MÅSTE BLI ETT SLUT PÅ DESSA DUMHETER!

Debattartikeln handlar om hur skolkoncernen Academedia drivit 2 fall till kammarrätterna i Göteborg och Jönköping, och inte nog med det – De har dessutom fått rätten att ta ställning till deras fördel. Jag har inte läst domarna i sin helhet ännu men lovar att göra så fortast möjligt för att sätta mig in i vad som gått fel i och med att de fått rätt.

Vad domsluten handlar om är att många kommuner vid årets slut skriver av de underskott som uppkommit för de kommunala skolorna då de inte vill att dessa ska påverka kvaliteten på kommande års undervisning. Academedia menar att avskrivningen av underskotten ska ses som ett extra anslag till respektive elevs skolpeng och att även de då ska vara berättigade till en retroaktiv höjning av skolpengen för de elever som går i deras skolor.

Som om det inte räcker med de underskott som uppstått just därför att det fria skolvalet infördes vill de nu skapa ännu större kommunala underskott genom att kräva landets kommuner på retroaktiv ersättning för de underskott de själva varit delaktiga i att skapa.

Snacka om att GIRIGHETEN fått ett ansikte! 

Det som förvånar mest är dock hur rätten gått på deras linje, och varför? Sannolikt är det så att kommunerna använt sig av en metod i sin redovisning på skolans område som innebär att Academedias jurister hittat ett sätt att räkna detta som underlag för skolpengen. Kanske det vore bättre att sänka hyrorna för skollokalerna och istället redovisa förlusten som en förlust hos det egna fastighetskontoret. Jag lovar att Återkomma till denna del när jag läst domarna i sin helhet.

Otvetydigt är det dock så att landets friskolekoncerner inte nöjer sig med de HÖGA vinster det gör redan idag – GIRIGHETEN har ingen gräns och den GIRIGE får aldrig nog utan strävar alltid efter mer även om det utarmar resten av skattebetalarna i en kommun eller i landet som helhet.

Jag har i ett flertal tidigare inlägg gett uttryck för att jag aktivt kommer att arbeta för att allt som har att göra skolan går tillbaka till att drivas av det allmänna som en del av offentlig sektor utan inblandning från privata inslag. Förslagsvis med staten som huvudman för att göra skolan jämlik i hela landet.

Saker som dessa domar gör mig än mer övertygad om att detta  den ENDA vägen och den RÄTTA vägen för att uppnå ett Sverige präglat av KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.

Jag står fast vid mitt påstående att friskolorna skapar en kraftig fördyring av skolan om vi tittar på den totala bilden och de totala kostnaderna för våra barns skolgång. Kommunerna har en lagbunden skyldighet att erbjuda alla barn skolgång då vi har skolplikt i Sverige. Där friskolorna fritt kan bestämma hur många elever de ska ha i respektive skola och om de ska lägga ner därför att utbildningen inte är lönsam är kommunerna bundna av lagen.

Detta innebär att kommunerna alltid måste ha beredskap för fler elever, även sådana som saknar skola därför att friskolan lägger ner på grund av bristande lönsamhet. Som ett resultat av detta har de flesta av landets kommuner fler skolor än de behöver för stunden, samma med antalet lärare och övrig infrastruktur knuten till skolans område därför att man helt plötsligt kan stå där med krav om att ta hand om elever man inte räknat med.

Vi vet alla hur mycket liv det blir i många kommuner när de försöker lägga ner en skola och flytta eleverna till en annan skola för att kunna skapa större enheter och spara pengar. Samma föräldrar som sätter sina äldre barn i friskolor går då man ur huse för att protestera och tala om hur dåliga skolpolitikerna är på att tillfredsställa deras yngre barns ”legala” rätt att ha en skola i deras närhet.

Man kan undra hur långt ner i samhällsleden GIRIGHETEN faktiskt brett ut sig?

Lägg ovanpå detta det faktum att många av de skolkoncerner som verkar I Sverige använder sig av skatteupplägg som innebär att deras vinster via transitländer hamnar i ”skatteparadis” oåtkomliga för svenska skattemyndigheter.

Därför ger jag redan HÄR och NU ett löfte om att jag ska göra allt jag kan för att STOPPA detta genom att STOPPA det fria skolvalet. Skolan ska tillbaka till att drivas av offentlig sektor utan privata inslag – PUNKT!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

Har Fi och Gudrun Schyman drabbats av ”hjärnsläpp”!

Av , , Bli först att kommentera 1

Det är inte utan anledning vi bör ställa oss frågan om huruvida Fi och Gudrun Schymans utspel om sänkt ålder för att erhålla rösträtt är ett tecken på ett totalt hjärnsläpp från deras sida.

Hon föreslår att åldern för att få rösta ska sänkas till 16 år därför att dagens regler exkluderar alldeles för många.

Vidare hänvisar hon till att undersökningar visar att människor i åldersgruppen 16 – 20 fattar lika okloka eller kloka beslut som äldre människor. Mot den bakgrunden kan vi ju då även ifrågasätta varför det överhuvudtaget ska finnas åldersgränser? Vi vet alla att unga är överrepresenterade i trafikolyckor därför att de både fattar dåliga beslut och saknar den omdömmesförmåga som bara erfarenhet kan ge.

Sannolikt är utspelet ett resultat av att Fi har de största stödet bland mycket unga människor och ser ett sänkande av rösträttsåldern som ett sätt att möjligen komma in i Riksdagen. Sålunda tror jag att vi kan betrakta utspelet som ett populistiskt utspel för att stärka de egna leden.

Unga har alltid varit radikala i sitt ställningstagande utan att tänka mer långsiktigt på vilka konsekvenser det får att göra si eller så. Jag har själv varit ung och jämför jag mig av idag med Anders som 16 eller 18 åring kan jag finna att jag tänker helt annorlunda idag jämfört med på den tiden.

Det är inte min grundinställning som förändrats i sak – Bara det faktum att jag med ökad livserfarenhet insett att saker är mer komplexa än de framstår. Med åldern kommer således både erfarenheten och visheten – Kanske den vishet gör att de som i unga år röstar på Fi ändrar sig när de blir äldre och mer erfarna?

Hur som helst kan man fråga sig om det finns något som helst logiskt tänkande bakom ett sådant förslag.

Vad är nästa steg – Sänkt körkortsålder? Sänkt åldersgräns för inköp av alkohol? Sänkt ålder för giftermål? Kanske ett avskaffande av åldersgränser överhuvudtaget?

Nej du Gudrun Schyman – Du kan och vet mycket bättre än att komma med denna typ av förslag. Sluta med populism och börja ägna dig åt realpolitik så kanske resultaten kommer.

Avslutningsvis som en kontrast till Gudrun Schymans utspel vill jag göra följande utspel:

Låt oss om något höja åldern för att rösta till 25 års ålder – Detsamma ska gälla åldern för att kunna bli inröstad som ledamot i Sveriges Riksdag.

Som jag ser det vore det bra att ha slutfört skolan och kommit ut i arbetslivet för att skaffa erfarenhet innan man fattar viktiga politiska beslut. Jag tror att beslut tagna på grundval av erfarenhet och kunskap är bra mycket bättre än beslut tagna som ett resultat av ungdomligt oförstånd.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”