Månen 🌛 är inte vänstergängad 😁 Den sitter inte heller på en stolpe.

Av , , Bli först att kommentera 12

Gick bort till återvinningen, med x antal flaskor på söndags eftermiddagen. Det går fort då mörkret faller och jag tyckte det såg vackert ut med månen, där i bakgrunden.


Kommer hem, vi sitter i soffan. Åke påpekar att månen ser cool ut, det är lite moln runt den och så där. Jo jag vet, sa jag, jag fotade den. Fast det är nåt som inte stämmer. Åke tittar nämligen ut genom fönstret snett åt vänster, det var inte där jag gick i alla fall. Och såpass mycket vet jag, att månen är inte vänstergängad utan rör sig åt höger.
Plockar fram mobilen och granskar bilden jag tagit, börjar skratta högt, det är ingen jäkla måne jag fotat, utan en lyktstolpe.


Igår kväll fick jag i alla fall ett träd på bild, då jag åkte hem från jobbet. Det stod där och lyste i mörkret.


Och här ett annat träd jag fotade tidigare på dagen. Jag VET vem som varit där.

Bävern, förstås.


Tur att det inte var ett ståtligt stort träd utan här hjälpte den snarare till med nödvändig trädfällning.

La ut mitt recept och bilder på hur jag gjorde potatistårtorna till lördagens middag, i en matlagningsgrupp på fejjan. Har hittills fått över 645 likes, 50 kommentarer och 8 delningar. Så igår kväll, kom den… den där kommentaren man inte riktigt förstår hur den ens kom till.

-Vad är det?

Vad svarar man på det? Det står potatis tusenfjorton gånger i texten och i kommentarer. Jag svarade kort, potatis med lite extra. Tänker bara att om man är ärligt nyfiken, kanske man läser mer noggrant innan man frågar, eller… nä, tydligen inte 🙃

Nåja, jag tänker inte läxa upp nån, och jag behöver ju inte svara på alla frågor heller, även om jag har svårt att låta bli.

Ha en fin tisdag, allihop, och ett stort grattis från oss på Ettan, till Birgitta, en gammal granne till oss, som fyller år idag.

3

P-rulle och kaffe…

Av , , Bli först att kommentera 19

Idag, mina vänner, är det 148 dagar kvar till punschrullens dag. Nu menar jag inte att man ska börja längta efter det och att man inte får äta eller köpa en punschrulle innan dess, men… Såg ju den här bilden på Klotterplanket och kunde ju inte vänta, ända till dess med att dela med mig 🤣


Apropå bilder, såg ni vad det här var för bild jag la ut igår?


Annelie kommenterade, sent omsider, att NU, fattade hon vad det var. Ja svarade jag, tänk, jag trodde att nån skulle kommentera och fråga om jag ramlat under promenaden och låg där på rygg och fotade upp i det blå.

Talade om för Tina att kommunen skyddar lyktstolparna med att skydda den nedre delen av stolparna med en ytbeläggning. Ser ut så här…

2018 kunde man läsa detta, klicka på länk för att komma till den aktuella sidan.

Det är ammoniaken i hundars kiss som tär på stolparna. Till slut orkar inte galvaniseringen med och då rostar de.
Man kan inte alltid se på lyktstolparna att de är rostiga. Hundkisset tar sig nämligen in mellan fundamentet och stolpen och korroderar stolparna underifrån.

– När hundkiss rinner ned kan det börja korrodera under mark och det är de stolparna som är extremt farliga, som helt plötsligt bara faller, säger Anna Byström på företaget Roch Service, som jobbar med stabilitets- och hållfasthetsprovningar av lyktstolpar, till SVT.

I Gävle kommun byts cirka 100 lyktstolpar ut varje år på grund av rostskador. För kommunen innebär det en kostnad på cirka 250 000 kronor – bara i materialkostnader. Men att de rostar är inte bara hundarnas fel. Vägsalt och lossnade rostskydd gör sitt till.

Problemet har varit större förut, men nu har man stolpar med ytbehandling. Ytbeläggning på stolparna går cirka en meter upp från basen och skyddar mot hundkiss och salt.
Det tar dock tid att byta ut alla äldre lyktstolpar mot de nya. Till exempel i Gävle kommun finns det cirka 21 000 lyktstolpar och om 200 lyktstolpar byts ut varje år dröjer det 105 år innan alla är utbytta. slutcitat

Jäklar anamma att hundar och vägsalt kan skapa arbetstillfällen. Men det behöver inte alltid vara så att det är hundpink eller vägsalt heller, som gör att stolpar börjar luta. Se bara här, hur den måttar med benet för att sparka till stolpen… *nickar*

 


Nu läser vi om strömmen som kan komma att stängas ner för att spara el. Lyktstolpar, trafiklysen och hissar, kan sättas ur funktion. Hushållselen kommer sist på en prioriteringslista. Här undrar jag på riktigt, HUR, dom ska veta vart dom kan kapa strömmen.


Dom kan väl inte mena, på fullaste allvar, att man stänger hissar utan att kolla om det finns folk som är i behov av hiss för att ens komma sig ut. Eller människor med hjälpmedel som kräver ström, som till exempel, specialanpassade sängar, taklyftar, mobila lyftar, el rullar, ja ni fattar.

Och ja, jag fattar också att krig är absolut fullt allvar, och det finns en anledning till varför det ser ut som det gör idag. Men jag undrar ändå, hur den planen ser ut. Det blir lite som vanligt, att dom som straffas är dom som inte klarar sig själv, och som är i större behov av att saker ska fungera.

Nej, jag sa till Åke, att vi också kanske ska tänka på att dra ner på onödig förbrukning. Vi behöver inga större mysbelysningar. Man kan börja med att ha dom stängda på veckorna kanske, och kosta på en och annan tänd lampa till helgen. Vi kan spara mer än vi tror.

Många säger att en lampa drar inte så mycket, men räknar jag så brukar vi ha igång 7 onödiga lampor, och om alla i hela Sverige, stängde av minst 3, så borde det dra ihop lite.

Ha en fin måndag, allihop!

Tillägnades cykelhandlaren, hoj 🥂

Av , , Bli först att kommentera 12

Matfix, dukning och sånt, var vad jag pysslade med igår. Såg inte ut så här i morse, kan jag säga 😁


Men vi började festen hemma hos Nicco där hon bjöd på fördrink och lite gott tilltugg.


Dom tyckte att hennes lägenhet var jättefin, och det är den ju, absolut. Trevligt då man kan gå in i ett kök och en hall, så det inte bara är ett stort rum.


Jag var ju så tråkig att jag inte fotade mer, under kvällen. Här fastande i alla fall en bit av Åke och Sambo på bild som Nicco tog.

Med på denna fest var, Sivert o Ewa, Brälla o Lena, Jitte o Ina, Mats o Susanne, jag o Åke och Nicco förstås. Jag smet hem lite tidigare för att få in potatisen i ugnen, och fläskfilén skulle ljummas på, och Niccos vegetariska falska lövbiff, skulle stekas.


Vilka presenter jag fick… som vanligt glömde jag bort att säga att man inte behövde ta med något. Men jag vet också hur jag själv brukar göra Av Jitte och Ina, kryddpåsar, går alltid hem.


Och denna helt fantastiskt fina blomma. Lite mystisk så där…


Jag bildsökte på google och guess what, haha, det är inte en blomma eller rättare sagt, det är en blomma man kan äta. Så cool, men vill man nypa bladen av den, hm. Mja, man kanske måste testa.


Susanne hade minsann stickat tjocksockor med kort skaft, ett par till mig med orange kant.


Åke fick ett par med grå kant…love them 😍


Och Lena hade hittat en sak som hon tyckte att det stod mitt namn på, ja, såpass känner hon mig. Hade jag sett detta förkläde hade jag gått fram och kollat in det och säkert inte kunnat låta bli att köpa det heller 🥰

Mycket trevligt, surr och musik, skratt och skål. En av dom bästa skålarna fick vi lära oss av Mats P Karlsson, en nyårsafton tror jag minsann det var. Den där man tar för cykelhandlarn… HOJ! 🥂 Alternativt, Hoj Hoj! 🍻 Här var Nicco igång igen, med mobilen i högsta hugg.

Till efterrätt blev det geléhallonfluff, jag gjorde på vanlig grädde men testa även den mjölkfria grädden. Var osäker på den då det inte står på förpackningen att den tål att värmas men det funkade utmärkt. Var dock väldigt försiktig med värmen. Det räcker ju att godisen smälter och det kanske den till och med skulle göra, utan uppvärmning.

Och jag och brorsan… helt filterlöst 🤣 Undrar varför Brälla klarade sig, har han filter 🤪


Jitte och Ina lämnade sist. Klockan var 02.30 och jag släckte lampan strax innan 03.00. Och tänk, jag blev inte överraskad över den extra bilen som stod härute då jag gick ut med Winstone i morse.


Jag hade full koll på att det var dom som lämnade den där igår och ska hämta den idag. Trodde inte ens en nanosekund att dom kanske sov över i bussen eller nere i rosa rummet.


Tackar till alla som var med. Så kul att man kan ses, lite så där, bara för att man kan, och vill. Svårt att få plats med ALLA man skulle ha velat bjuda, men dom får man kanske ta nästa sväng 😉

Avslutar med lite promenad bilder från i morse. Skönt med frisk luft och lite rörelse för kroppen. Ha en underbar söndag, allihop!

Vampyrer på Västerslätt 🧛‍♂️

Av , , Bli först att kommentera 11

Intensiv dag igår. Började hos Bo-Lage på Ersboda, införskaffade en snaps till middagen, ikväll.


Och där villade jag, tillfälligt bort mig, då jag inte noterade att vägen var avstängd då man skulle tillbaka. Nåja, jag hittade ju skyltningen då jag snodde om igen. In på Netonnet, tvärstannade på Niccos jobb. Kul att se att det finns fler än jag som kan vara tankspridd. Det tog några minuter innan hon hittade igen sin bil 😆

Ner på Strömpilen och handlade inför kvällens middag, och sen hem för att stöka fram nån typ av lunch. Städade upp i källaren, det skräpar ju alltid lite då man ska upp och ner med saker. Åke demolerade den gamla frysboxen i förrgår, så nu är även den, väck. Ingen här som vill ha 8 tomma glasflaskor med porslinskork Kanske använda till saftkok eller nåt sånt.

Hojta i så fall, annars hamnar dom på återvinningen.

Tog ut Camaron en sväng. Jag ville ju känna hur den kändes efter justeringarna. Tyvärr hann det börja regna, fast vi åkte ut ändå. Jag såg nämligen att jag var en tallrik kort. Undrade varför jag bara köpt 10 tallrikar…kortslutning kanske. Så vi passade på att åka ut till Expo där tallrikarna är införskaffade.

Bilen känns piggare än förut, den svarar fortare än den gjort. Kanske måste ut en sväng idag också. Viktigt med kontinuerliga kontroller av bil status, *nickar*

Grejade ihop 3 potatistårtor. En enportionare, borde kanske kallas potatisbakelse då. Den är utan lök, och en i vanlig storlek, och en mindre, då jag blev fundersam om det bara skulle räcka med en.


Snabbmiddag, skulle klämmas in också, tur jag hade tacogratäng i frysen. Det var verkligen snabbt och smidigt. Tvättade och strök, kokade kaffe och speedade på. Nicco kom förbi och hämtade en drink shaker jag köpte på Expo. Hon ringde och frågade om jag hittat nån. Jaa, sa jag, men dom där billiga för 79 kronor, kändes bara som skräp. Så den struntade jag i och köpte en för 1050 kronor.

Önskar att jag spelat in hur hon lät då jag sa det. Inandningen, ljudet och sedan hur hon klämde fram… -VAD SA DU ATT DU HADE KÖPT?? Jag drev ju förstås, och hon tvärtänkte att jag förmodligen INTE visste vad en shaker var utan hade köpt ett träningsredskap eller en stor köksmaskin, hahaa..


Hennes lille Sambo, är väldigt klängig, har hon talat om. Jo vi kan se det. Här bilder printade från en filmsnutt hon skickade. Inte nog med att han hänger på huvudet, han provade även att bita henne i halsen, värsta vampyren.


Senare på kvällen skickade hon en bild på inredningen hemma i hennes kök.


Jag frågade om katten var billig nu, fast nej. Han hade blivit så rädd så nu var hon tvungen att trösta honom…stackaren.

Lite frukost på detta inlägg så är man rustad för dagens to do list. Hoppas att solen skiner, även på er, mina vänner och att ni får en fin dag.

Låt barn vara barn med allt det innebär

Av , , Bli först att kommentera 14

En väldigt nära vän till mig, delade ett inlägg på FB, och la till egen text till det inlägget. Jag vet detta, som hon skriver, dels för att vi hållit ihop, till och från under livet. Och sedan för att vi tillbringat timmar, med att prata, fundera, spekulerat och försökt komma fram till svar på frågor, som förmodligen kommer att förbli obesvarade.

Även fast jag hört det här förut, så blev det en annan upplevelse att läsa det som text. Det slog mig bara, där jag satt i soffan och läste. Vikten, att tala klarspråk med barn, är så superviktig, fel ord vid fel tillfälle och du kan förstöra eller märka ett barn, för livet.

Sedan behöver inte barn, veta allt. Vi som vuxna, måste sålla vad barn kan och bör få veta, och vad dom absolut kan vara utan. Barn överlag, tar saker bokstavligt talat, och det kan verkligen ställa till det. Och då kan det handla om förväntningar, ja jag ska få det där slottet då mamma har tillräckligt med pengar. Fast från mammans sida, var det ett sätt att tala om hur mycket barnet betyder för henne. Ett slott kan ju också vara hela världen. Vi älskar ju våra barn till månen och tillbaka, väldigt populärt uttryck, men förstår ett barn vad vi menar.

När ni läser texten så förstår ni vad jag tänker. Jag lägger givetvis ut detta med min väninnas tillåtelse. Jag tycker det är såpass viktigt från olika aspekter. Dels vad vi gör med våra barn, men också, vad barn blivit utsatta för, men som kanske inte alltid syns på utsidan. Därför ska vi alltid bemöta andra med respekt, vi vet inte vad dom gått igenom. Inte resan genom livet fram till idag, inte heller vad som hände den morgonen du säger fel sak, vid fel tillfälle, bara för att du kunde.

Här citerar jag texten:

”Ja, tyvärr så är jag en av dem. Bytte hem 5 gånger mellan 3 och 6,5 år. Det fanns ingen förvarning. När jag gick och lade mig den december kvällen 1974, 6,5 år så var det med ett leende på läpparna och spänd förväntan. Dagen efter skulle jag uppträda i kyrkan som ängel och sjunga solo.

Min dåvarande fostermor kom in och drog upp mig ur sängen. Hon grät hysteriskt medan hon tvättade mig i ansiktet med kallt vatten och tvål. Min ”pappa” grät, min ”syster” också. De sa de värsta man kan säga åt ett barn -Vi kommer inte att klara oss utan dig. Utanför satt två kvinnor från barnavårdsnämnden i en taxi och väntade. Jag grät, skrek, slog på rutorna. Såg grannarnas äldre barn och försökte få dem att se mig. Jag förstod inte något.

Jag fick höra att jag nu skulle bo med min riktiga mamma. Så taxin körde oss 15 mil där mamma väntade. Jag kräktes och gjorde i byxorna tills min chockade kropp var tom. Min älskade fina underbara mamma ❤️ men ingen hade berättat. Anledningen till den flytten var att min mamma inte var välkommen att komma och träffa mig. Hon var alkoholist och hade lämnat mig till hennes egna fosterföräldrar när missbruket blev för mycket. Det blev inget långvarigt boende med mamma. Hon klarade inte av att hålla sig ren och nästa flytt minns jag inte mycket av MEN den kontakten jag fick knyta med henne kom att hålla mig vid liv många år.

Man måste komma ihåg att barn FÖRSTÅR mer än vad man tror och att det är ren misshandel att bara åka och hämta dem. Det måste vara ett samarbete mellan föräldrar, annan släkt och fosterföräldrar. Jag satt varenda dag och läste dödsannonserna i tidningen i många år. De hade ju sagt att de inte skulle klara sig och när ingen förklarar så tror man som barn att man gjort fel. Man tänker hela tiden. Det satte sina spår men jag klarade mig bra.

Fortfarande så kommer dagar när separationsångesten blir så svår att jag inte får luft. Det kan vara på tv, en sång, eller något annat som påminner mig om att jag förlorade mamma alldeles för tidigt. Varenda begravning jag går på är mammas. Även om jag inte fick bo med henne så var hon den enda som jag var säker på att hon ÄLSKADE mig. Var rädd om barnen!

Det blir sår som aldrig läker även om jag hade tur som fick en egen familj.

Jag blir så arg när jag ser detta hända. Barn är sköra, glöm aldrig det 😢” Slutcitat

Tungt inlägg idag, men jag kände att detta är så viktigt att förmedla. Det är bara ord, kan man tänka, men dessa ord, kommer från verkligheten och hur det faktiskt kan se ut. Det är skrämmande.

Hoppas på en fin dag för er alla och säg nåt snällt åt personen ni möter i trappen, på affären eller på promenaden. Det kan betyda allt, för den personen, det vet ni inte.

Ut med det gamla, in med det nya

Av , , Bli först att kommentera 15

Nu står den nya maskinen i tvättstugan och den får göra rätt för sig, med en gång…


Tur vi har vänner där det sällan sitter fast. Åke ringde Brälla som tog med sig vår granne Thord, och ut med det gamla och in med det nya.

Jodå jag kollade innan, vad det skulle kosta att få den nya inburen. Det fanns bara som alternativ att även koppla in den. 1200 kronor, så… Och att ta med den gamla kunde dom göra fast då fick man bära upp den själv, och sedan kostade det 399 spänn för att dom skulle ut och skjutsa maskinen, till återvinningen.

Måste vara tufft ändå att ha såna tjänster där man erbjuder att bära in produkter till kunderna. Dom har ju ingen aning om hur det ser ut, där dom ska in. Lite kul då killen som ska köra ut maskinen, ringer, och jag undrar om han är från Umeå och om han då skulle hitta hit.

Ja ni vet, det där att dom aldrig lyssnar på ordet INTE. Ni ska INTE köra in på Blomstervägen även fast det är där vi bor. När jag sagt det så sa han. -Jomen jag vet vart ni bor. Du kör ju Dragracing. Hahaa… sen visade det sig att han visste vem Nicco är 😁

Bakade ett bikarbonat bröd, då jag visste att Tina skulle komma. Provade att ta vegansk yoghurt istället för filmjölk, eftersom jag inte tål mjölk, längre. Och sedan bytte jag ut ½dl frukt och ½ dl russin, till 1 dl, glöggmarinerade tranbär.

Brödet blev jättebra, och det är ju så enkelt att bara röra ihop. Sen tar man dom nötter man tycker om.


I detta recept var det ursprungligen solrosfrön och linfrön, men dom gillar jag inte så ut med dom och in med annat.


Här sitter hon, Tina, och ville få en bild med Winstone, jämte sig.


Hon fotade oss kvällen innan, där vi satt och hade go´fika kattbesök med.


Detta besök var planerat i detalj. Och så lyckat att hennes tåg tuffade vidare en halvtimme efter jag gått på mitt pass. Och att hon kunde åka med mig till jobbet då en av stationerna ligger där.

Till helgen ska jag ha middagsgäster här, och nu ska jag komma på vad jag ska bjuda på. Fast jag har en liten aning, om vad det kan bli, i alla fall. Vi blir 11 personer runt det INTE runda bordet, det ska bli trevligt. En liten höstfest, bara så där 🍂🍁 Fast ursprunget kommer sig från Niccos lägenhetsinköp. Hon hade ju en inflyttningsfest för sina vänner, och där rymdes inte vi. Utan då skapade vi en efterkonstruktion där hon kommer att få bjuda på fördrink hemma hos henne, för vi som inte var bjudna då. Sedan fortsätter vi med middag här. Finurligt va.

Ha en fin torsdag, allihop!

Delikat, som… 17

Av , , 4 kommentarer 16

Ja, inte kunde jag hitta på något gjort av silke, att ge till min man Åke, just idag. Silke, undrar kanske nån av er, varför skulle han fått något sådant. Mja, vi firar nämligen 17 år som gifta och efter 17 år, så är det silke som står på agendan. Delikat nanting. Fast vi har ju hängt ihop i 38 år.


Jag kanske får försöka vara silkeslen i munnen, och bara vara vänlig och rar, denna dag 😘 Nån typ av go´fika lär vi få i alla fall. Vi är bortbjudna att fira brorsonen Jonathan, som fyllt 25. Vi blev btw bjudna på go´fika igår, av…tadaa, Tina. Jodå, hon är här en tvärsväng och hälsar på 🥰. Dammsugarna är införskaffade på Nybro Konditori, minsann 😍


Hade mina svärföräldrar, Nicke och Elsie, varit i livet hade vi firat deras födelsedag. Nicke hade då fyllt 96 och Elsie 94. Det finns en hel del bilder på dom, och dom såg alltid ut att ha så roliga saker för sig. Maskerader av olika slag. Här sitter dom i mitten.


Nicco tog sin Sambo och kom på visit igår. Sambo, med benen full av spring, och huvudet fyllt av bus och andra färdigheter. Men han satt still i 2 minuter i alla fall.


Apropå Nicco och färdigheter, eller ska man kalla det talang. Juli 2013 var vi nere i Tierp där Nicco skulle tävla. Vi stod vid upplajningen där Nicco hittade dessa små saker.


Hon kunde inte låta bli att tycka det var oroväckande att pappa Åke, suttit just där, 5 minuter innan. Kom dom från honom, rent kroppsligt, eller var det nåt han fipplat med på hennes Dragster. Kanske bäst att jag tillägger här, att hon skämtade.


Tråkväder nå hemskt, det enda positiva med regn är att det till största sannolikhet, oftast är varmgrader då det regnar. Jodå jag vet att det finns nåt som heter underkylt regn, men det är kanske inte lika vanligt.

Spännande att vi får hem tvättmaskinen idag. Hur ska den komma sig ner i källaren månntro, och hur ska vi få upp den gamla maskinen. Jösses!

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Regelgrundaren från Eksjö, ringde igår…

Av , , Bli först att kommentera 11

Kanelbullens dag minsann. Tur att jag har kvar några stycken från sista baket, och en bild från ett tidigare bak.


Och min farmor Sigrid, hade denna dag, blivit 105, om hon varit i livet. Här tillsammans med min farfar Johan.


Dom bodde ju i Malå, så det var faktiskt lite roligt att min mobil ringde igår. Det var Sören, han som grundade Eksjöreglerna i kortspelet Chicago (fast han kanske är regelgrundare då det gäller andra saker också, vem vet 🥸). Nå, han är Jan A och Ingegerds svåger, och jag undrade vad han kunde vilja.


Jaa, sa han, jag ville bara berätta att jag och GB, var i Malå idag. -I Malå, sa jag, av alla ställen, men… 🫢

Jo, serru, dom visade nyheter därifrån, på Sverige idag, Men, gräset var grönt, sa Sören, det kan väl ändå inte stämma. Det må ju vara vitt däruppe nu. Jag och GB satt på soldäck idag, vet du.

Haha, ja jag var tvungen att skratta. Sören brukar hävda att Eksjö slår alla rekord i att vara fint och ha det bästa vädret. Och det kan väl säkert stämma till vissa delar, det ligger ju nalta mer söderut än Umeå och Malå. Fast…finns det berg i Eksjö, ljus på kvällarna och renar i skogen. Ni vet, det där typiska norrländska. Njaee, jag skulle nog inte byta ut Umeå till Eksjö, men jag ska villigt erkänna att dom bor fint därnere, dom med. Sören skulle i alla fall passa ypperligt som Eksjö ambassadör 😄

Röjde lite mer i det där rummet, och nu kan jag säga att jag VET vad som finns där. Bland annat en jäkla massa skivor, kassetter och dvd skivor. En spelare också, det hade ju varit fint att få igång den. Blev onekligen sugen på att slå igång en och annan skiva. Kolla bara på den här… Jojo.

Sen hittade jag dessa, kan ni gissa vad det är.

Omtag till gardinlängder, och dom här är inte som dagens skräpsaker, så där att man känner priset på saker då man tar på dom. Dom här är gedigna och tunga. Plockade upp dom för även om jag inte använder omtag idag, så kanske man får nån idé och då ska jag veta vart dessa är.

Nu undrar jag vart solen tog vägen. Den där dom lovade att vi skulle få igår och sedan skulle få idag. Jag ser inte ens en hint av den. Jaja, den kanske kommer så småningom.

Ha en fin tisdag, allihop!

Burnisar och bredställ på parketten

Av , , 2 kommentarer 19

Den här dagen för 9 år sedan, bytte jag ut min profilbild på FB. Till den här, som Tina tog då vi hängde på deras balkong, ute på Jägarvägen.


Det var inte oktober då hon knäppte den utan slutet på april. Den väcker mer än ett minne. Min mobil ringde nämligen där vi satt och njöt av vårens första soldagar. Det var från barnprogrammet Bulldog. Det tog nog en stund innan polletten föll ner. Det var nämligen inte ett program jag tittat på och knappt visste vad det var.

Nu hade dom hittat min blogg, sett Winstone i den och en japansk spets var precis den rasen dom sökte efter.

Dom undrade om dom kunde få låna honom. Det hade dom säkert kunnat få om det inte vore så att Winstone aldrig varit en peoples dog, utan väldigt familjekär, och vår familj är inte speciellt stor.

Jag satt och undrade i samtalet hur stackarn Winstone, den yrbollen, skulle kunna tämjas så pojken ens skulle få klappa honom, så när hon pratat klart, frågade jag om hon visste hur gammal Winstone är. Och det visste hon ju inte, så Winstones tid i rampljuset lämnade vi därhän. Han var ju alldeles för ung och otämjd för att kunna vara med på något sånt, men kul att dom ringde i alla fall 🧡


Annelis hundar är ju också världsfina. Nu snor jag 2 bilder av henne, här. Mattis, hennes partner in crime och på tävlingar i rallylydnad. Här vet jag att Annelie själv, fotat.


Och i förrgår fick dom hoppa upp ett steg i klassen, efter ett bra utförande. Så grattis till ert team. Fotograf här är en Emma Sandman, okänd för mig, men inte kvinnan och hunden 😊


Sambo kom och hälsade på en stund igår kväll. Snacka om att man får några sekunder på sig att fota, annars är det full fart framåt… åt sidan … andra sidan, burnisar och bredställ på parketten.

Han är då inte bangen för nåt. Winstone känner sig dock nalta osäker då katten smyger runt nosen på honom.

Våra katter, Enya och Eloise höll honom nog med strama tyglar. Apropå dom så hittade jag denna lila skrivna episod, från 2013, och jag citerar:

”När jag sedan kom hem, så tog jag av mig skorna (jag går nästan barfota hemma, året runt), går och bläddrar i posten, kommer in i köket, och sätter ner främre trampdynan i golvet och det gör rejält ont, jag lyfter ju automatiskt upp foten och sätter den igen på ett annat ställe och det blir samma smärta fast nu i hälen…???

Jag lyfter bort posten från mitt ansikte och tittar ner på golvet, jag begriper verkligen ingenting, där ligger det glittrande saker över hela köksgolvet, så får jag se vad det är, och jag vet vart dom kommer ifrån och vem som är den skyldige…ENYA!!!

Jag har nämligen köpt nitar, såna där med fem sylvassa piggar på undersidan.


Dessa har legat i en påse på mikron, och där låg dom då jag åkte på jobbet. Så har alltså det lilla monstret hoppat upp på bänken, rivit ner påsen, öppnat den och spritt ut varendaste liten nit, och säkert har bägge katterna roat sig kungligt med dom.

88 stycken skulle det vara och jag räknade ihop till 86… jobbigt. Fram med dammsugaren och dammsög i kök, hall, sovrum, och den yttre hallen, det slamrade till i snabeldraken en gång så jag gissar att där åkte en nit i, eller bägge två, men dom kan lika gärna ligga under spisen, det vet man ju hur det ser ut då katter leker med saker som glider efter golvet.
Det gjorde ont att få en nit i främre trampdynan och lika ont i hälen, jag var ju tvungen att bruka våld för att dra loss dom.” Slutcitat

Ja djur är kul, sägs det, och det stämmer väl, överlag. Winstone var inte så kul i natt, då han väckte mig och ville ut, som i bråttomut… sen väckte han mig igen 7 på morgonen, och ville göra en repris på utgången. Stackaren 😕

Önskar er alla en fin måndag!

Klev upp på revbensknäckarpallen 😱

Av , , 2 kommentarer 12

Ville testa att baka nåt gammalt men i ny tappning med Halloween i åtanke. Så jag snodde ihop en syltgrotta deg, kokade hjortronsylt och mixade den. Tog en liten del av degen, eftersom det bara var i test stadiet, och använde svart karamellfärg. Jomen visst funkar det.


Till Halloween ska jag utveckla detta och även ta i nåt som smakar lakrits, kanske man kan mortla lite stjärnanis Lakrits och hallonsylt är ju en bra kombo. Apropå stjärnanis så luktar den gudomligt gott. Jag har köpt och lagt i en liten skål, som doftarom…ish, mm…

Det fula förvaringsrummet därnere, gick inte att lämna som det var. Jag kom på att jag skulle dölja en av dom fula väggarna med duschdraperi. Och till det användes detta potentiella mordvapen, tadaa…revbensknäckarpallen.


Vad som sedan hände, kan jag inte riktigt förklara, men som tidigare kunde jag inte ta den vanliga vägen ner. Nej nej, jag tar vägen ner utan trappsteg. Kliver med foten på den smala pinnen längst ner och här kommer mitt liv att passera i den där revyn, ett liv fyllt med komiska inslag, där även denna händelse finns med. Allt under 3 nanosekunder.
Jag kör och gör dock en dubbelnolla, vilket innebär att jag reagerar på 0.00 sekunder, får ner den andra foten och stannar likt en akrobat som just gjort den perfekta 5 trippelsaltomortalen med tvärstopp.

Gissa om jag känner mig superglad, då jag lämnar rummet, rak i ryggen och hör och häpna, inte ens ont i foten. Och draperiet sitter på plats.

Idag känner jag mig lämmen i högra låret, men det köper jag rakt av, att jag kan vara.

Apropå dubbelnolla, vilket är ett uttryck man använder inom Dragracing, så kördes ju Umeå Open 2022, igår. Här lånar jag några bilder av Mats Alfredsson som var på plats och både fotade och filmade.

Vinnaren i 10,5 klassen, inte helt oväntat Ulf Zachrisson med sin Corvette C4

Och i Outlaw klassen Niklas Linrin med en Camaro -68. Detta var extra kul. Jag och Elisabeth skulle köra vadslagning, om min bil, VS hennes, men ingen av oss var ju där. Jag skrev till henne igår och undrade vad vårat nya vad skulle bli. Vi valde den första snön, men jag skrev att hade vi gissat på nån vinnare så poppade Niklas Linrin upp i mitt huvud, så off the record, skrev jag, så skulle jag satsat på honom 🤘

Efter en händelserik dag och kväll, så landade jag i soffan. Knappade in mig på netonnet där jag shoppade lös på en ny tvättmaskin…kul… jättekul, men absolut nödvändigt. Våran gick sönder, bara så där. Men å andra sidan, den är över 12 år så det kanske var dags att lägga tvätten på hyllan och vandra vidare till tvättmaskinshimlen.

Hoppas på en fin söndag, för er alla!

Maria Lundmark Hällsten