Etikett: katter

Det har jag sagt förut…

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 december 2016 kl 09:37, Bli först att kommentera

Vi pratade om husdjur på jobbet igår, och jag sa att vi haft några stycken genom åren. Mitt första djur var nog den där killingen. Sen fick jag en kanin, men bara under sommaren, jag kommer inte ens ihåg vad den hette. Efter det blev det nån hamster och sedan chow-chowen, Lady.

Hon hade jag då jag och Åke började dejta, han hade ju karelaren Bronco, så när vi flyttade ihop så fick hundarna stanna hemma hos våra respektive föräldrar. Och för hundarnas del var det nog den bästa lösningen. Vi testade nån gång att ta hem Lady men hon stod bara och skrapade på dörren och ville ”hem”.

Sen har vi provat på att ha fiskar, grodor, kaniner, katter och hund.

En av kaninerna, Caligulaminus, även kallad Pricken, var just en udda prick. Han hade vi lös i lägenheten, det gick alldeles utmärkt, för han gick på kattlådan och gjorde sina behov. Han ville inte att man skulle ta i honom med händerna, så klappa honom fick man göra med fötterna…det gick han med på.

Då vi flyttade till Västerslätt så hade vi parkett i alla rum, vilket han inte gillade, det var ju som att leva livet på en halkbana. Jag fick lägga ut mattor så han kunde röra sig någorlunda fritt. På lördagskvällarna, förväntade han sig något gott. Han hade en godisskål som jag då la ner lite torkad frukt i och han kom rusade, hoppade upp på soffan och ställde sina framtassar mot axeln och bad därmed om lite gott.

Han blev modiga 8 år, och levde då 2 år på övertid, då veterinären inte trodde att just den storleken på kaniner, skulle bli just nå äldre än 6 år. Nu säger ju jag att efter dessa djur vi har hemma nu, så kommer det inte att bli några fler…fast jag vet…det har jag sagt förut.

Önskar er alla en fin måndag!

Dom två sista bilderna har Nicco tagit, bara så ni vet.

Mera planer…

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 september 2016 kl 08:46, Bli först att kommentera

Vilka underbara dagar…jag hann, återigen, inte göra allt jag planerat, men Camaron blev tvättad och dammsugen igår, sedan tog jag den för att åka på MIO, kan ni tänka er, vi hade ju fått den där rabtten, handla för 600 , betala 300, så jag fixade en ny barhylla 😀 Jag köpte en mugg också, och kollade in deras fina elefanter:

Det roliga var att jag åkte till utlämningen, kommer in och killen bakom disken säger, ehh, jag hoppas att det inte är du som kommer med en V8? Mjo, säger jag, en Camaro. Aha, men då tror jag inte att du kommer att kunna få med dig paketet hem…bilen är för liten, eller paketet för stort. Du skämtar, säger jag och fnissar, men jo, han hade alldeles rätt…hur tänkte jag där?

Jaja, jag får åka hem och byta bil då, säger jag och åker iväg. Sen blir det lunchdags, Winstone ska ut, telefonen ringer ja sånt där alldagligt, ni vet. Så sitter jag här i soffan, 3 timmar senare och plötsligt kommer jag ihåg att jag köpt en hylla som jag inte hämtat, alltså, hallå, hur tankspridd kan man vara 😀 Eller är det så här man blir då man är ledig…kanske.

Åke hade ett kort möte efter arbetstiden, så innan han var hemma var klockan för mycket för att lasta Camaron, utan jag tyckte att han skulle ut och testköra den först, jag har nämligen hört ljud från den, såna där…hm…thats a new sound.

Bild från Car Memes

Så vi åt middag och sedan gick han ut och fixade bilen medan jag skruvade ihop hyllan.

Vi var sedan bortbjudna till ett par som vi egentligen inte känner, annat än hon, via en grupp på FB, om japanska spetsar, och han, som vi träffat hemma på gården, vid ett tillfälle och Gammlia, vid två andra tillfällen. Dom har också en jappe, och det var så roligt att se, alla likheter. Dom gör till och med samma miner, har likadant beteende, ja det är ju galet.

Vi hade en mycket trevlig kväll och vi ska sedan ses med hundarna, så dom får träffas, dom med. Två katter, hade dom också 😀

Så till planen idag…ut med Winstone, dammsuga och lasta bussen, husdelen, med andra ord, Camaron får vi ta då Åke kommer hem. Jag och Nicco ska testa Thaivagnen på Västerslätt, till lunch, sedan ska jag träffa kusin Anna, ja, det gäller att ta alla chanser att hålla sig sysselsatt, annars är risken stor att man blir sittandes i soffan, och det har jag inte tänkt 😀

Så, det kanske är bäst att sätta igång, tänker jag, och önska er alla en trevlig fredag!

Jag var obrydd, även då…

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 januari 2016 kl 09:05, Bli först att kommentera

Åke gillar popcorn, ja, det är vi många som gör, men han kanske diggar dom lite mer än den större delen av populationen. Så Nicco gav honom 2 stycken 1 meters påsar samt popcorn muggar, till julklapp:

Då sa Nicco, då han tog fram dom att hon tyckte synd om mig, då hon tittade på påsarna. Jo hon hade ju fått höra om den gången jag och kusin Anna, cyklade 2-3 kilometer, från stugan till Springliden, där vi skulle köpa lördagsgodis, och jag valde en sån där lååång popcornspåse.

Vi hann cykla 300 meter på hemvägen, då påsen åkte in i framdäcket och det sprutade popcorn över hela grusvägen…visst var det en besvikelse, men jag tror ändå att jag, även på den tiden, var rätt så obrydd. Det hade som redan hänt och vad kan man göra åt den saken…skratta 😀

Vi bjöd över oss själva till Åkes moster Gunilla och hennes man Bertil, igår. Det är inte så ofta Theresé och Sally är här och att det passar in i tiden att man träffs. Så igår var en ypperligt bra dag för en kaffedejt och lite prat.

Jag åkte sedan ut och jobbade 2 timmar och kom hem till kaffe och sockerkaka, som Theresé gjort, jodå, hon fick tala om att det var en Tigerkaka, vi åt…minsann:

Fast en mixad sådan 😀 Hon tog en form som det var läckage ifrån och fick göra ett byte, så då blev smeten blandad, ordentligt 😀

Sedan hade hon grävt fram en bild på en katt, på pinterrest, det var den här:

Och jag kontrar med dessa, på våra katter, fast dom har valt större saker att krypa in i:

Den här sista bilden har Nicco tagit

Önskar er alla en fin måndag!

Vi travade på…

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 oktober 2015 kl 06:58, Bli först att kommentera

Nä, det bidde ingen operation igår, utan nu säger dom tidigast den 6/11. Däremot ska jag upp dit idag, men inte till kirurgen utan akuten. Kan ni tänka. Han som lagt om detta, jobbar därnere i veckan så det fanns inga andra alternativ. Ta med en bok, sa hon, så är du garderad, kommer det in akuta patienter så lär jag ju få vänta. Så jag hoppas att folk tar det lugnt på morgonen, så ska ju det där vara klart på en stund.

Jag och Sally travade iväg till Hedlundadungen igår, och skulle kolla om den nya lekplatsen var klar, vi hittade några röda saker, utspridda på gräsmattan, och dom var ju kul att klättra på:

Fast den stora parken jobbades det på, för fullt:

Så då knatade vi tillbaka och svängde av, upp mot vår gamla gård, där finns det ju åtminstone ett hus att klättra i:

Efter lunch så skulle Sally bjuda oss, jag och Nicco, på Ullas kondis, och det var klart att hon fick göra det. Hon valde en halloween bakelse med en vampyr på:

Och efter det så åkte vi till Myrorna, där Nicco testade ny vinterjacka:

Eller nja, hon var inte så förtjust i schabraket 😀

Plantagen fick också påhälsning, och nu har min gamla garderobsblomma fått vika hädan för en stor fredskalla.

Brälla och Lena kom förbi på en tvärkik, och sen gick jag över till Laila och gänget för att skrapa trisslotten, ingen vinst överhuvudtaget, jag hade inte ens ett enda par…bara det borde ju ge en slant, tycker man.

Idag åker Sally hem, dagarna small bara till. Igår morse kom hon ner 6.20, så jag sa till henne att komma och lägga sig i sängen en stund, det gjorde hon. Men man kan ju inte somna om, man börjar prata. Och vi hade ett samtal om djur, som absolut inte får lämnas ensam en längre stund.

Nä, sa hon, katterna får man inte lämna, inte hundar heller, och i bilen kan det bli alldeles för varmt. Det kan ju till och med bli för kallt, resonerade hon, men, sa hon vis som en uggla, det finns ett ställe där man får lämna alla…på kyrkogården.

Jojo, vart hon fick det ifrån, vet jag inte, men det är så sant som det var sagt. Önskar er alla en fin fredag!

Kändes som en lååång dag, igår

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 september 2015 kl 08:08, Bli först att kommentera

Igår var det äntligen dags för läkarbesöket, ja jag skriver äntligen för jag tyckte det höll på att kännas lite jobbigt. Magen svider som om man skrapat upp den mot asfalt, jag kan inte stå still, mer än 5 minuter, går bättre då man rör sig eller ligger pall. Och min puls…så där irriterande hög att det är det enda man hör då man lägger sig på kvällen.

Hamnade nu hos en stafett läkare, som inte fick igång sin dator, och hade inte fått det på hela dagen. Jag fick gå med en handskriven lapp till provtagningen, där det skulle tas blodstatus och EKG. Tillbaka till väntrummet och där fick jag sitta ett bra tag innan jag fick komma in.

Tiden känns ju betydligt längre också, då man inte sitter bekvämt.

Nå, hon skrev ut magsårsmedicin, vilket hon tyckte var jätte konstigt att dom inte gjort redan från början, för det brukar vara kutym, då det gäller magoperationer. Hon såg ju hur svullen jag är, kul, då jag idag gått ner 8 kilo, men jeansen jag hade då jag åkte till Lycksele, får jag knappt igen 😀

Sedan skrev hon ut Beta blockerare för min höga puls, den kunde hon inte riktigt förklara, men jag hade en egen teori om att smärta, kanske gjorde den hög, och jag googlade på det, och det kan visst vara så. Idag låg min puls på 72, igår, 130, så medicinen fungerar. Kan ju också vara därför jag höll på att kallsvettas vid varje rörelse.

Sen blev det piller mot ryggen. Och nu till det roligaste av allt. Medicinen skulle jag kunna hämta ut om en timme…hon var som sagt var, utan dator.

Jag krånglar mig in i bilen efter 2 timmar, kör till Apoteket, kollar börsen, och jag har givetvis körkortet hemma…en så n där gång då man svär högt och förbannar sig själv att man ens plockat ur den från börsen. Tillbaka hem, och sedan vända igen.

In på Apoteket men nej…dom har inte fått in något recept, *suck*. Men hon skickade iväg en löpare som kom tillbaka med en lapp från läkaren, som dock hade missat Beta blockeraren så dom fick ringa upp henne och sedan mer väntan, innan det syntes p datorn. Tabletterna för ryggen hade dom inte men den kunde jag hämta någon annanstans om jag ville. NEJ, sa jag, jag orkar inte, seriöst, beställ hem den så hämtar jag upp den en annan dag.

Jag ville bara hem till soffan.

Så idag, ska jag hämta ut den, hon sa att då det gäller ryggen är det sjukgymnasten jag ska kontakta, men inte förrän jag blivit bra i magen. Jaja, jag tar dagen som den kommer och vet att det bara kan bli bättre 😀

Roade mig med att googla om gastric bypass och så här står det för patienter som opereras söderut:

Och jag citerar: ”Under den första månaden får man också ta

Omeprazol som är en magsårsmedicin, för att läkningen ska gå

Bättre”. Slutcitat.

Synd att dom inte gjorde det från början i Lycksele för då hade jag ju sluppit detta. Nåja, dom gjorde det inte, och nu är det ju försent, men dom ska få veta det då jag åker upp om 4 veckor för kontroll.

Mina inlägg tycks bara handla om mig och the operation, numer, det faller sig kanske rätt så naturligt, det är ju vad som händer just nu. Fast hädanefter hoppas jag att allt bara flyter på, så kan jag roa mig med att skriva om annat 😀 Hoppas på en bra dag, för er alla!

Typiskt våra katter, måste jag säga!

Vilket firande

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 september 2015 kl 08:40, Bli först att kommentera

Jag ska börja med att skriva att Djurskyddet har åkt ut till Rödvikens rastplats, och faktiskt, sett mer än en kattunge, det är 3 stycken, som dom sett, så det verkar ju ganska klart, att någon dumpat kattungarna där. En fälla ska nu vara utplacerad på platsen.

En annan lustig grej, har ju sett skriverier om rävar som varit synlig här på västerslätt. Nu såg vi ju en räv härute på parkeringen vid Västerslättskyrkan, för några kvällar sedan. Sen berättade en som var på kalaset i förrgår, att hon kommit körandes på Vännäs vägen, och i rondellen, vid brandkåren, sprang det runt rävungar och lekte.

Samma kväll, smög en räv förbi vår brevlåda, Åke tjoade åt den, men den verkade rätt så obrydd, den traskade lugnt vidare och försvann in mot västerslätt centrum. Winstone har betett sig lite eljest, dom sista dagarna, han stannar efter varje meter och luktar som en galning…ja, det kan ju vara räven som varit där.

Jag fick 2 bilder på mobilen igår, från Pirjo, hon var en gång gift med Åkes polare Tex. En bild kan jag inte lägga ut här, den skulle nog kräva en förklaring, hahaa…men den andra, ja, vi skrattade igår, och Nicco såg lätt oroad ut, skulle kanske jag med ha gjort 😀

Vi skulle fira midsommar uppe i Malå, året var nog, 1987, möjligvis 1988. Vi hade fixat barnvakt åt Theresé, hon skulle få vara med min farbror Matts och hans fru Ing-Marie, i deras stuga. Själv skulle vi tälta vid Malån, vi hittade en liten bra fläck att smälla upp tälten på, men jag kan säga att det var inte så mycket till skugga där.

Och midsommarafton, ja kolla själv, hahaaa….det ser nästan ut som ett militärläger, om ni frågar mig, alltså hallå, vilka snygga kransar, och kolla in allvaret i deras miner:

Nå, midsommardagen kom, och det var den varmaste i mannaminne, vi höll på dö i hettan. Man kunde inte sätta ner fötterna i sanden, nere vid ån, då brände man sig. Och skugga, var det som sagt inte mycket av. Pirjo skrev att vi mest stod nere i vattnet, och jag vill minnas att jag låg därute och guppade runt, på land ville man inte vara.

Jag brände mina överarmar, så när vi skulle hem till Umeå, fick jag låna en handduk av farmor, som vi blötte med vatten, och den fick jag sitta och försöka kyla ner armarna med. Efter 2 dagar, fick jag brännblåsor som heter duga, ja fy tusan, men kul hade vi i alla fall 😀 Tack Pirjo, för minnet 😀

Vi hann inte lasta Camaron igår, utan det blev justeringar och lite nytt i den istället. Så lasta gör vi efter middagen, och åker sedan till Åmsele. Hoppas på en bra dag, för er allihop!

Jag är bara glad :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 februari 2015 kl 08:49, 2 kommentarer

Jag kan säga att det inte var plogat på parkeringen då jag kom ut på jobbet igår, fast den större vägen in, var det, med den följden att jag först fick ta mig genom en halvmeters plogkant, sladda runt för att hamna på min ruta, och sedan provade jag att lägga in backen också, för att se om jag skulle ta mig därifrån sedan, och jag är lika glad idag, som igår som i förrgår, att jag sitter i en Jeep, det kändes inte ens att det var snö därunder 😀

Och lite glad är jag för att Winstone fick sig en lastbils tur idag, med Åke, så jag ska hinna göra lite småpyssel innan jag börjar jobba, börjar dessutom tidigare, så detta blev ju bra för Winstone, att slippa bli lämnad ensam en längre stund, även om han är otroligt duktig på att klara sig, han hittar inte på några dumheter alls…till skillnad från våra katter.

Så det stämmer ju bra, vad uppfödaren sa om just den japanska spetsen, dom är otroligt bra på att anpassa sig för hur det ser ut. Är man sjuk en dag, så håller sig hunden lugn han klättrar inte på väggarna, och blir det mycket uteliv, så köper han det också, rakt av, vill följa med på alla äventyr fast han kan lika gärna ligga och softa i väntan på att det ska hända saker.

Nu ska jag ge er ett tips om vad man kan göra med använda tepåsar, nä, inte ett tips, ni får flera stycken, om ni klickar på länken: Expressen tepåsar

Och här får ni ett av dom: En del växter älskar sump och gamla teblad. Speciellt salladsplantor och rosor. Stoppa ned teet i jorden utan påse (alla är inte komposterbara), och ta bort klammern, för att gödsla jorden och avskräcka skadedjur som möss. Eller så kokar du upp påsarna på nytt i vatten och använder det svaga teet för att vattna dina plantor och skydda dem från svampinfektioner.

Det enda jag visste att man kunde göra med tepåsar, fanns inte ens med på listan 😀 Det är om man har ett bord, kanske i teak, som fått en rispa, så kunde man ta ett mörkt te, och gnussa påsen på bordet, så ger det ifrån sig lite färg och täcker repan. Har dock inte testat själv, däremot kan jag tänka mig att köpa en sån här fin blomma igen, nu kommer jag inte ihåg vad dom heter:

Och prova att vattna den med tevatten, eftersom jag vet att dom lätt får svamp, kanske därför jag inte klarat av dom en längre tid, men ändå så pass att man fått se dom blomma ordentligt.

Hoppas på en bra tisdag, för er alla, nu ska jag sätta fart…

Han är mager om bena, tillika om…

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 december 2014 kl 08:50, 2 kommentarer

Han är mager om bena, tillika om armar och hals, men nu har i alla fall Lennart fått på sig lite kläder:

Jag satt här i soffan igår och plötsligt blev det ett väldans liv här utanför, Winstone vaknade upp ur sin sömn och satt sig för att kika ut genom fönstret. Det var ett gäng förskolebarn med deras fröknar som var ute på sightseeing, och här inne på gården fanns uppenbarligen lite saker att kolla på 😀

Så då tänkte jag att nu var det nog dags att få på honom lite mer än bara tomtemasken, någon hejd får det vara på nakenheten.

I förrgår, då jag letade efter kartonger, så stod jag inne i köket på en stol, och hade fullt sjå att försöka nå saker däruppe i skåpet, så föll naturligtvis ett glas till en lykta, ner i golvet och gick i 999 bitar. Jättekul…speciellt då du står barfota på stolen, och dessutom har 3 djur nere på golvet.

Jag beordrade ut Winstone i tv rummet, men det tog en stund innan han fattade vad jag menade, han ville ju fram och nosa på glasbitarna, så jag tog i lite hårdare med rösten och det fick även katterna att backa bakåt, bra…ett problem ur världen, sedan var det, det där med att ta sig ner utan att stampa fast en bit under foten, och nu hade jag tur, det var inte som ett Duralex glas som verkligen splittras upp i molekyler, utan det blev större skärvor så jag kunde se vart dom låg.

Men ett tag däruppe, funderade jag verkligen över hur jag skulle lösa detta…snacka om att man kan försätta sig i situationer man inte räknat med från början.

Och kolla här, vad jag såg på en ölflaska vi hade hemma…det är inte bara köra bil, man ska undvika då man druckit…akta er för att ta till vingarna också 😀 Eller är det bara humlorna som ska passa sig?

Önskar er alla en toppen onsdag!

Katter och hundar…och 1 igelkott

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 augusti 2014 kl 08:40, Bli först att kommentera

Dom fina dagarna fortsätter, snacka om en sommar som heter duga 😀 Sally har också fått en minnesvärd sommar, då pappa och kanske mamma med, byggt ihop en trädkoja till henne med rutschkanan som utväg, bilderna har Theresé Hällsten tagit:

Theresé skickade också en liten filmsnutt då Sally åker…jag kände igen tjutet då hon for utför.

Igår lämnade jag aldrig gården, förutom då jag tog en promenad med Winstone, han kom hem efter middagen och har haft en toppen helg i Ava, käkat blåbär och busat med kompisen Sol, Andys katt.

Apropå katt och hund…vi har pratat en del om just dom djuren, och är överens om att en arg, stridslysten katt, vill man inte ta en dust med. Jag och Winstone gick fridfullt däruppe vid Statoil, för 1½-2 månader sedan, han sprang och snusade i vägkanten (en nedlagd vägstump), och ungefär en meter innan så upptäckte jag en katt som låg på helspänn, gömd i hög gräset, alldeles vid kanten, hade Winstone fortsatt hade han kommit rätt på.

Jag stoppade genast hans framfart (han märkte ingenting), och sa lugnt, du Winstone, vi går här, så ledde jag över honom till andra sidan. Katten så inte alls glad ut, kraftigt byggd, nedfällda öron och med mord i blicken. Men den rörde inte en fena.

Sen, när jag kom hem började jag tänka att katten kanske var skadad, vem vet…så jag tog en tur förbi där och kollade, men den var borta, så förmodligen och förhoppningsvis, en ”vanlig” utekatt på span.

Igår då jag tog den där sista svängen med Winstone, så träffade vi plötsligt på en igelkott, utanför HP:s, den satt blickstilla, och den här gången såg Winstone den, och skulle absolut dit och lukta, men det fick han inte, jag vet nämligen att igelkottar kan bitas rätt så kraftigt, om dom vill.

Hade en kompis i min ungdom, som även hon var ute med sin hund och dom träffade på en kotte. Hon tyckte den var så gullig, knäböjde och höll fram fingret…skulle hon aldrig ha gjort, hon fick en igelkott om pekfingret som inte ville släppa taget, även fast hon i ren och skär skräck, ställde sig upp och började skaka på handen…jojo, så kan det gå 😀

Idag…närmare bestämt om 1½ timme, ska jag hämta upp Anna och vi ska ut till Smultronstället, ser ut att vara perfekt väder för det. Hoppas på en fin dag, för er alla!

Two down…one to go!

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 april 2014 kl 08:01, 4 kommentarer

Så var det Åkes tur att åka dit…därav överskriften. Och jag är inte hundra än…fattar inte vad tjurigt det här var. Inte mycket som hände här igår, med andra ord, ja Åke höll igång, han blev sjuk först i natt. Nu får man hoppas att Nicco klarar sig, någon ska väl kunna ha lite matjord i fickan.

Hittade en bild på FB igår, hahaa… nästan så jag skulle ha lust att testa nästa gång det ringer i mobilen:

Fast då skulle man också velat vara en fluga på väggen där det rings ifrån 🙂

Idag är det exakt en månad kvar innan jag och Tina checkar in på flyget, för en mini semester i Spanien, ska bli underbart, om än lite konstigt, jag och Åke har väldigt sällan varit ifrån varandra överhuvudtaget under dessa snart 30 år, men vi överlever nog, hade tänkt skriva att även han får ju semester, men det stämmer nog inte, för då åker han på att ta mina uppgifter, laga mat, ta hand om Winstone, mata katter, tillsammans med Nicco, samt få den sistnämnda upp ur säng och iväg till skola, inte nog med det, mat ska lagas och disk ska tas om hand om.

Nå, dom är ju två, så dom får väl hjälpas åt. Och vi blir alla en lärdom rikare…förhoppningsvis 😀

Näpp, nu ska jag testa lite frukost, får nog bli blåbärskräm, och kanske en macka. Hoppas ni alla får en bra måndag!

Etikett: katter

Det har jag sagt förut…

Mera planer…

Jag var obrydd, även då…

Vi travade på…

Kändes som en lååång dag, igår

Vilket firande

Jag är bara glad :D

Han är mager om bena, tillika om…

Katter och hundar…och 1 igelkott

Two down…one to go!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten