Tänker mig att de flesta av er hört om SVT-journalisten som ertappades att försöka skapa en story utifrån dennes egna politiska narrativ.
Jag är rätt övertygad om att många enskilda personer har ett mindre ädelt uppsåt inom bland annat SVT, även lokalmedia förstås. Man vill få fram ett politisk agenda.
Lokaltidningar, som exempelvis VK, har det ju lite lättare. De är en liberal tidning helt enkelt. Narrativet har väl flyttat från L till M på senare tid av strategiska skäl, men liberalism och nyliberalism är inte så dramatisk en förändring.
Nåväl. Journalisten sökte en sjuksköterska från England att kommentera när Boris Jonsson inte följt pandemirestriktionerna (var dock inte fråga om någon julhandel i hans fall, utan var festande). SVT journalisten sökte då inte en sjuksköterska, vem som helst – utan berörd ville ha en förbannad sjuksköterska.
.
Mina tankar? Ordentligt klantigt av honom söka öppet på facebook.
Samtidigt bör man fråga sig om han inte på någon nivå är offer för organisationskulturen.
Det var emellertid ett fall. Sossarnas nämndsordförande i Region Västerbottens Hälso- och sjukvårdsnämnd uppdagades som bekant peta i tjänstemannaunderlag. Samma historia, men klantigheten var förstås att hon gjort det genom att skicka mail, istället för att ta det i korridoren.
Det är enormt klantigt att avslöjas genom att man gör något offentligt. Jag tänker mig att det måste vara snöflingan överst på isberget vi talar om.
För varje enskilt fall som uppdagas – hur mycket skit förekommer inte under ytan?
Uteslutningar ur politiska partier är inga konstigheter. Man behöver förstås vara lojal med föreningens syften och ändamål. Ungefär som när man har en anställning. Som Sverigedemokratisk gruppledare kan jag inte gärna grunda min politiska gärning på miljöpartistisk ideologi (vadän nu mp-ideologin utgår ifrån).
Uteslutning ur arbetarrörelsen bör vara något annat. Arbetarrörelsen ska inte vara ett politiskt parti. Självklart blir det då svårt för IF Metall att vara politiska, så man hänvisar till ”alla människors lika värde”,. Exakt vad man menar med begreppet är inte direkt tydligt. I stället används det som ett paraplybegrepp för Sverigedemokratiska förtroendevalda.
Argumentet ”människors lika värde”, brukar ofta kompletteras med andra oprecisa anklagelser som man tillskriver SD eller en enskild företrädare. ”ställer sig emot ditt eller datt”. Utan att man har någon källhänvisning, eller för ett resonemang kring det.
Dubbelmoralen kring uteslutningarnas anledning medför att facken ogärna kan avse någon enskild positiv eller negativ frihet, facken själva går själva emot andra artikeln i FNs deklaration om mänskliga rättigheter när man utesluter någon på politisk grund.
IF Metalls ändamål och värderingar enligt stadgarna.
”Förbundet är en medlemsstyrd organisation som bygger sin verksamhet på medlemmarnas delaktighet, behov och önskemål.
Förbundet är en demokratisk organisation som värnar om ett demokratiskt samhällssystem och bygger sin verksamhet på uppfattningen om alla människors lika värde. De värderingar som vägleder förbundets verksamhet är jämlikhet, solidaritet och frihet.”
Vidare beskrivs förbundets övergripande mål i stadgarna:
“– ett demokratiskt och jämställt samhälle och arbetsliv
– allas rätt till arbete
– rättvisa och goda löne- och anställningsvillkor
– trygghet i anställningen med bra arbetsvillkor, arbetsinnehåll och arbetsmiljö.”
Alla riksdagspartier står bakom diskrimineringslagenså det är uppenbarligen inte icke-diskriminering man talar om här. Eller?
Mja. Diskriminering på grund av kön, hudfärg, religion, ålder etc är något Sverige lagstiftat emot. Inget parti verkar mot lagstiftningen.
Men diskriminering kan förekomma ändå, exempelvis försäkringsbolag ger olika avgifter, länder gör skillnad mellan medborgare och icke-medborgare – m m.
IF-metall diskriminerar själva rätt friskt i sina stadgar. Kanske inte minst kring vem som får vara medlem. Man måste betala medlemsavgift, man måste vara lojal med organisationen – m m.
IF metall gör alltså skillnad på människor. IF Metall diskriminerar.
Men vad tusan menar man då i realiteten med allas lika värde? Vad menar man med allas rätt till arbete?
Mja. LO-ordföranden sa att SD är bökiga för IF-metall, främst för att ”Sverigedemokraterna har en grundsyn där man ställer arbetare mot arbetare”.
Vet inte om man ska tolka det som att LO framöver tänkt sig ska verka för en fortsatt ansvarslös invandringspolitik, och med det fortsätta konkurrensutsätta svenska arbetare. Är väl inte orimligt tänka sig en frikostig inställning avseende krav på arbetskraftsinvandring också.
Det är ju en verklighetsfrämmande idé. Inte något som gynnar medlemmarna i fackförbunden – framförallt inte låglönejobben. Möjligtvis vissa arbetsgivare – kortsiktigt. Men kanske ser det ut som att de s-styrda fackföreningarna inte diskriminerar genom att vara snäll mot alla?
Men om vi tänker oss att facket menar något annat med ”allas lika värde”, för något måste det ju rimligen vara…
Menar man att det skulle förhålla sig så att fackliga aktivister är lite snällare än SD-sympatisörer? Skrev igår om avdelningsordföranden som fackpamparna valde att peta bort. Han fick det här meddelandet igår. Något som uppmärksammats i sociala medier.
Tycker faktiskt synd om Ulf, som behövt motta skiten.
Jag har själv varit med på fackliga utbildningar som man hållit där det ofta mindre väl dolda budskapet är – SD är dumma.
Man tummar lite på sanningen, och hoppas att lejonparten av de som närvarar bara köper det som sägs. LO lägger 20 miljoner på utbildningar inför valet. 30 miljoner kommer gå direkt till Sossarnas valkassa.
Sossarna, en minoritet inom LO.
Fått in en del kommentarer under gårdagens ämne, ”fackets värdegrund är SD:s”. Vissa har försökt tillskriva SD politiska uppfattningar, andra har kommenterat med att hänvisa till ”alla människors lika värde”. Jag har förståelse för att man har tagit del av utbildningar, och att de kommer att hjälpa människor att forma uppfattningar. Men hoppas att de som kommenterat tar sig tid att rannsaka begreppen, kika igenom vad de olika partierna står för – och skilja på de riksdagsmotioner som kommer in från en enskild ledamot, och de som kommer från ett helt parti.
Stort tack till er som tagit er tid att läsa igenom ett osedvanligt tjockt inlägg. 🙂
Fackföreningarnas värdegrund var rimligen närmast SD:s redan när alla övriga partier slöt samman i en nyliberal linje, där invandring skulle locka arbetskraft i en enorm uppfattning.
Om fackföreningspamparna på riktigt skulle ha medarbetarfokus, hade man tydligt signalerat att den nyliberala linjen inte alls var en bra väg framåt ifall man ville medarbetarna väl.
I stället stöttade man i vanlig ordning Socialdemokraterna och övriga partier som verkade för att sabba arbetarnas löner och villkor genom att konkurrensutsätta den svenska arbetskraften ytterligare.
LO fortsätter att använda arbetares pengar till att stötta Socialdemokraternas valrörelse.
Desamma Socialdemokraterna som i regering bidragit till uppluckrande i LAS, marknadshyror (som man lögnaktigt hävdade att SD skulle verka för under valrörelsen 2018), minimilöner som sätts av EU (och därmed tar avsteg från den svenska modellen), etc.
Har tagit upp min inställning om facken förr. I mitt arbetsliv(fd svetsare) har jag stött på otroligt bra företrädare från facket, människor som verkligen har gjort en enorm insats för sina medarbetare – men långt ifrån endast. Har även sett fackligt förtroendevalda som haft en mer politisk inställning till sitt förtroendeuppdrag.
Jag är i grunden är väldigt positivt inställd till fackföreningsrörelsen. I grunden.
Men fackföreningarna är på många håll renodlade Socialdemokratiska propaganda-apparater.
Fackföreningar är inte politiskt oberoende.
SSAB:s avdelningsmedlemmar röstade fram en ordförande med uppdrag för Sverigedemokraterna nyligen. Dröjde inte särskilt länge innan fackpamparna petade bort honom.
IF Metall förklarar att eftersom han har dubbla uppdrag, så borde han inte ha varit valbar från första början till SVT.
IF Metalls presstalesman Jesper Pettersson motiverar beslutet med att Ulf Karlström har dubbla uppdrag.
– Vi anser inte att ett förtroendeuppdrag i vår fackförening är förenligt med det politiska uppdraget i Sverigedemokraterna. Det är ett enhälligt beslut som grundar sig på våra stadgar. Jag har svårt att spekulera i att han skulle tvinga sig kvar på posten. Det verkar inte vara aktuellt, säger Jesper Pettersson.
Fackets grundläggande värdegrund är i realiteten SD:s. Självklart ska svenska arbetstagares intressen värnas. Att man från fackligt håll väljer att stötta det motsatta är absurt.
Ifall fackföreningarna fortsättningsvis ska motarbeta de egna medlemmarna, så är frågan i vilken omfattning de kommer se fortsatt medlemstapp. De binder helt enkelt ris åt egen rygg.
En fortsatt minskande organisationsgrad ser jag iallafall som något väldigt negativt. Även om politiska fackligt aktiva ser det som något positivt – för att man blir av med SD:are.
Stellan Elebro skriver i en ledartext i folkbladet att ”Vi måste ta makten över arbetsflödet”. Titeln i sig kanske är lite felaktigt formulerad. Problembeskrivningen bör rimligen inkludera även Lag om offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning, EU-lagstiftning över huvud, med mer.
Avseende Socialdemokraternas kontroll över arbetsflöde – som består av ett orkestrerat och repeterbart aktivitetsmönster som möjliggörs av systematisk organisering av resurser till processer som omvandlar material, tillhandahåller tjänster eller bearbetar information – så tar visst Socialdemokraterna systematisk organisering av arbetskraft från Stockholm, Göteborg och Malmö. Arbetskraft som man flyttar till Västerbotten och utbildar. Istället för att utbilda Västerbottningar att jobba i Skellefteå.
Skattebetalarna betalar.
S har tillsammans med övriga partier (not. ej SD) lyft och lovordat projekt såsom exempelvis Relocate. Relocate, omplacera, förflytta på svenska. Obs: Se denna fil för en översikt om projektets avsikter.
Tillgången på arbetskraft blir större, medan tillgången till jobben blir mindre.
På frågan huruvida detta är traditionell Socialdemokrati som Stellan och S bedriver, ptja. Statistiken avseende den ansvarslösa invandringspolitiken man ställt sig bakom kanske ser aningen ljusare ut.
Det är väl i vart fall i linje med den nya Socialdemokratin. Och kanske är det lite av ett svar på frågan avseende varför Socialdemokraterna var för det nyliberala idealet med en ansvarslös invandringspolitik.
Arbetskraften blir billigare, får sämre villkor i nya Socialdemokratiska kontrollen över arbetsflödet.
Senaste kommentarerna