Vi var mycket kritisk till hur ärendet hade hanterats och beretts. Underlag till beslut var inkommit till oss ledamöter anmärkningsvärt sent. Det fanns också många frågetecken kring hur pris och köpeskilling fastställs, vilka konsekvensanalyser som genomförda eller hur anbudsförfarande gått till för att säkerställa att bolagets egendom inte säljs till för lågt pris. Vid ett ärende av denna storlek och samhällsintresse är det extra viktigt att vi som ansvarig politiker ges god kunskap och insyn. Detta resulterade i överklagan som fick rätt och nu är vi här igen idag.

Vår ståndpunkt har inte ändrats. MP Umeå är och har varit emot en försäljning av allmännyttan. Vi anser nu som innan att AB Bostaden har den kapacitet och soliditet som behövs för att behålla och utveckla hela sitt bostads bestånd utan att behöva avyttra delar av den. Nu som innan anser vi att Umeå kommun ska fortsätta se till att en stor del av hyresgästerna i Umeå kommun fortsatt ska kunna få lägenheter till bra och reglerade hyror, samt med bra service. Nu som innan anser vi att utförsäljning av delar av sitt bestånd riskerar i längden bidra till ökad segregation. Vi vill inte ha en storstadsutveckling där plånbokens tjocklek avgör vilken bostad man får samt vi ser risker med den långsiktiga utvecklingen av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet inom kommunen.

Läsning är fantastiskt och snart är det dags för LÄSLOV!  År 2016 initierade regeringen olika insatser i syfte att stärka att höstlovet blir ett läslov, på samma sätt som februarilovet är ett sportlov. Under läslovet kan samhället utanför skolan samlas för att stärka barns läsning. Kulturinstitutioner kan jobba för att nå fler barn, fotbollsklubben kanske tar med barnen till biblioteket i slutet av en träning, skolbibliotekarien jobbar lite extra med lärarna på fritidshemmet och folkbiblioteket tänker ut ett nytt sätt att nå föräldrar och barn som vanligen inte besöker biblioteket eller bokbussen.

För att uppmärksamma läslovet och inspirera till läsning satsar regeringen 5 miljoner kronor årligen 2017-2020. Samtidigt finns initiativet Läslov vecka 44 där Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk som jobbar för att främja läsning under läslovet. Redan i dag tar många kulturinstitutioner, till exempel Kulturhuset i Stockholm och teatrar runt om i landet, samt många bibliotek initiativ till att genomföra läsfrämjande aktiviteter under skollov. Genom satsningen stödjer regeringen genom­förandet av dessa och andra läsfrämjande insatser inför och under skollov. 

Kampanjen #metoo har haft en nödvändig effekt på världen. Jag tycker det är bra att vi fått oss en riktig käftsmäll som öppnat våra ögon. Idag när jag lyssnade på radion så pratade de om att det var den första dagen de inte hade pratat något om #metoo, samtidigt som programledaren skattade åt detta så blev min första tanke…nej!! #metoo är något vi alla måste prata om varje dag, detta får inte bli en fluga som rinner ut i sanden, vi måste varje dag prata om detta, vi måste synliggöra det som tjejer och kvinnor utsätts för och få ett slut på det. Vi måste stå upp mot dem som försöker förminska, prata bort eller dra fokus ifrån kampanjen. Vi män måste få upp ögonen för oss själva och andras beteenden och säga…nu räcker det, vi män måste ändra de strukturer och normer som finns inom ”grabbtjärgongen”

Under den senaste veckan har det kommit fram hur olika ”kändisar” fått stå till svars för att de utsatt tjejer och kvinnor för sexuella trakasserier och övergrepp. Det har också framgått på många arbetsplatser och skolor hur det verkar finnas en kultur som okejar detta beteende mot tjejer och kvinnor. Det är nog detta som gör mig mest bekymrad, att det verkar finnas värderingar och normer som gör att människor i ledande position väljer att tillåta att detta fortsätter, att man väljer att bortse från att en känd person sexuellt trakasserat kollegor, men man väljer att ignorera då hen är en bra ”kassako”. Att andra män hittar ursäkter för andra män som rättfärdigar deras beteenden…helt ofattbart.

Jag hoppas också att #metoo får en effekt av att det inte är ok att normalisera detta beteende. Vi måste tillsammans låta #metoo låta oss se och hantera problemen med sexism och ojämställdhet som finns idag, att vi får ett slut på trakasserier och sexuella övergrepp mot tjejer och kvinnor, där vi får en ny ”grabbnorm” som respekterar och lyfter våra med människor. Problemen finns överallt runt om oss, i våra hem, på våra arbetsplatser och på stan. Nu har berättelsen fått komma fram – nu börjar vi agera.

Sverige har under de senaste veckorna deltagit i intensiva diskussioner på EU-nivå om glyfosat och hittat samsyn i frågan med andra länder. Idag var det dags för omröstning om användning av glyfosat skulle få en 10-årig förlängning, som det ursprungliga förslaget låg. Det blev dock ingen omröstning, då det konstaterades att ingen linje skulle få tillräcklig majoritet. Inför nästa möte är regeringens linje att att verka för en kompromiss som innebär att glyfosat får användas under en betydligt kortare tid än 10 år framåt.

Miljöpartiet vill se en utfasning av bekämpningsmedlet glyfosat, med hänvisning till försiktighetsprincipen och till medlets bevisade miljöpåverkan.  Därmed kommer Miljöpartiet  att fortsätta att arbeta hårt för detta på EU-nivå. Miljöpartiet arbetar för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och att minimera de miljö- och hälsoriskerna som bekämpningsmedlen förknippas med. Det görs till exempel genom att satsa kraftigt på en omställning till ekologiskt jordbruk, där kemiska bekämpningsmedel som glyfosat inte tillåts. Med Miljöpartiet i regeringen har vi också höjt skatten på bekämpningsmedel i Sverige och arbetar kontinuerligt för att fasa ut eller förbjuda användning av farliga ämnen.

Medan bekämpningsmedel fortfarande används brett är det viktigt att dessa regleras mycket noggrant samt att godkännande av enskilda ämnen baseras på vetenskapliga underlag. Under hösten 2017 ska EU-länderna fatta beslut om glyfosat skall fortsätta vara godkänt eller ej, och vilka regler som ska gälla för medlet. Regeringen driver påför så skarpa villkor som möjligt för att begränsa användningen och för kortare tillståndstid.

Regeringen vill nu gå fram med ett förbud mot privat användning av kemiska växtskyddsmedel, där glyfosat ingår. Miljöpartiet välkomnar detta och ser det som ett första steg mot att få bort glyfosat helt från marknaden.

Nu genomför vår röd-gröna regering utredningar, reformer och satsningar för att öka statusen på vårdyrken som undersköterskor där man har som mål att öka kvaliteten och säkerheten inom vården. Idag finns det ca 180000 undersköterskor vilket gör dessa till den  största enskilda yrkesgruppen, samtidigt som som undersköterskor har en avgörande roll i att vårdmaskineriet fungerar så är dem även en av de mest utsatta och undervärderade yrkesgrupper när det kommer till arbetsmiljö, lönebild och kompetensutveckling.

Målsättningen är att långsiktigt trygga kompetensen i välfärdens verksamheter. Idag kan det skilja sig mycket markant på vad en undersköterska kan och inte kan utföra för sysslor beroende på bara vart man fått sin utbildning och det saknas idag regleringar om generella studieplaner nationellt om vad man ska ha för kunskaper när man examineras.

Jag tycker detta är viktigt så att man kan säkra kvaliteten på USKA utbildningar runt om i landet, jag tror detta också stärker denna yrkesgrupp, vilket jag tror också kommer höja statusen på yrket och tvinga fram bättre arbetsvillkor och en bättre lönebild. När vi tar fram generella riktlinjer för hela landet så kommer vi bättre kunna tydliggöra yrkesrollen för en USKA samt långsiktigt trygga kompetensen i välfärdens verksamheter.

Regeringen kommer nu också att lämna i uppdrag till socialstyrelsen att utreda vilka nationella kompetenskrav som ska utformas för USKOR samt att skolverket ska ta fram ett förslag på en utformning av en generell undersköterska examen. Utredningarna har också fått stöd från både kommunal och SKL och några gemensamma punkter som man kommit överens om som bör utredas är:
• beskriva undersköterskeyrkets innebörd och yrkesrollens beskaffenhet
• föreslå en lämplig reglering för yrkesgruppen undersköterska, att yrkesgruppen ska omfattas antingen av bestämmelserna om legitimation, skyddad yrkestitel eller annan reglering
• förtydliga vilken kompetens som ska krävas för att kalla sig undersköterska
• lämna de lag-, författning-, och förordningsförslag som behövs
• se över vilka konsekvenser förslagen ger för kompetensförsörjning och rekrytering samt hur eventuella negativa konsekvenser kan begränsas.

Jag hoppas också att utredningen tar fram ett förslag på en legitimering av undersköterskor, detta skulle verkligen stärka yrkesgruppen och bli en riktig bra stämpel som säkrar kvalitet och säkerhet inom vården och dess medarbetare. En legitimation skulle också säkra personalförsörjningen för framtiden samt synlig göra och stärka den professionalisering som är nödvändig i yrkesgruppen.

Det är viktigt att låta dem ensamkommande barn som trotts att dem fyller 18 år få stanna kvar under asylprocessen. Det är viktigt att skapa en tillvaro av trygghet för dessa individer, det är av yttersta vikt att dessa får en chans till att få återbyggas till starka individer. Det är viktigt att vi använder de pengar som tillsatt från regeringshåll för att säkerställa att de unga inte rycks upp i onödan utan kan fortsätta sin skolgång. I flera kommuner där MP är med och styr så har man lyckats få igen beslut som ser till att säkra att man ska kunna behålla dessa ungdomar efter de fyllt 18år, där bla Linköping, Västerås och Norrtälje.

Sedan 2015 har vi haft en stor tillströmning av ensamkommande flyktingbarn till Sverige, barn och unga som har på egenhand utstått trauma och upplevelser som ingen av oss ens kunnat drömma om, det är viktigt att dessa får en chans att skapa en ny trygg plattform i sin tillvaro och en chans att få återskapa förutsättningar till ett värdigt liv oavsett vart i världen resan leder dem. 2015 kom det ca 35000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige och än idag har över 8000 inte fått svar än om de ska få stanna eller inte.

Vi i Miljöpartiet vill att alla de ensamkommande som kom 2015 ska få stanna. Migrationsverkets arbetsbelastning med långa handläggningstider drabbar den här gruppen extremt hårt. Många av dem som väntar på besked kommer hinna fylla 18 år innan deras ansökningar hinner behandlas, då kommer dem att räknas som vuxna och kan därmed utvisas, det är varken rättvist eller mänskligt. Om ansökningsprocessen hade fungerat rätt så hade dessa individer fått stanna. Det känns inte rätt att dessa ska få ta konsekvenserna för våra bristande system.

För mig är det självklart att vi ska ta ansvar för ungdomarna som är anvisade till Umeå kommun. Vi måste göra det vi kan för att ungdomarna ska få behålla sina värdefulla sociala nätverk vilket är positivt för deras integration och välmående. Det är också viktigt att dessa ungdomar får möjlighet att gå kvar i skolan i en trygg och bekant miljö. Beslutet innebär även att de medel som regeringen avsatt används till det ändamål som det är tänkt. De måste också bli mer samspelt mellan kommuner och staten om vilka ansvar som finns och det måste bli ett tydligare regelverk och ansvarsfördelning.

Jag hoppas också att de tillfälliga kommunbidrag till kommuner i landet som regeringen nu tillför, gör det möjligt för ensamkommande unga att bo kvar i kommunen kommer kunna stärka IFN verksamheter i Umeå kommun och att pengarna kommer ge oss möjlighet att stärka upp på de områden som vi själva ser behovet för.

Med MP i regeringen så är vi i Sverige ledande i klimatomställnings arbetet. Frankrike har också varit ett av de länder i världen som tillsammans med oss i Sverige tagit krafttag för att arbeta för en klimatomställning, i många fall har Frankrike också tagit omfattande beslut som väglett oss andra för att ännu mer stärka omställningen men också tysta ned kritikerna.

Nu har Sverige och Frankrike tillsammans förenat sina krafter för att snabba på genomföranden i Parisavtalet och vidta fler åtgärder för att stärka grön och hållbar innovation och teknik, detta för att kunna utveckla och stärka konkurrenskraften inom europeisk näringspolitik och skapa bra incitament som främjar forskning och utveckling av klimatsmarta och hållbara lösningar för både vardagslivet men också industrin/näringslivet.  Vi måste tänka om så att den gröna ekonomin möjligheter börjar utnyttjas fullt ut och där gamla fossila normer överges.

Både Sverige och Frankrike tog initiativet till denna påskyndning av Parisavtalet då man tillsammans kunde konstatera att stabiliteten inom våra livsuppehållande system fortfarande är hotade och den takt omställningen inom EU har idag var ohållbar. Vi måste gemensamt kliva fram och ta ett större ansvar om vi ska lyckas med med klimatomställningen och vi måste vara beredda att jobba bortom Parisavtalet för att nå verkliga resultat och för att se markant skillnad med målen för att minska den globala uppvärmningen. Ett av de största men mest aktuella utmaningarna är att minska fordonsutsläppen inom den närmaste decenniet samt att få det kommande förslaget om den nya koldioxid-standarden från EU kommissionen måste vara mycket ambitiös där man markerar och visar riktlinjer för minskade utsläpp och på längre sikt främja en enkel övergång till utsläppsfria fordon. Tillsammans kommer också Sverige och Frankrike att verka för att EUs budget från 2020 och framåt ska anpassas till temperaturmålen inom Parisavtalet.

Sverige och Frankrike tar ett kraftigare tag i klimatomställningen och nu när man visar världen nytt ledarskap så hoppas jag att detta kommer få extra stort genomslag i de kommande globala klimatförhandlingarna i Fiji, för klimatomställningen måste ske nu och vi måste jobba tillsammans.

Jag skall ge er ett par exempel som är resultat av regeringens politik:

Tillväxten i Sverige är 0,5 procentenheter högre per år

Sysselsättningsgraden i Sverige är den högsta på 25 år och 200 000 fler går till ett arbete

Fler lärare och mindre barngrupper – idag är det 20 000 fler anställda i skolan

Över 1 000 nya lokala klimatprojekt väntas bidra med minskade koldioxidutsläpp

Sverige rankas som ledande i klimatomställningsarbetet

I Västerbottens län har kommunerna Malå, Skellefteå, Umeå, Vindeln och Vännäs sökt regeringens byggbonus för ökat bostadsbyggande. I ansökningarna anger kommunerna att de gett startbesked för över 1.600 bostäder under perioden 1/8 2016 till 31/7 2017. Totalt i riket har över 200 kommuner sökt stödet.

Intresset från landets kommuner att ta del av det statliga stödet för bostadsbyggande är stort. Förra året fick 111 kommuner dela på 1,85 miljarder kronor. I år har intresset ökat och det är över 200 kommuner som sökt stödet på 1,8 miljarder kronor.

Syftet med stödet är att förmå kommunerna att bli mer aktiva i bostadsbyggandet. Två krav för att få ta del av stödet är att kommunen har en aktuell översiktsplan och har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning.

Det är också viktigt att vi bygger hållbart för framtiden men också skapar mångfald på bostadsmarknaden där vi har en blandning av olika boendeformer och där bostadsmarknaden är öppen och tillgänglig alla. Att kunna bo centralt ska inte avgöras av storleken på din plånbok. Under denna mandatperiod har vi röd-gröna sett till att byggandet tagit fart igen. Inte sedan miljonprogrammens dagar har vi sett rekordnivåer inom bostadsbyggandet som nu. 2015 påbörjades ca 50 000 bostäder, 2016 ca 67 000 och i år ser det ut att bli uppåt 72 000 lägenheter.