Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Västerbotten

Låg arbetslöshet kräver också åtgärder

Av , , Bli först att kommentera 10


Västerbotten har just nu landets lägsta arbetslöshet. Det är glädjande.

Vi har under en lång högkonjunktur haft en gynnsam situation. En följd av det är att det blivit mycket mindre fokus på kompetensförsörjning. ”Så många har ju ändå jobb”, kan det sägas i politiken. Området har låg prioritet på regionnivå.

Det verkar mer vettigt än det är.
Arbetskraftsbristen är på flera områden så besvärande att företag och institutioner begränsas i sin utveckling, ibland stängs företag på grund av kompetensbrist. Möjliga skatteintäkter uteblir. En kommunal näringslivsansvarig på en ort i norr sa för ett par år sedan att flera företag där funderade på att flytta ut verksamheten till Baltikum, Inte av lönsamhetsskäl, utan av brist på utbildad arbetskraft.

Grupperna i ”arbetskraftsreserven” som ändå finns är få. Många har fått eller fötts med hinder i livet, andra har fötts någon annanstans. Idag finns möjligheter för många där att komma i arbete, inte minst via kortutbildningsjobb som kan bli livslånga eller steget vidare till annat.
Det kommer andra tider. Vi borde passa på att underlätta vägen för alla vi bara kan till utbildning och jobb när möjligheten finns. Det är i företagen skattemedel kommer till, det är i skola, vård och omsorg stora delar av välfärden blir till med hjälp av dessa medel. Det är I barnomsorgen och skolan mycket av morgondagens samhällsförutsättningar grundläggs.

Arbetslöshet är ett samhällshot, arbetskraftsbrist ett annat.
Nyttja dagen, låt oss aktivera samordnande kompetensinsatser igen. Det är särskilt viktigt i ett läge där matchningen till jobb kommer att halta ordentligt några år. Se till att vuxenutbildningen hos olika aktörer får förutsättningar att möta konkreta behov och ge fler människor möjligheten till egenmakt. Det är sannolikt också enda möjligheten av avlasta kommunernas ansträngda försörjningsstöd.

Strandnära byggande

Av , , Bli först att kommentera 7


Sverige är strandrikt, teoretiskt ska varje svensk ha uppemot 2 km strand till sitt förfogande. Då ligger i.o.f.s. en väldans massa strandmil i glesbygd. Vid våra 96 000 sjöar (bara i Arjeplogs kommun finns tusentals), längs 700 mil kust och otaliga kustnära öar och längs älvar som ofta är 40-50 mil långa.

Här har gällande lagar slagit knut på sig själva och medför ofta helt orimliga konsekvenser. Det är viktigt för både landsbygd och allmän förståelse och respekt för regelverk att lagområdet får en revidering värd namnet. Den senaste, som skulle förenkla, blev en liten katastrof. Sådana upprörande hinder som VK just nu uppmärksammar ska inte kunna förekomma.

Jag läser i detta nu ”Antagande av LIS-tillägg, tillägg till tematiskt tillägg (LIS-plan) till översiktsplan, i Vännäs kommun, Västerbottens Län.” Ett dokument på 57 sidor som ska behandlas på Kommunstyrelsens arbetsutskott i Vännäs på tisdag. Det mynnar ut i att kommunens sex teoretiskt byggbara LIS-områden ska bli tretton.

Det behövs regler utifrån miljö, rekreationsmöjligheter, ras- och översvämningsrisker m.m. Men för många strandområden längs Sveriges vatten innebär nuvarande regelverk ett enormt ”overkill”. Det måste göras om och hamna inom rimlighetens anpassningsbara ramar. För landsbygdens och medborgarnas skull, jag skulle även vilja säga miljöns skull. Jag rör mig personligen väldigt gärna också i naturområden där kultiverande stugor och hus ”lyser upp” med trivsel och möjlighet till kontakt vid behov.

Stor stegvis utveckling

Av , , Bli först att kommentera 17


Här kan du ha ambulanssköterskan som tar hand om dig i ett kritiskt läge. Kanske din framtida läkare eller vårdbiträdet som sköter din mamma eller dig på äldreboendet framöver.
4C00D2EC-3661-499D-8111-E6025BE18EC6
Artikeln är från Dalkarlså folkhögskolas nya vårdbiträdesutbildning där det i dagsläget går 13 män och en kvinna. Utbildningen följer innehållet i Skolverkets nya utbildning på 800 gymnasiepoäng som kan byggas på med 700 till så att man når undersköterskenivån. Att få ta utbildning i steg, jobba och språkutvecklas emellan och sen gå vidare är helt avgörande för många.

Att bara höja kraven och göra tröskeln och startnivån högre gagnar varken individer, verksamheter eller samhälle. Det gör att fler helt outbildade får arbeta under osäkra förhållanden, eller får svårt att hitta en försörjning. I många kommunala omsorgsverksamheter är nästan hälften outbildade. Vi behöver mer av de små stegens stora och viktiga utveckling. Det finns kompetenta verksamhetschefer som en gång började med en termins vårdbiträdesutbildning, det kan bli fler.

Vård och omsorgscollege i Västerbotten har nu godkänt att vårdbiträdes- och undersköterskeutbildning på folkhögskola kan vara grund för tillsvidareanställning i anslutna kommuner. Får vi ge gymnasiebehörighet till deltagare som sen går läkarlinjen kan man tycka att folkhögskolornas vårdutbildningar bör godkännas i alla län.

Den här gruppen kör nu tre veckor med intensiv språkträning. Efter att flera sommarjobbat börjar de igen 5 augusti. Då kan utrikesfödda med bra svenska hoppa på utbildningen. Tipsa gärna någon som vill vård och kan behöva jobb efter 29 maj.

När billigt blir dyrt

Av , , Bli först att kommentera 14


Det kan vara lätt att räkna bort sig som offentlig myndighet, stat, region eller kommun. Vi ser på vad en tjänst kostar per timme och jämför det med vad företaget tar. Vi beslutar att göra det i egen regi. Det är ofta helt rätt att göra saker i egen regi, ibland tveksamt, omoraliskt eller rent olagligt. Att konkurrera med näringslivet genom att vara både beställare, utförare, myndighetsutövare och delvis finansiär genom medborgarnas skattemedel, det är mer än osunt.
Oftare än man tror blir tveksam ”egen regi” dyrt för skattebetalarna. Det är lite som den gamla historien med hästen som äter jämt, medan traktorn bara ”äter” när den går. Det kan vara billigt att köpa en funktion lite dyrare när man inte behöver eller kan använda den på heltid.

I Norrbotten läggs den extremt landsbygdsnyttiga bussgodsverksamheten ner som gradvis sker i Jämtland/Härjedalen. Detta hotar även Västerbottens transporter. En synergirik, vittförgrenad transportmöjlighet som ändå rullar kontinuerligt försvinner och gör det svårare att verka på landsbygden.

Vad har detta att göra med onödigt stor offentlig kostym?
Läs Petter Bergners artikel om saken, den är klargörandeZ
I korthet handlar ser det ut att handla om två olika sätt att hantera en viktig verksamhet. Västerbotten kör slimmat och med delvis inhyrd utförarkraft. Norrbotten verkar med egna lastbilar och stor egen verksamhet. En verksamhet levererar service och pengar till skattebetalarna, en kostar pengar och lägger i år ner hela sin verksamhet.
Tyvärr slår detta hårt även mot Västerbotten. https://www.vk.se/2019-06-27/kraver-att-bussgods-nedlaggning-stoppas

En offentlighet som på vettigt vis söker samförstånd och samarbete med näringslivet är det bästa för skattebetalarna.

Innovativt i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 10


Företagarna med lokala ordföranden Emil Palm och regionchefen Jonas Nordin bjöd på måndagkvällen in till event hos väldigt innovativa Vännäs Verkstads AB.

Vännäs verkstads drivs idag av innovatören och entreprenören Max Segerljung. Han har uppfunnit och tagit patent på mycket och har tillsammans med underleverantörer i närområdet levererat åtskilligt som underlättat för företag som exempelvis Boeing och Airbus. Mest känt är kanske hjulet som kan förflytta sig i alla riktningar. Idag är företag som Volvo, Komatsu och Ålö stora kunder hos VVAB. Men det finns mer än 100 kunder till i företaget ösom omsätter drygt 25 miljoner på 13 anställda.

Kvällens besökare delades in i tre grupper som turades om att titta på
en 5-dimensionell metallfräs, en ny laserskärare och en 3D-skrivare som tillverkar allt möjligt och omöjligt i hållbar nylon.
E68048E3-46CB-48B5-AE5E-CD1829C2AB5F
Den här HP-skrivaren för ett antal miljoner gör många komponenter som Volvo och andra behöver i sina produkter. Här nedan ser vi en liten box med en handfull små saker lätta att tappa bort. Då gör man småsakerna och lådan i samma körning. Pillret kommer ut ur maskinen färdigförpackat. Min bilnyckel har man inte gjort, den är med för att visa storleken.
A928D77C-4C13-437B-9A95-0D76B4AE3B35
Den förra 3D-skrivaren köptes in 2015, men den rasande snabba utvecklingen gjorde att man köpte en ny 2017. Max har försökt ge bort den ”gamla” (värd ett par miljoner) till någon gymnasieskola så att fler ska lära sig hantera framtidens tillverkningsteknik. Tyvärr hamnade den inte i Vännäs.
Det är svårt att få tag i utbildat folk, särskilt när man ligger lite före. Många utbildas medan man arbetar. Industritekniken är Inte något passé. Max väntar mycket av det uppväxande släktet som ofta lättare tar till sig digitala tillverkningsmetoder och fantasifull produktutveckling.

Det var ett mycket intressant besök. Här är Max himself, Företagarnas styrelse och lite fler bilder från de nyligen utbyggda lokalerna:
753BF213-ED4D-447D-BB6F-F6832377D8CA
1BAE5149-2792-4EDD-A84D-1A125220C828
5307ED33-0546-4F9F-BB70-5C2C143C54E7
123D61F9-B186-4BBB-B990-87AF699EE023

Gott hopp för Vännäs…

Av , , 4 kommentarer 17


Ja, så avslutar Petter Bergner sin krönika efter att ha besökt måndagens kommunfullmäktige i Vännäs. Hoppas att det går i uppfyllelse. Att det håller i sig, även intrycket att det är en ny stämning i politiken. Det brukar bli enklare att hitta lösningar om det är sådana som är i fokus.

Vännäs problem är inte över för att budgetförslaget togs i ett enhälligt beslut. Det gäller att budgeten håller också. Den här perioden kommer att kräva bistert arbete, gemensamt ansvar
och att det kommer positiva överraskningar och nya innovationer i förvaltningarna. Saker som kan göra planåret 2022 bättre än nuvarande beslut medger.

Ulf Eriksson skriver på FB att budgeten inte alls är så tuff med tanke på kommunens omsättning. Jag tror det med tiden skulle bli svårt att hitta medarbetare som håller med ute i förvaltningarna. Samtidigt finns inget val. Det går inte för oss att förbruka nästa generations pengar. Det skulle bli svårare att värva nya politiska ansvarstagare till en verksamhet uppbyggd på skulder som växt oss över huvudet. Och från staten kan vi tyvärr inte vänta räddningen.

Det finns definitivt hopp för Vännäs. Soliditeten ökar försiktigt. Investeringar har kunnat göras med överskottsmedel. Vi har många duktiga chefer och medarbetare som gör ett gediget jobb. Vännäs ska bli och vara lätt att ta över för dem som kommer efter, det kommer inte av sig själv. Det kräver mycket verkstad, lite prestige och väldigt lite sandlåda.

Fel om Northvolt

Av , , 6 kommentarer 9


Måste erkänna att jag inte trodde på Northvolt. Var rätt säker på att det inte skulle komma in i närheten av tillräckligt med pengar för projektet. Miljarder handlar om många pengar.
Jag hade lyckligt nog fel. Finansieringen uppges vara säkrad.

Visst kommer det hinder, problem och bakslag även här. Det gör det i all mänsklig verksamhet, men Grattis Sverige, Norrland, Skellefteå och främst förstås Northvolt.
Nu blir det en utmaning att få fram arbetskraft av olika slag. Roligt och intressant att Northvolt nu börjar undersöka intresse och möjligheter hos elever och deltagare inom SFI, vux och folkhögskolor. Det visar också att Northvolt tänker vara med i morgon.

Nu bör vi se till att så mycket som möjligt av de nödvändiga metallerna tas upp här. Där det är möjligt och med våra miljöregler. Så lite som möjligt bör hämtas på andras bakgårdar under kinesisk styrning och med omänskliga arbetsmiljöförhållanden.
https://www.folkbladet.nu/2019-06-12/finansieringen-sakrad-for-jattefabriken-i-skelleftea

I Reinfeldts och Borgs parti

Av , , 18 kommentarer 13


Jag engagerade mig i Reinfeldt och Borgs moderater, trots att jag på många sätt är en gammal moderat. Det som gjorde att jag till slut sa ja till några gräsrötter som ville jag skulle ”ta värvning” var det tydligare samhällsansvaret, ambitionen att regera och inte bara protestera samt att man höll ihop samhället genom att se till att de med de lägsta inkomsterna tjänade procentuellt mest på jobbskatteavdragen. Det var nödvändigt att ha med låginkomstperspektivet när man skulle göra något åt vårt globalt rätt extrema högskattesamhälles bromsande konsekvenser. Det sociala ansvaret kände jag igen från de ännu äldre glesbygdsmoderaterna, ofta präglade av kristna rötter.

Det fanns verkligen saker jag beklagade hos de nya Moderaterna. Något av det som skar sig mest mot mina uppfattningar fick jag några gånger tillfälle att vädra med Reinfeldt själv. Till föga nytta förstås, han fick höra mycket från gräsrötter, men det kändes bra att få säga. I något fall faktiskt fråga om han tyckte att man med mina åsikter skulle lämna partiet. Det tyckte han inte. En mogen människa hittar inte heller ett parti där man köper allt.
Angreppen på Reinfeldt är tämligen ovärdiga. Det är klart det fanns missbedömningar och kompromisser som gick för långt. Utan de sista blir man kanske inte största parti, som Moderaterna opinionsmässigt var ibland.

Jag minns hur några namnkunniga gick hela vägen och lite till som Reinfeldt när det gällde försvaret och mycket annat. Några av påhejarna och vapendragarna hackar på honom idag.
Jag hackar inte. Jag hedrar honom än idag och hoppas att man en dag ska se med viss barmhärtighet också på mina fel och missbedömningar, längs stigarna på min nivå.
Även om det i längden spelar rätt liten roll vad människor tycker.

För lite el i Skellefteå

Av , , 8 kommentarer 11


Bäst att säga det från början – Missförstå mig inte!

Jag är positiv till grön och förnyelsebar energi och har värmt huset med vind det mesta av detta årtusende.
Jag gillar att det förmodligen byggs en batterifabrik i Skellefteå, nära vattenkraften. Särskilt när elbristen i Mellansverige blir allt mer allvarlig.

Det finns dock en sak att hålla i minnet i landet som håller på att fasa ut drygt 40 % av sin elproduktion, 50 av ”allväderselen”. Vi har definitivt inte obegränsad tillgång till el, inte ens i Norrland. Inte ens hemma hos Skelleftekraft.

Rönnskärsverken tar riktigt mycket elenergi. Drygt 1 TWh per år går åt när de framställer ädla metaller, skola, vård, omsorg och annan välfärd.
Datacentret/Serverparken som planeras byggas vid Finnfors kraftverk kommer att ta ungefär Lika Mycket. Lite mer än 1 TWh. Det är förstås bra om en serverpark kan drivas med vattenkraft. Världens digitala kommunikation och lagring släpper enligt uppgift redan ut minst lika mycket som allt flyg runt klotet eftersom så mycket el globalt tas fram med kol, gas och olja.
Northvoltfabriken beräknas ta lika mycket som Rönnskär och serverparken tillsammans, drygt 2 TWh. Summa 4 TWh, ungefär hälften vad av en av de stora reaktorerna i Forsmark producerar på ett år.

Om serverparken och Northvolt kommer igång så kräver dessa tillsammans med Rönnskär mer än all el som Skelleftekraft får fram i alla sina kraftverk. De levererar ca 4 TWh. Då får Marklund och Lundmark hoppas på el från andra håll eller värma morgonkaffet med ved.

Vad vill jag säga?

Tänk inte att vi har hur mycket el som helst. Tänk på att vinden inte blåser och solen inte lyser jämt. Särskilt inte när det är svinkallt. Tänk på att våra digitala vanor väldigt snart beräknas ta en femtedel av världens elkraft och framöver mer.

Vi behöver stabil balanskraft som håller oss, barn och efterkommande varma när vinterkylan sätter in. Vi behöver bygga till en del av den nyaste kärnkraften som kan drivas med det vi kallar utbränt kärnbränsle. Så att vi kan bygga ut det förnybara ännu mer.
Vad är alternativet?

Vem ska göra AF:s jobb?

Av , , 2 kommentarer 6


Det drar ihop sig till storm på arbetsmarknadsområdet, efter en tids stiltje på vissa områden.

Vi får fler äldre äldre med ökande behov av vård och omsorg och har litet tillflöde i arbetsföra åldrar. I många kommuner minskar befolkning och arbetskraft. Färre arbetande skattebetalare. En stor del utrikesfödda arbetar, men många i etableringen är på väg in i JOB, andra till försörjningsstöd. Flera kommuner måste minska vux-utbildningen och studerande får läsa på distans. Inte bäst för alla.

M/KD—budgeten drog ner 5 % på AF:s förvaltningsanslag, 10 nästa år, och 50 % drogs ner på AF:s programanslag. Pengar till arbetsmarknadsutbildningar, aktivitetsstöd och lönesubventioner m.m. Regeringsbildningen och Jök:en medförde full privatisering av matchningen av arbetssökande. Allt sker momentant, rakt av. Det finns medarbetare även inom AF som tror att det som helhet är rätt åtgärder, men takten ger svåra problem.

Då ser väl morgondagens AF-aktörer, bolag och folkhögskolor, ljust på framtiden? Inte direkt. Några av bolagen har upphört, dragit ner, slagits ihop eller konkursat. Några försöker lämna igen sina upphandlade uppdrag. De flesta har få deltagare och blöder kraftigt.

Folkhögskolor som på regeringsuppdrag samarbetar med AF i särskilda utbildningar upplever en tvärbromsning. Dels naturligt på grund av lägre inflöde av utrikesfödda, dels för att AF sagt upp viss utbildning och inte orkar/hinner anvisa svensk- och utrikesfödda till arbetsmarknadskurser eller ”kortare reguljära” utbildningar – ofta mot vård och omsorg. Nödvändiga utbildningar som inte kostar kommuner eller AF regionalt några pengar.

Nu bromsar konjunkturen, många kommer tillbaka från extratjänsterna samtidigt som insatser och resurser som kan lindra används inte. Det gläder att det högt i AF förs diskussioner om fler folkhögskoleinsatser, men nu skickar skolorna tillbaka anvisade pengar. Många arbetssökande går istället hemma utan utbildning medan folkhögskolor måste lägga ner arbete och enheter som absolut behövs i morgon. Vem ska då göra jobbet?

Att kommunerna vill bygga ut sin verksamhet och konkurrera med aktörerna om matchningen är förståeligt, men också oroande. Alla kommuner kommer inte att ha aktörer, särskilt inte när de etablerade nu svälts ihjäl. Att vi i kommunerna blir både beställare, utförare och kanske kontrollanter är inte bra. Jag ser växande administration, ökade kommunala kostnader och än förre utförare då få vågar lita på att kommunal verksamhet inte favoriseras.

En mörk bild? Jag har försökt teckna den som jag ser den, utan alltför mycket partiskhet.
Vad måste göras?

Arbetsförmedlingen lokalt: Mitt i krutröken måste AF ändå fokusera på att flytta sina inskrivna framåt. Människor måste in i utbildning och matchas vidare till jobb där de behövs. Utrikesfödda får inte gå hemma och tappa språk, motivation och fart. De måste aktivt föras vidare i trappan mot arbete och integration. Det finns lämpliga påverkansbara utbildningar, folkhögskolans behöver AF inte betala för.
Förs människor inte vidare knäcks de kommunala ekonomierna då många hamnar i försörjningsstöd istället för förvärvsarbete.

Arbetsförmedlingen centralt: Huvuduppgiften måste få fokus ner genom organisationen. Omorganisation får inte ta all tid. Avtal måste nyttjas, nya måste till. För folkhögskolan måste det snabbt fram kurser med svenska, samhällsinformation och arbetsmarknadsinsatser för dem som gått från etableringsprogrammet till Jobb- och utvecklingsgarantin. Utrikesfödda som varit här några år, men inte kommit längre än de i etableringen. Det behövs även mer aktivering för svenskfödda som av olika anledningar blivit långtidsarbetslösa.
Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar måste också komma tillbaka.

Kommunerna: Vi måste bryta ryggmärgsreflexen att vilja göra mest möjligt själva. Vilka samarbeten kan vi få till? Med andra kommuner, folkhögskolor och andra. Ibland behövs delande av kostnader, med folkhögskolor blir utbildningen oftast gratis fast man kan resonera sig fram till utformningen utifrån förutsättningarna. Kanske till och med samarbeta om lärare.
Människor i försörjningsstödet måste kunna studera till vissa kortutbildningsjobb. Personer i svårigheter av olika slag kan få en start mot studier i Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Upp till 6 månaders utbildning utan kostnad för kommunen. Till exempel.

Politiken lokalt: Vi måste uppmuntra och initiera samarbeten innan vi ”bygger ut”. Fundera på vad vi ska driva själva och inte.

Politiken centralt: Utan att fastna i vems fel det ena och det andra var och är måste politiken få fram verktygen att få fler av arbetskraftsreserven i arbete. Människor långt ifrån arbetsmarknaden måste komma närmare – få bli behövda och självförsörjande.
”The perfect storm” måste undvikas.

Det är förståeligt att många i myndigheter och verksamheter mår mindre bra idag, men om vi inte får jobbet gjort nu mår vi ännu sämre i morgon.