Damir fälldes för bland annat grov våldtäkt. Domen medförde fängelse och utvisning. Fängelse i fyra år och sex månader i domen från hovrätten.

Såväl tingsrätten som hovrätten fann dock, mot bakgrund av resultatet av en åldersundersökning genomförd i juli 2017, att det var mest sannolikt att sökanden vid den tidpunkten var 18 år eller äldre.

Själv hade han gjort gällande att han var född i februari 2001, vilket skulle ha inneburit att han var 15 respektive 16 år gammal vid tiden för gärningarna (december 2016 – april 2017). De handlingar han lyft saknade emellertid referensmaterial att jämföra med, det fanns inget tillgängligt, vilket medförde att rätten menade att bevisvärdet av de handlingar han lyft som lågt.

Högsta domstolen menade att Damir gjort det sannolikt i resningsbestämmelsens mening att åldersbedömningen skulle fått ett annat utfall, utan försteg för den högre åldern, om bedömningen hade kunnat grundas på hela det nu tillgängliga materialet.

Hovrätten fick tillbaka ärendet på sitt bord. De sänkte straffet till två års fängelse.

Justitiekanslern anser att Damir har utsatts för ett för hårt straff sett till sin ålder och överskjutande strafftid om 14 månader. JK finner att 840 000 kronor är ett skäligt belopp för lidandet.

14-åringen uppgav att han och en jämnårig kamrat stod och väntade på bussen i Kalmar den 24 oktober 2020 när det kom fram tre okända äldre killar. En av killarna sa åt honom att han skulle sätta sig ned och frågade sedan vilken skostorlek han hade. Därefter ombads pojken att ta av sig skorna, vilket han gjorde. Han lämnade sedan över skorna till killen som frågat. Samma kille tog kort på målsägandens bankkort och uttalade att någon skulle komma hem till honom om han kontaktade polisen.

Den åtalade 16-åringen vidgick att han befunnit sig på platsen och bekräftade i stort det händelseförlopp som målsäganden beskrivit.

Hovrätten noterar inledningsvis att åklagaren inte ens påstått att något våld eller hot förekommit. De tilltalades påstådda handlande – att omringa pojken samt uppmana honom att ta av sig skorna – har enligt domstolen inte utgjort ett sådant hot som omfattas av straffbestämmelsen.

Inte heller åklagarens försök att hänvisa till utpressning som tillämplig gillades.

Med avseende på åtalet om övergrepp i rättssak anmärker hovrätten att målsäganden pekat ut 16-åringen medan målsägandens vän pekat ut 17-åringen. Mot bakgrund av detta är det inte ställt bortom rimligt tvivel att 16-åringen begått gärningen. Båda gärningsmän, ska sägas, är av utländsk härkomst.

Mer i ämnet går att läsa i Dagens Juridik.

Det här är ändå väldigt anmärkningsvärt. Hovrätten gör alltså bedömningen att det inte är tillräckligt hotfullt.
Frågan är ju om man verkligen har så verklighetsfrånskild bild av det som inträffat. Du som förälder har köpt in ett par fina skor åt ditt barn. Barnet berövas av skorna av ett gäng, tvingas gå hem i strumplästen.

Rättssystemet anser det inte vara ett rån i lagens mening. Då gäller det klargöra lagstiftningen så att den inte lämnar så pass stort utrymme för tolkning.