Idag har vi i kommunfullmäktige behandlat vår i MPs motion om att Umeå kommun ska ta fram en policy för att motarbeta rasism och främlingsfientliga krafter. Motionen blev tyvärr återremitterad, men det ger oss en ytterligare chans att driva denna viktiga fråga i kommunen. Vi i MP med stöd av S yrkade bifall vi fick även stöd av Fi samt V. Här kommer mitt inledningsanförande.

Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förslag till förbud mot uranutvinning. Därefter avser regeringen att besluta om en proposition som kan behandlas i riksdagen under 2018.

Uranbrytning är ett av kärnkraftens problem eftersom den innebär miljöproblem vid brytningen och efterlämnar radioaktivt avfall. I Energiöverenskommelsen har regeringen tillsammans med M, C och KD satt som mål att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar år 2040 – då är det rimligt att Sveriges uranfyndigheter inte utvinns. Regeringen ger därför Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förslag till förbud mot uranutvinning. Regeringen avser därefter att besluta om en proposition som kan behandlas i riksdagen under 2018.

Det har funnits uranbrytning i Sverige fram till 70-talet när grundvattnet i området förorenades och det blev starka lokala protester. Det sker inte någon uranbrytning i Sverige i dag, men några av världens största kända urantillgångar finns i Sverige därför har det funnits oro på många håll i landet när det provborras efter uran.

Frågan om ett stopp för uranbrytning i Sverige har varit aktuell länge – nu blir det verklighet med Miljöpartiet i regering. Under förra mandatperioden drev MP tillsammans med S och V den här frågan hårt. Om Centerpartiet hade röstat för vår motion då hade vi redan då kunnat få ett stopp för uranbrytning. Trots att texten som låg på bordet då var likalydig med Centerpartiets eget kongressbeslut valde C att gå på Alliansens linje och inte rösta igenom förslaget.

Sverige har allt att vinna på att visa ledarskap i klimatpolitiken. Det handlar inte bara om våra barns framtid, utan också om vår egen livskvalitet och om att hänga med i den tekniska utvecklingen.

50 viktiga klimatbeslut från regeringen sedan valet 2014

1. Klimatpolitiska ramverket, med de viktigaste delarna.
2.    En svensk klimatlag, som gör det svårt för kommande regeringar att strunta i klimatmålen.
3.    Ett nytt långsiktigt klimatmål.
4.    Etappmål för att minska utsläppen från transportsektorn.
5.    Ett klimatpolitiskt råd.
6. Parisavtalet – ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal.
7. Fyra miljarder kronor till Gröna klimatfonden.
8. Överenskommelse mellan partierna om 100 % förnybar el 2040.
9. Fossilfritt Sverige – ett initiativ med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
10. En ny nationell miljömålssamordnare för näringslivet.
11. Klimatklivet – drygt 4 miljarder kronor till lokala och regionala klimatinvesteringar.
12. Annullerade utsläppsrätter, motsvarande nästan två års utsläpp från Sverige.
13. Bonus Malus – bonus till de som köper bilar med låga utsläpp och skattehöjningar för bilar med höga utsläpp.
14. Flygskatt – för att flyget självklart ska betala för sin klimatpåverkan.
15. Ändrad bilförmån – ändrad förmånsbeskattning av bilar (trängselskatt och andra vägskatter beskattas separat).
16. Ökat järnvägsunderhåll, för att tågen ska gå i tid.
17. Bränslebytet – mer förnybart bränsle när du tankar.
18. Höjning av bensin och dieselskatterna.
19. Premie för fler elbussar, ger en bättre stadsmiljö med mindre buller och luftföroreningar.
20. Stadsmiljöavtal, som ger stöd till kommuner för bland annat kollektivtrafik och cykelbanor.
21. Fortsatt låg skatt för den som kör en miljövänlig tjänstebil.
22. Stärkt klimatforskning.
23. Minskat överskott av utsläppsrätter inom EU:s system för utsläppshandel.
24. Klimatet prioriteras i infrastrukturen – regeringen går vidare med planer på höghastighetståg.
25. Cykelstrategi för ökad och säker cykling.
26. Fler resfria möten för myndigheter.
27. Plan för att ställa om till fossilfria transporter.
28. Uppdrag för att minska utsläppen inom svensk industri.
29. Mer hållbar kollektivtrafik på landsbygden.
30. Ökat stöd till solel och enklare att sätta solceller på taken.
31. Stöd till energilagring för att öka möjligheterna till egenproducerad el.
32. Utökat elcertifikatsystem för förnybar energi, motsvarande hushållselen för över 3,5 miljoner villor.
33. Nationellt forum för smarta elnät.
34. Kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
35. Ökat stöd för att anpassa samhället till ett förändrat klimat.
36. Strategi för att fasa ut fossila investeringar från internationella institutioner.
37. Klimat- och miljöfrågor genomsyrar utvecklingssamarbetet.
38. Swedfund får 400 miljoner kronor för att utveckla investeringar inom miljö- och klimatområdet.
39. Överenskommelse om klimatsamarbete med Kalifornien.
40. Nattågen räddas.
41. Strategi för hållbar upphandling och en ny myndighet som ska jobba för klimatsmart upphandling.
42. Beslut om att alla budgetförslag ska miljö- och klimatsäkras.
43. Hållbarhet blir ett grundkrav på premiepensionens fondtorg.
44. Hållbarhet görs till ett grundkrav för AP-fonderna, som förvaltar pensionsfondernas buffertkapital.
45. Nytt mål för att finansmarknadsområdet ska bidra till hållbar utveckling.
46. Utredning om gröna obligationer för att finansiera klimatomställningen.
47. Det ska bli lättare att jämföra fonders hållbarhetsarbete.
48. Miljömärkta fonder (Svanen).
49. Sänkt moms på mindre reparationer och avdrag på reparationer av vitvaror i hemmet
50. Ny handlingsplan för hållbar konsumtion.

Transporterna står för cirka en tredjedel av alla Sveriges utsläpp. Det finns ingen enskild åtgärd som ensam kommer att minska transporternas utsläpp på det sätt som behövs för att nå klimatmålen. I dag föreslår Miljöpartiet ett antal nya förslag som vi vill ska vara med i budgetpropositionen för 2018.

Totalt sett står transporternas utsläpp för cirka en tredjedel av alla Sverige utsläpp. Målet som satts i det klimatpolitiska ramverket är att transportsektorns utsläpp ska ned med minst 70 procent till senast år 2030 jämfört med 2010. Det finns ingen enskild åtgärd som ensam kommer att minska transporternas utsläpp på det sätt som behövs. Istället behövs det en rad av åtgärder.

Regeringen har under våren presenterat ett antal åtgärder för att minska utsläppen från transportsektorn. I dag på Miljöpartiets kongress föreslår vi ett antal nya förslag som vi vill ska vara med i budgetpropositionen för 2018. Totalt beräknas kostnaden bli 150 miljoner kronor per år.

1.Ta fram en nationell strategi för elektrifiering och hållbara bränslen med målet att ställa om transportsektorn.

2.En satsning på snabbladdare längs större vägar. Eldrift är en förutsättning för att bli av med fossilberoendet i fordonsparken. Eldriften har stora fördelar i att det är energieffektivt, inte avger luftföroreningar, minskar buller och tekniskt underhåll och att fordon är billigare i drift. Inom några år kommer betydligt billigare elbilar på marknaden och då krävs att infrastrukturen finns på plats.

3.Ett ”ladda hemma-stöd” som är ett stöd som är särskilt riktat till att stötta privatpersoners uppsättning av laddpunkter i hemmet. Klimatklivet i dag ger stöd till laddpunkter för elfordon. Hittills har beslut fattas som medför stöd till 7332 laddpunkter. Privatpersoner har dock ingen möjlighet att söka stöd från Klimatklivet idag, och får därmed ta hela kostnaden för ett installationspaket med snabbladdare. Det vill Miljöpartiet åtgärda med det här förslaget.

4.Införande av en Eco-bonus eller annat lika tydligt styrmedel för överflyttning av godstransporter från väg till sjö. Eco-bonussystem finns redan i Italien, Norge och Storbritannien och har bidragit till att föra över gods från väg till sjöfart. Eco-bonusen kan innebära att staten går in och betalar delar av merkostnaden när transportköpare använder sjöfart istället för lastbil på sträckor där överflyttningspotentialen är stor. En överflyttning av godstransporter från väg till sjö behövs för att minska transporternas utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Samtidigt är dricksvattenförsörjningen en växande utmaning. Under kongressen presenterar Miljöpartiet fem områden för att säkra tillgången på rent dricksvatten som kräver politiska åtgärder.

Nio statliga myndigheter varnade i förra veckan för den värsta vattenbristen på 100 år i stora delar av landet. Sveriges Geologiska Undersöknings experter uppger att endast 14 av Sveriges 290 kommuner har normala grundvattennivåer.

För Miljöpartiet är detta en avgörande fråga där det arbete som påbörjats med åtgärder i dricksvattenutredningen, klimatanpassning och krisberedskap nu måste intensifieras.

Miljöpartiet har i regeringen drivit igenom flera åtgärder som är mycket viktiga för framtidens vattenförsörjning, inte minst den kraftiga höjningen av anslaget för skydd av värdefull natur. Regeringen har också aviserat en nationell strategi för klimatanpassning. Men mycket arbete återstår.

Regeringen tillsätter en utredning om arbetstid och arbetsmiljö. Utredningen ska bland annat titta på möjligheten att införa ett alterneringsår, att införa så kallade arbetstidsbanker där arbetstidsförkortning kan beräknas och samlas, och på möjligheten att jobba deltid för att få en bättre balans i livet.
Sedan 2010 har sjuktalen ökat med 80 procent, och två av tre sjukskrivna är kvinnor. Ökad psykisk ohälsa är den dominerande orsaken till sjukfrånvaro.

Två av tre sjukskrivna är kvinnor och i augusti 2016 var sjukfrånvaron 90 procent högre för kvinnor jämfört med män. Regeringen har lyckats stoppa ökningen, bland annat genom särskilda satsningar på rehabilitering och på kvinnors hälsa, men mer behöver göras.

Arbetstiden är ofta dåligt fördelad över arbetslivet. Många som är nya på arbetsmarknaden arbetar mindre än man vill göra, andra sliter ut sig och tvingas bort från arbetslivet i förtid. Samtidigt som kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna, så ser vi också att kvinnor i högre utsträckning har lägre faktiskt arbetad betald tid, i högre utsträckning arbetar deltid och i högre utsträckning har tidsbegränsade anställningar. Det gör att kvinnor har sämre ekonomiska förutsättningar än män och att kvinnors livsinkomst blir lägre.

Det finns idag omfattande kunskap om vad som orsakar stress i arbetslivet. Framför allt handlar det om att man inte upplever sig kunna påverka sin arbetssituation, och stress över att inte kunna leva upp till förväntningar. Vi behöver därför hitta vägar att öka flexibiliteten och ge människor större makt över sin egen tid.

Därför tillsätter regeringen nu en utredning som ska titta på:

1-Alterneringsår. För att bidra till rörlighet, utveckling och ett längre arbetsliv och minska risken för arbetslöshet och ohälsa ska vi utreda ett så kallat alterneringsår. Utredaren ska föreslå hur personer ska kunna ta ett alterneringsår för att kunna ägna sig åt tex personlig utveckling, omskolning eller andra studier, att starta ett eget företag eller att pröva ett annat arbete, samtidigt som andra får möjlighet till arbetslivserfarenhet.

2-Arbetstidsbanker. Arbetstidsbanker ger personer en möjlighet att välja om sparad arbetstid ska tas ut i form av ledighet eller lön. Med arbetstidsbanker avses konto där arbetstidsförkortning beräknas och samlas. Olika kollektivavtal har olika regler om hur mycket som kan tas ut i ledighet eller pengar. Vi vill se över hur modellen med arbetstidsbanker kan nå fler arbetstagare.

3-Heltid som norm, deltid som möjlighet. Arbetet ska organiseras så att det möjliggör arbete på heltid. Ändå kan det finnas behov för personer att frivilligt gå ner i arbetstid, under en kortare eller längre period. Det kan vara ändrade livsförutsättningar, en önskan om en bättre balans mellan arbete och fritid eller ett ökat behov av återkommande vila. Utredaren ska titta på om de befintliga möjligheterna att frivilligt gå ner i arbetstid är tillräckliga.

För att underlätta i omställningen till en hållbar cirkulär ekonomi föreslår nu Miljöpartiet ett nytt skatteavdrag. Det ska riktas sig till de som väljer att hyra, köpa begagnat eller reparera sina prylar.

Miljöpartiet har alltid arbetat för att ekonomin ska bli mer cirkulär. Utgångspunkten är att vi måste minska vårt ekologiska fotavtryck och påverkan på planeten och då är det helt centralt att komma bort från den klassiska slit-och-släng-ekonomin. I regering har vi redan infört sänkt moms på reparationer och ett särskilt REP-avdrag för reparationer av vitvaror.

Ny föreslår vi ytterligare ett steg för att göra det mer ekonomiskt smart att vara miljövän. HYBER-avdraget står för hyra-begagnat-reparation och är ett avdrag likt RUT-avdraget. Syftet är att stimulera till att fler hyr varor i stället för att köpa nya och reparerar sina varor eller säljer dem vidare i stället för att slänga dem.

Utöver att bidra till den cirkulära ekonomin kommer kan HYBER-avdraget vara viktigt i integrationsarbetet. Förslaget kommer bland annat från utredningen om cirkulär ekonomi och den utredningen räknar med att förslaget skulle kunna skapa ca 10 000 nya arbetstillfällen. Av dessa skulle många gå till utrikesfödda och andra som idag står långt ifrån arbetsmarknaden.

I förra veckan så ställde jag frågan om Alliansen vill ”normalisera rasismen” då man, trotts det som hänt i Umeå och världen på senaste tiden väljer att yrka avslag till en policy mot rasism och främlingsfientliga krafter i Umeå. Idag så kan jag tyvärr se tecken att så verkar vara fallet.

Att som Moderaternas riksdagsledamot i ett utspel på facebook kalla människor för ”miljötalibaner” finner jag oroande och mycket osmakligt. Detta visar för mig att man inom moderaterna har ett stort icke engagemang. Att man som Moderaterna har sådan bristande respekt för andra människor att man kallar dem för talibarner är ytterst olämpligt. Jag ställer mig frågan om vad som gett Moderaterna rätten att demonisera andra människor på detta sätt

Detta är inte första gången som Moderaterna gör tvivelaktiga utspel, vi börjar bli vana med att dem genom snedvridningar och genom att elda på fördommar men att jämföra oskyldiga individer med en gruppering som har orsakat sån lidelse och förtryck världen över sakar jag ord för.

När vi väll är inne på frågan om policy mot rasism och främlingsfientlighet så tar jag och möter Liberalernas blogg inlägg här om dagen, där hen anklagar mig för att ”dra rasist kortet” och vilja göra billiga politiska poäng på det som har hänt med den judiska föreningen. Hen skriver också att – ” När det gäller policydokument så brukar de bli hyllvärmare” .

Det jag kan konstaterna efter att ha läst detta från Liberalerna är att det finns en brist på engagemang, att redan innan en policy är framtagen ha den negativa inställning som Liberalerna får mig att ställa frågan igen om man vill normalisera rasismen.

Sedan kan jag berätta för Liberalernas gruppledare att jag har inget behov att ta en selfie och lägga upp på facebook och lämna det vid det, utan jag möter och jobbar emot rasism och främlingsfientlighet varje dag och jag kommer kämpa mot dessa krafter varje dag. Jag har inget behov som vissa andra att försöka rättfärdiga min dubbelmoral när kameran är på. Liberalerna försöker vifta bort detta med att anklaga för att man vill kapitulera politiska poäng, det Liberalerna måste inse att för många är detta tyvärr en vardag som människor utsätts för dagligen.