Etikett: kvinna

Hit eller dit!!!

Höll på skriva att jag aldrig lämnade gården igår men då ljög jag, en kortis med Camaron blev det, då jag skjutsade Nicco till andra sidan stan.

Ulla lämnade Umeå vid ett tiden igår, och vi fortsatte nog sitta ute, snudd på, hela dagen. Vid eftermiddags kaffet, runt två tiden, kom det plötsligt en kvinna, fram till staketet och frågade om det var jag som var Maria. Ja, sa jag och lät lite svävande (inte svävande för att jag inte visste att jag faktist ÄR Maria, utan mer för att jag undrade vad jag nu hade gjort :D ).

Då är vi släkt med varandra, fortsatte hon. Det visade sig att hon börjat släktforska, och då dök det upp att hennes farmor, bott i Jockmock/Malå, och då hon googlade på det så dök bilder upp på huset i Jockmock, på min blogg.

bloggen 024 bloggen 027(2)Och ja, min morfars pappa, var hennes farmors, lillebror, eller som Theresé skrev, Karin (som kvinnan heter) är min, morfars fasters sondotter. Och vi är sysslingar eller fyrmänningar, som vi säger. Kul, och nu ska min mamma höra av sig till henne så får dom prata ihop sig om gamla minnen…ja inte minnen ihop, men kanske små historier som kommer där uppifrån :D

Igår gick jag ut och skulle fota den där fina blomman jag köpte på Smultronstället, men det gick halvdåligt, den hade fällt ihop sig. Jag ställde fram den i värmen och tjopp, så visade sig den igen, så här ser den ut:

36815228_10156418550331585_3819353599872335872_nMitt kommando till Winstone, då han sitter och tigger vid matbordet, eller tigger, han sitter och hans ögon ber om mat, för han har inte ätit på flera dagar…ish, så säger jag: ”Hit eller dit”, samtidigt som jag sveper med handen och visar att han får gå till hallen eller tv rummet.

Han gör det också, han väljer oftast hallen, med en stor suck, och försöker gärna få in en framtass på köksgolvet, och håller man inte full koll, har han snart tagit sig tillbaka igen. Nå, anledningen till varför just det ämnet poppade upp, var en skylt vi passerade på väg ner till båtplatsen vid Lundåkern:

36778181_10156418553546585_211372799678218240_nJojo, det var ord det…DITÅT…inte hitåt eller däråt :D

Idag kommer B:son hit för en övernattning, så innan dess blir det en sväng med snabeldraken, bäst jag sätter fart innan det blir för varmt härinne i huset. Önskar er alla en fin söndag!
36761961_10156418552286585_4283811384736612352_n

Otroligt, oroligt, roligt!

Av , , Bli först att kommentera 27

Jag har tillbringat lite tid, till och från, på NUS, och det kan vara  underhållande, oroligt, otroligt, roligt men mest spännande, faktiskt. Inte bara då det gäller direktiv som man kan få, om man är inlagd. En säger si och nästa säger så.

29497730_10156145933576585_1656987400565424128_nNå, en av stunderna jag var där så blev det tal om munspray, för att kunna ha fukt i munnen, och det finns ju, men bara i 1 smak, varför? Tänker osökt på min pappa, då han låg där, under palliativ vård, då allt blev nedstängt och allt vi fick göra var att fukta hans läppar.

Tänk att då kunna ha en srpay, med ”god” smak. Inte bara den här jag har sett med pepparmint eller mint. Det finns ju dom som kanske inte gillar just den smaken. Varför inte kaffe, hallon, svartvinbär…ja, det är bara fantasin som sätter stopp.

Personen jag hälsade på, tyckte att jag hade kommit på världens idé…mja, det tycker jag med :D

imagesHÄR finns den bilden

En rätt så otäck händelse inträffade då vi hängde i matsalen för lite surr. Jag hör någon ropa: HALLÅ!!! HALLÅ!!! Jag förstår inte riktigt vart det kommer ifrån, och rösten var inte så stark som jag skrev, med stora bokstäver, utan nåt mellanting.

Efter ett tag fattar jag i alla fall att detta hallåande, är ett rop på hjälp. Så jag ställer mig upp och går ner i korridoren, och där, mitt på hållet, sitter en kvinna fast, i sin rullstol, mellan dörrarna. Hon skulle in från trapphuset, men var inte tillräckligt snabb, utan dörrarna åkte igen, med henne mitt emellan. Hon var tacksam (förstår jag med) att jag kom och tog loss henne. Fattar dock inte vart personalen hade sina öron, det var ju minst 3 av dom, i samma rum där jag satt, hörde inte dom ljuden som jag hörde?

En annan dag då jag var där serverades det middag, och jag blev snopen, då maten går ut, samma dag den serveras. Ok, den ska ju inte vara dålig då, men jag hade faktiskt inte köpt den där på affären och käkat den, om den inte varit rejält nedsatt i pris och lite beroende på vad för typ av mat det hade varit.

Träffade en annan jag känner däruppe, vi har en bekant som åkte in akut för en vecka sedan och han var där för att hälsa på. Igår fick jag ett glädjande telefonsamtal, från han jag träffade, allt har vänt och ser jättebra ut, det var härligt att höra :D

Nu har jag sett på Robinson, såg första avsnittet på söndags kvällen, och repris från igår, nu  på morgonen. Det får ersätta Farmen, som inte fick den värdiga vinnaren, tyvärr. Men det är väl lite som med livet…ingen rättvisa, bara ibland :D Önskar er alla en toppen tisdag, och njut av vårdagjämningen som infaller tisdag 20 mars 2018, klockan 17:15 PIP!
29388337_10156145934541585_8778851790826242048_n

Attityd problem, nå se jävulskt!

Av , , Bli först att kommentera 15

Vår egen lilla mops, Winstone, har attitydproblem, inte alla dagar, men väldigt ofta. Inte gentemot oss, hans lilla pakt, utan mot andra, och allra helst mot andra hundar. Det finns dock en hundras han formligen älskar och det är dom där Shetland Sheepdog, eller som jag kallar dom, mini collies. Dom ser ut så här:

Shetland_Sheepdog_600Och bilden lånade jag HÄRIFRÅN

Det finns 3 stycken av den hundrasen här på Västerslätt, tyvärr delar ingen av dom hundarna, Winstones kärlek, utan alla 3 förhåller sig tämligen avogt inställd, till hans uppvaktning…synd :(

010Nåväl, jag tog nu med hundgodis i fickan, ett bra komplement till att fostra, det är väldigt lätt att avleda eller få hans fokus på annat än det som retar honom, och ja, jag tänkte att det är värt ett försök.

Vi möter så plötsligt en hund, med är hundens matte (gissar jag) som drar en tvillingvagn, samt har med sig en hel unghop med barn som drar skranor, och dessa möter vi på en stig som inte är bredare än jusssepass, vagnen hon drar.

Jag preppar Winstone 20 meter innan, och nämner ordet godis, han sneglar genast mot fickan, vi går emot dom, och han försöker sig på ett litet utfall, men det rinner snabbt ut i snön, då jag drar honom bakom mina ben, samt får honom att fokusera på belöningen. Det går superbra! Jag ger honom en godisbit, då han koncentrerar sig på mig, och inget annat.

Nu till det roliga, vi går över en väg och viker av mot vänster. Det kommer en äldre kvinna gåendes bakom oss, han nitar och tittar på henne. Något som han väldigt sällan gör, hon hade ju ingen hund med sig, och då brukar inte människor vara så intressanta. Vi går vidare, han stannar var femte meter och glor på henne, fjärde gången han stannar, vänder jag mig om och tittar på honom, han stirrar på mig, och sedan sneglar han mot min ficka, alltså…hahaa, that moment, då han ser ut som om han säger, ge mig godiset då, annars skäller jag! :D

Och nej, han fick ingen godis :D

Vi stannade ute då vi kom tillbaka och jag drog fram snösläden och skottade, väldigt dumt, med huva på skallen såg jag ut som 7 svåra år i håret, då jag kom in, det var bara att ställa sig och duscha skallen efteråt.

42ee18473e654ad8bf522e678ef9a240Bild lånad HÄR

Kändes överambitiöst eftersom jag gjorde det igår, men absolut nödvändigt om jag ska ut genom dörren fler gånger idag, vilket jag ska.

Hoppas på en bra dag för er alla!

Vors faan ska i böre

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag är med i en grupp på FB som handlar om Malå, minnen och bilder. Ibland dyker det upp en och annan släkting, på nån bild, eller små berättelser från det förflutna. Igår var det en man som skrivit följande, och jag citerar:

”Ett minne som dyker upp i regnrusket. Det var en gammal man som hette Tjäck. En dag upptäckte han att spåntaket på hans hus hade tagit eld och det brann ordentligt. Han rusade iväg efter en hink vatten men taket var helt övertänt. Då skulle han ha sagt ”vors faan ska i böre”. Det blev ett talesätt bland folk med ngt. problem,”i säg som gammtjäcken vors faan ska i böre”. Är det ngn. som vet ngt om denne man,var bodde han mm.” Slutcitat

Jag hade mina aningar om att han stavat fel, på efternamnet, Käck är nog mer det korrekta, och min mormor Sadura, hette just Käck innan hon träffade min morfar.

10455758_10152628338262060_4995347150589881670_nOch här är just min mormor och morfar :D

Någon skrev att denne Käck, hette Axel, och då var jag tvungen att ringa mamma för att fråga om det möjligtvis var nån släkting. Jag var bara tvåa, Theresé hade redan hunnit ringa och fråga…men visst är vi släkt, Axel var en bror till min mormor :D

Ja, då skrev jag att då måste jag återuppta detta uttryck, då något ska jävlas: ”i säg som gammtjäcken, vors faan ska i böre”. Det kan lätt komma till användning här hemma…ta bara en sån sak som då man ska städa i nåt skåp…eller i källaren…oh my…där kan man verkligen fundera, vart tusan man ska börja :D

Jag och Nicco var på Avion förra veckan, och före henne i kön stod en lite äldre kvinna och skulle betala, hon resonerade nåt med kassörskan så sa hon: Ja, annars jer det gocke dere Nickes!

Jag kunde ju inte annat än haja till, ett uttryck som min pappa alltid sa, och som jag förstått det, var det ett uttryck som var lokalt från Malå. Ja, jag skulle ju ha frågat, men blev lite paff, då hon sa det :D

Har varit mycket Avion nu, senaste dagarna, dom borde ha klippkort i ingången och efter 10 klipp blir man bjuden på nåt. God lunch åt vi igår, på Vezzo, jag och Helena. Jag tog en ceasar sallad med räkor, och hon nån ty av pasta rätt. Vi gjorde en liten avhandling, gick runt i butikerna och avslutade med en slät kopp kaffe på Finas…om nu min cappuccino kan räknas som slät :D

16252510_10154915986851585_194847520817596474_oBild lånad från min egna kollektion, från resan till Kungsängen med Tina

Önskar er alla en trevlig onsdag!
21765548_10155654132161585_6714445007417720706_o

Klok som en…

Av , , 2 kommentarer 17

Vet att Nicco, i ett tidigt stadium, var irriterad då det gällde att hitta passande kläder, för det gick inte att hitta kläder för tjejer, som det inte var en massa blingbling på, och hon ville inte ha det, punkt slut!

Sen såg jag detta klipp på FB, så klockrent, och vilken förståndig tjej, som genomskådat klädindustrin och vad dom faktiskt för vidare och vidhåller, att tjejer ska se söt och glad ut, vara undergivna och inte vara en framåt strävare som lär sig att tackla problem och lära sig nya saker på sina äventyr, som killarna tydligen, uppmanas till. Sjukt att det ska vara så här!

Och ja, tyvärr, jag har inte heller ändrat min åsikt om högklackade skor, som tjejer/kvinnor ska ha på sig, för att se ut på ett speciellt sätt, fast ingen fixar att ha dom på sig en längre tid utan att gå som om dom gjort nummer två, och skyndsamt tar av sig dom så fort ingen ser.

Sen finns dom dom där få, avarterna som gått så länge i sina högklackade att hälsenorna blivit för kort och dom klarar inte av längre, att gå med ”vanliga” skor. Fast alla med klackar som är skyhöga hyllas, för dom är ”duktiga” som kan gå i såna där…jätteduktiga, öhhh…jaja, det är deras fötter och liv!

Ingen karl går då runt i såna skor, bara för att dom tycker det är snyggt eller häftigt att försöka gå ”normalt”, näää…vilka påhitt! Det gör dom för att visa hur svårt det är eller hur fult det ser ut då dom försöker. Däremot att ha en viss höjd, ska ju vara bra för rygg och hållning, så klackar är ok, med måtta. Sen, för att vara lite ambassadörsmässig…visst, vi får göra precis som vi vill och vi får också ha våra egna åsikter om detta :D

120569_980Här finns den skon

Här hade jag tänkt lägga ut en film på dom som ramlar/snavar och har sig, på modevisningar, men nej…jag tycker det var mest skämmigt för dom som föll, faktiskt.

Ja, och apropå klackar så var jag och Nicco ute och letade efter såna där otyg igår. Hon har ju en student att gå på samt en bal, och då kan man ju inte ha vad som helst på fötterna…uppenbarligen. Nå, försök hitta ett par snygga skor med klack i storlek 35…jojo.

Ikväll är vi bortbjudna minsann, tur att vi har chauffören hemma :D Vi hade pratat om att träffas idag, tillsammans med våra jappe hundar, men det känns inte som det vart det ultimata vädret, regn, snö och blöta. Jaja, då får Åke greja i garaget istället, om nu inte vädret vänder på en femöring, förstås, annars kommer det ju fler dagar framöver.

Önskar er alla en trevlig lördag, och avrundar med denna lilla text från ”The typical jag”
 15977219_1601701683179954_3334399596262422618_n

Full koll

Av , , Bli först att kommentera 9

Satt ute i den heta solen en stund igår, sen försvann den, men inte värmen och det var ju skönt. Jag roddade ihop Ingegerd, Birgitta och mamma, och tog dom bort till Smultronstället i Holmsjön. Gott fika, trevligt sällskap och fina blommor:

007 013 014 016 017 018 020 021 025 029

Vi pratade lite om ditt och datt, så säger plötsligt Ingegerd: Jäkla kärring, håll igen mun!!! Jag trodde att hon menade en kvinna vi hade nämnt, men jag fick inte ihop det riktigt, haha, men det var inte som det lät, hon pratade med sig själv, hon hade spillt lite kaffe på tröjan :D

Jag köpte ingenting där, man ser också att sommaren håller på vara över. Bättre då att satsa på något att ha inne…kanske. Men som jag sagt förut, dom ser alltid så fina ut, blommorna man faller för, men en till två dagar senare, har dom bytt skepnad och börjar hänga. Nå, jag vet ju varför nu, sedan Ullis informerat mig, gäller bara att komma ihåg det. Byt jord efter någon vecka, och sedan börja med näring efter någon månad.

Fast jag lyckas inte jämt ändå :D

Jag fick min nya mobil igår, och man fick svära lite, jo det kommer att ta ett tag innan man lärt sig den, och vart man ändrar inställningar och till vad. När man skriver på en pekskärm så får man krympa fingrarna så man trycker på rätt ställe, men jag vet, en ny vana är lätt att lära sig, svårare att göra sig av med ovanor. Åke sa att det var tur at Nicco var hemma, hon fick sköta igång sättande och sedan visa var, när och hur…

Avslutar med ett klipp från youtube, kolla in vilken tjej, 15 år och full koll på bollen.

Hoppas på en fin dag, för er allihop!

 

Uppdrag genomfört…check!

Av , , Bli först att kommentera 8

Jo jag skulle ju berätta om mina och Tinas eskapader i torsdags…vart ska jag börja, hm…jo ni vet, jag skrev ju om den där japanska spetsen som var förvunnen, från Norsjö. Jag kontaktade ägaren och frågade om jag skulle få sprida ordet vilket jag fick.

Plötsligt är det en kvinna i Sävar som skriver att hon noterat ett par, med en väldigt motsträvig japansk spets och en annan hund i följe, och hon skriver att det kanske är hunden dom söker efter. Man vet ju inte om någon stulit den.

Jag berättar detta för Tina, det går några dagar och så…skickar hon ett kort, hon har sett ett par, ute med en japansk spets, samt en annan hund som gick med paret. Spetsen ville inte gå åt samma håll som dom. Hon knäppte ett kort som jag sedan vidarebefordrade till ägaren, som i sin tur kontaktade kvinna i Sävar som kände igen beskrivningen på den andra hunden. Detta var då här i Umeå, i närheten där Tina bor.

Nå, så var vi då ute i torsdags och vi var på väg hem till Tina där jag skulle släppa av henne. Svänger in på en mindre väg och vad tror ni…vi får möte av en man som går med en Jappe och en annan hund. Jag vet att jag svär och inte riktigt vet vad tusan jag ska göra, Tina ropar: Stanna…Stanna!!! Jag svänger upp på sidan och nitar fast, Tina flyger ut ur bilen och försvinner runt bilen, över gatan och fram till mannen.

Jag hissar ner min ruta och filmar frenetiskt samt försöker knäppa kort på kort, inget funkar, alltså jag håller på få frispel, och samtidigt vill jag ju inte att mannen ska se vad jag håller på med. Spetsen drar åt andra hållet, börjar skälla och verkar inte alls vara trygg. Klart man fattar misstankar.

Tina kommer då tillbaka, hoppar in i bilen och säger att mannen var lika motsträvig som Jappen, han var inte alls sugen på att prata med henne, men säger att han är hundvakt åt sin son, vilket ju kan förklara att hunden inte gör som han säger, mannen är klart ingen ledare. Sedan tycker inte Tina att utseendet på hunden stämmer överens med den bild hon sett på Quattro, så det var nog inte rätt hund.

Jag vet i alla fall av en kille här i trakterna som har en Jappe, och jag skrev till honom och frågade om han möjligvis hade lånat ut sin hund till sin pappa, men det hade han inte. Ja, man vet ju inte vad som hänt med hunden, tyvärr. Och det måste ju kännas jätte jobbigt, det förstår man.

Ja, vi fick då leka lite detektiver, om vi var så smidiga, ska jag ha osagt men Tina var då snabb som en vessla :D

Vi hade en trevlig julmiddag på It´s only rock n´ Roll igår:

Foto1369

Förrätten:

Foto1370

Efterrätten:

Foto1376

Haha… det var faktiskt en huvudrätt med handrullade köttbullar, revbensspjäll, Janssons och prinskorv, efterrätten var saffrans pannacotta. Vi drack öl, cider och annat man kunde beställa, till alla rätterna :D

Och underhållning bjöds det på. John och Linn sjöng, en gästsångare var också upp och en stand up komiker, vi fick valuta för pengarna, med andra ord.

Foto1375

Önskar er alla en trevlig tredje advent!

Foto1362

Ingen är perfekt!!!

Av , , Bli först att kommentera 17

Jag träffade en kvinna, när, var, och hur, är oväsentligt. Hon berättade att hon är 61 år, har en dotter som fyllt 40. En fin tjej med mycket att kunna se fram emot, men…

Hon börjar ta droger, och varför en människa gör just det, är nog väldigt individuellt, kanske för att man har för mycket, helt enkelt, och det blir ett sätt att koppla ifrån.

Man kanske söker efter något, men man vet inte riktigt vad, och droger hjälper en, även om det egentligen är tvärtom. Ja, i alla fall så tog hon en överdos, vilket sedan resulterade i ett hjärtstillestånd som gett henne bestående hjärnskador.

Idag är hon i behov av hjälp, dygnets alla timmar. Kvinnan berättar lite om resan dit dom kommit idag, allt hände för snart, 1 år sedan. Hur hon fått kriga med myndigheter, att vilja ha svar på frågor, som ingen kan ge henne.

Och mitt i allt detta, leva med en sorg över hur det blivit, och hur det hade kunnat vara. Såna där svåra saker, och frågor som man aldrig får svar på, men man skulle så gärna vilja veta.

Jag sa till henne, att man får hoppas, för hennes dotters skull, att hon själv inte vet, vilka skador hon har, hon kan ju vara lyckligt ovetandes, för det måste ändå vara värre att veta, att något är galet, och inte kunna göra något åt det.

Samtidigt kämpar dom på med rehabilitering, och hon måste lära sig allt från början. Och på mamman lät det som att det går väldigt långsamt. Jag sa att det förmodligen är jättesvårt att se, om man själv träffar den här personen, varje dag eller varannan, det är först då man stannar upp och tänker tillbaka på hur det var från början, som man kan se framstegen, och det höll hon med om, hon har ju haft fullt upp med att fixa vardagen, att hon inte har pausat från det och tänkt efter.

Ja usch vad en drog kan ställa till med, och inte bara drabba en själv, utan många runt omkring. Man undrar om det alltid varit så här, eller är det mer idag, än förut? Handlar det bara om att man är mer upplyst och alla pratar om det, öppet, eller är det för att det är så mycket lättare att få tag i drogen idag, än det har varit?

Har vi ett för högt tempo idag och ställer för stora krav, jag är nästan böjd att tro det. Inget duger som det är, utan man ska hela tiden söka efter något nytt, annorlunda, man ska kunna en massa saker, det krävs utbildning och erfarenhet, samtidigt som man helst ska vara ung och okysst. Den ekvationen går inte ihop, man får inte heller se ut hur man vill, andra bestämmer hur det ska vara och uppfyller du inte dom kraven, så får du klara dig själv. Och hur ska man göra för att bryta detta mönster? SVÅRT!!!

Jag hoppas i alla fall att det så småningom löser sig för kvinnans dotter och att hon får ett lyckligt liv oavsett hur mycket hon kommer att komma tillbaka. Ingen behöver ju vara perfekt, för att kunna leva ett bra liv.

Önskar er alla en toppen måndag, med en ny låt av AC/DC, varsågoda!

Mager om bena, tillika om armar och hals

Av , , 6 kommentarer 12

Det tog sitt lilla tag idag innan bloggen kom ut. Jag halkade ut med Winstone på morgonen, skjutsade Nicco till skolan. Det ringde en trevlig kvinna som även hon, blivit lurad av parfymsverige, och dom går även går under namnet backupbox.nu.

Sen skrev jag ett mejl till en annan kvinna, hade en tid på vårdcentralen klocka 11, var klar där först 11.50, hämtade upp Nicco på väg hem, och har nu fixat Åkes middag och ska själv ordna min lunch, samt vad jag ska ta med till min middag på jobbet. Puh!

Vi åkte på Emmaus igår, Birgitta, Kerstin, Ingegerd och jag. Sen fortsatte vi till blomsterlandet och sedan gjorde vi en liten ändring på vår förutsatte rundtur och tog EM möbler istället för det vi tänkt. Det hela avslutades med kaffe och saffranskaka härhemma… trevligt! Jag eller vi, fick oss en ny kortlek av Ingegerd och ”Kul-Janne”, jag kan ana att det är för att vi ska slippa leta så förtvivlat efter en lek, nästa gång vi behöver en :)

Och jag fick minsann en blomma av gänget, för skjutsen och fikat, kan jag tänka.

Vår vän, min bilkompis fick ta plats ute på bron, han kunde ju inte sitta där och trängas bland alla jag hade i bilen igår, han är mager och eländig, tillika om armar och hals, och Winstone tvärnitade då jag skulle gå ut med honom igår.

Foto1145

Han blev väldigt misstänksam mot gubben som sitter därute. Och då vi kom hem. Vägrade han gå närmast stolen, haha… undrar just vad han trodde att skelettet skulle göra. Typ, -hjälp, maten anfaller. För egentligen borde han väl se på den gubben som mat… en jäkla massa ben att gnaga på :)

Nu har jag inte tid längre, måste hinna med lunchen också, önskar er alla en fin torsdag!

 

 

 

Han har stora drömmar…

Av , , 4 kommentarer 9

Det blev precis som jag trodde… jag är inte ett dugg bättre i halsen, så jag är hemma idag, sen får jag se då om jag helt plötsligt blir frisk och kry på några timmar så jag är redo för jobb imorgon… ehhh, tillåt mig tvivla, jag kommer förmodligen att måsta ringa till vårdcentralen imorgon igen, och se vad dom hittat på för botmedel.

Det enda positiva, från det här läget, är att man kanske blivit frisk eller gjort bort det värsta, innan jul, men då är det väl någon annan som ligger, skulle inte heller förvåna mig.

Läste just om ett villainbrott och undrade tvärt vad dom som gör inbrotten, tänker på. Fick ju veta nere i bastun att våra ”gammgrannar” blivit utsatta för en kvinna i 40 årsåldern, som smyger upp dörren och försöker ta det som ligger närmast till hands.

Marianne satt i köket och hörde plötsligt att det prasslade därute i hallen, hon ropade: Är det någon där? Och det stack fram ett huvud tillhörande den där kvinnan, som frågade om Marianne inte råkade ha penna och papper hemma eftersom hon ville ha tag i hennes grannar (som nu råkar vara Fred & Birgitta), nähädu, sa Marianne med skarp röst, jag har nyss varit in till dom, och dom var då minsann hemma.

Hon hann inte säga mer så lade kvinnan benen på ryggen och försvann i en hast. Även Kerstin, som bor i ingången bredvid, fick påhälsning, men där hörde hon bara att dörren öppnades och sedan stängdes. Hon gick fram till kikhålet och såg kvinnan stå därute i trappen, sedan försvann hon ut.

Ja man ska aldrig kunna lita på någon, jag låser i princip aldrig dörren på dagtid då jag är hemma, däremot om Nicco är hemma och jag ska ut, då låser jag, för jag är inte så säker på att hon hör, då hon är däruppe. Nå, vi har väl haft tur då, som klarat oss, och idag, med lille Winstone här, så kommer ingen, att komma sig in, obemärkt, det finns inte på världskartan, det är större risk att han skrämmer ihjäl oss, som bor här, då han sätter igång att skälla, man studsar ju rätt upp.

Han är en morsk liten hund, med stora drömmar… kolla in pinnen han hittade och så stolt försökte släpa hem:

Foto1114 Foto1115 Foto1116 Foto1117 Foto1119 Foto1120

Och med dom bilderna avslutar jag detta blogginlägg och önskar er alla en fin torsdag!