Har du kaffe redo Lennart Holmlund? Här kommer svaret

Kommunalrådet Lennart Holmlund ser på sin blogg fram emot en kommentar från mig angående medias vinkling av nyheten om hotet mot Filippa Reinfeldt, att man presenterar henne som statsministerns fru, inte som landstingsråd.

Jag har för det första knappt hämtat mig från Lennart Holmlunds förra blogginlägg där han var överens med mig om vissa aspekter av Umeås framtida stadsbild och ville gå hand i hand med mig för framtiden. Jag blev alldeles yr i mössan av så mycket medhåll, vinglar lite fortfarande.

Och för det andra börjar jag tro att socialdemokraterna i Umeå haft internsamtal om jämställdhetsperspektiv och genus, för plötsligt kommer blogginlägg och debattartiklar som radikalt bryter mönstret från en del tidigare, uppmärksammade meningsutbyten. Det är utmärkt.

Jag har varit upptagen hela morgonen och inte följt med i nyhetsrapporteringen kring detta med Filippa Reinfeldt och hur den har presenterats. Just nu verkar ju hela nyheten knacka i sina fogar och förvandlas till en anka, så vi får väl se hur mycket som är kvar av den i slutet av dagen.

Men den principiella frågeställningen är i högsta grad relevant och Lennart Holmlunds invändning har utan tvekan fog för sig.

Det är än i dag alldeles för vanligt att kvinnor i framträdande positioner, om så bara genom tilltal, behandling i debatten av motståndare, ordval, bildsättningar och vinklingar, reduceras och förminskas i enlighet med patriarkala normer.

Det är viktigt att hela tiden uppmärksamma när så sker.

Det sker givetvis även slentrianmässigt i medierna och det är något som jag tror inte bara politiska partier utan även medieföretag arbetar aktivt med: att öka medvetenheten om genusperspektiv och jämställdhet, om hur gamla, kanske ofta omedvetna strukturer kommer upp till ytan i många situationer.

Vi bör ställa oss frågan regelbundet huruvida vi definierar makten och det privata utifrån könsnormer.

Jag är övertygad om att vi bättre kan motverka våldet mot kvinnor, bättre kan förstå samhällsplanering, pojkars och flickors situation i skolan, arbetsmarknaden, näringslivet och välfärdssystemen, genom att tillämpa även – inte enbart och inte förenklat men dock – ett genusperspektiv i den politiska diskussionen.

Det finns många internationella exempel på fenomenet kvinnliga politiker som behandlas annorlunda än manliga av medierna: Angela Merkel i Tyskland som jag studerat närmare i min ej färdigställda avhandling är ett intressant exempel på hur illa det kan se ut, men även på hur sådana strukturer kan motverkas.

Hillary Clinton i USA är ett annat exempel som blir spännande att följa.

Det är även viktigt att komma ihåg en till sak: jämställdhetsdebatten är inte enbart en kvinnofråga.

Det handlar inte enbart om hur kvinnor behandlas eller definieras, utan även om hur män fångas i vissa normsystem och beskrivs och bemöts i enlighet med förväntningar från patriarkala strukturer, kanske redan med början i skolan.

Så Lennart Holmlund har lyssnat väl på sina partikamrater i jämställdshetsfrågan den senaste tiden och tar upp en relevant aspekt på nyhetsrapporteringen.

Jag är överhuvudtaget inte särskilt förtjust vid tanken på att vi i Sverige skulle införa något slags First Lady-tradition eller First Husband-tradtion, och mycket av skriverierna kring Filippa Reinfeldt har haft sådana tendenser.