Semester, önskan om trevliga helger, Umeå Live och på vippen

Av , , Bli först att kommentera 0

Den senaste veckan har bloggen bara haft periskopet uppe vid ytan och spanat i vågskvalpet, men nu börjar det bli dags att dyka ner helt utom synhåll.

Semestern har inletts och med undantag för en krönika på lördag om det inrikespolitiska året 2007 så är det alltså slut även på länkar till ledarsidan här på bloggen för de kommande veckorna.

Kanske tipsar jag om något läsvärt då och då, men annars ber jag att få önska alla läsare trevliga helger, och med hopp om återseende 2008 tacka för många reaktioner, ärliga åsikter, kreativa tips och uppmuntrande tillrop under det gångna året.

Ett lästips: Umeå Live-boken på nätet, där man förutom en intervju med vk.se:s bloggvirtuos Josefin Isaksson och en intervju med vk.se:s keep up-alltid på språng-publisher Ingvar Näslund kan läsa om mängder med andra intressanta exempel på vad som pågår därute i IT-staden Umeå.

Och så några ämnen som varit på vippen att få mig att bryta löftet om mindre bloggande fram till nyår:

Kronprinisessan Victorias uttalande om att hon inte vill vara tyst i samhällsdebatten när hon blir drottning som visar precis varför monarkin är orimlig och odemokratisk ut alla aspekter, också för de inblandade, och bör avvecklas.

Moderaten Ulf Adelsohns parodiska utspel om Svenska Dagbladet som visar att det inte bara är socialdemokrater som ibland är totalt okunniga om hur den moderna tidningsvärlden fungerar.

Den nu berömda Umeå-hymnen och vilka spänningar under ytan som reaktionerna kring den möjligen antyder.

Hertha Berlins gradvisa fall i Bundesliga.

Gata Kamskys seger i World Cup 2007.

Och det faktum att jag nu publicerat fler än 1000 inlägg här på bloggen sedan starten. Ett skäl så gott som något att avrunda detta och ägna helgerna åt att reflektera kring bloggandet som fenomen.

Nu jädrar kör vi-optimism glesbydens framtid

Av , , Bli först att kommentera 0

I en signerad text på dagens ledarsida skriver jag om Norrland, Västerbottens inland och framtidens attityd:

’Nu jädrar kör vi-optimism är inlandets framtid

I senaste numret av tidskriften Fokus skriver Martin Ådahl, chef för den nya gröna, liberala tankesmedjan, om "Norrlands systemskifte".

Den negativa historien först: "Det som en gång var Sveriges friskaste landsända har blivit den mest sjukskrivna. Nybyggarlandet har inympats med den undergivna kolonins offermentalitet. Befolkningen har åldrats, kommunalskatten stigit, flyttlassen fortsatt."

Mot detta ställer Ådahl positiva trender: Norrland ångar av tillväxt, en växande tjänstemarknad kompletterar traditionella branscher, ny självkänsla utmanar statsbidragstungsinne, spirande småföretagarmiljöer och individualism frigörs sig ur jantelag och lillebrorskomplex. Fokus utser Haparandas kommunalråd Sven-Erik Bucht, som fick Ikea att etablera sig i kommunen, till årets svensk.

Även Västerbottens inland kan vittna om både en kvardröjande offermentalitet och en "nu jädrar kör vi och skiter i både nollåttorna och gnällspikarna"-optimism.

Fortfarande hotar gamla ovanor att ta över: vädjanden om paket och räddningspådrag från Stockholm, som satt där fortfarande en av alla de socialdemokratiska regeringar som under decennier systematiskt försämrat glesbygdens långsiktiga villkor och odlat en stereotyp industripatriarkal "vi behöver statliga åtgärder"-junkie-retorik.

Men å andra sidan utstrålade de djupt berättigade protesterna mot neddragningar av befintliga statliga jobb tidigare i år tufft självförtroende och rakryggad framåtanda. De kokade av indignation över att neddragningar skulle ge en orättvis bild av inlandet.

I en krönika sammanfattade jag attityden med ett citat från filmen ’The Poseidon Adventure": ’We didn’t ask you to fight for us! But damn it, don’t fight against us!’.

Den attityden, som också gett vissa resultat, är glesbygdens hopp. Och alliansregeringen gör rätt som lyfter fram långsiktigt goda villkor för företagande, entreprenörskap, investeringar och modern arbetsmarknad, framför Stockholmsfixering.

Inlandet kommer att tvingas protestera fler gånger för bevarade jobb och rimliga förutsättningar åt en region som inte på något sätt behöver be om ursäkt för existens och hävdelse.

Men protesterna kommer bara att väcka gensvar om kinder och utveckling samtidigt hettar av initiativkraft, ansvarstagande och en övertygelse om att glesbygden har sin bästa, friaste och stoltaste tid framför sig.’

Klimatmötet blev varken ett fiasko eller en succé

Av , , Bli först att kommentera 0

I en signerad text på dagens ledarsida skriver jag om klimatmötet på Bali:

’Klimatmötet blev varken ett fiasko eller en succé

Klimatmötet på Bali blev inget fiasko. Egentligen är det skäl nog att jubla. Man får inte glömma vad Bali i grunden handlade om: att överhuvudtaget få fart på arbetet med att ta fram den uppföljare till Kyotoprotokollet som ska fastställas i Köpenhamn om knappt två år, att skapa förutsättningar för fortsatta förhandlingar och att få med USA i processen.
Kompromissen blev för vag. Det är långt kvar till bindande, gemensamma åtaganden av det slag som kommer att krävas i ett slutdokument. Men klimathotet är globalt och kräver globala uppgörelser.

Då får inte, hur frustrerande det än må vara, det bästa bli det godas fiende. Om förhandlingarna brutits upp i kaos hade en global ansats blivit omöjlig för lång tid framåt. Då hade höga ambitioner hos enskilda länder reducerats till hedervärda men otillräckliga. Nu lever processen, möjligheter hålls öppna, inga dörrar har stängts. Det är en definitiv framgång.

Vita Husets motsträvighet har stått i centrum, men det händer mycket positivt på delstatsnivå i USA och med en ny president i Washington om ett år kan förhandlingarna bli enklare inför Köpenhamn 2009.

Med detta sagt måste man lika fullt konstatera att uppgörelsen på Bali inte i sig är någon garanti för en lycklig utgång. Uppföljaren till Kyotoprotokollet kommer att kräva både konkreta och tuffa mål för snabbt minskade utsläpp av växthusgaser. Och med tanke på hur nära mötet som skulle lägga fast villkoren för resten av förhandlingarna var att misslyckas är det inget lätt arbete som väntar.

Efter Bali skulle världssamfundet kunna citera Hollywood-gästen i Woody Allens Annie Hall: ’Right now it is only a notion, but I think I can get the money to make it into a concept, then later turn it into an idea.’

Radiobloggar: Umeå – året som gick och året som kommer

Av , , Bli först att kommentera 0

Här kommer ett par betraktelser i form av radiobloggar över det gångna året i Umeå 2007 och perspektiven inför 2008.

Inslagen är återigen lite för långa för att det ska vara riktigt lyckat som radioblogg, det blir lätt så när man har några stödord och sedan spånar ganska fritt som det är tänkt att man ska göra i den här genren.

Men jag hoppas att kunna hitta ett riktigt bra upplägg för radiobloggandet till början av nästa år som kombinerar det ögonblickliga med det rappa, och framför allt tar fasta på dialogen som form.

Men här ändå några funderingar om Umeå 2007:

Och ett par reflektioner inför Umeå 2008:

Klimatuppgörelsen: lång väg kvar

Av , , Bli först att kommentera 0

Klimatuppgörelsen på Bali blir det anledning att återkomma till med analyser de närmaste dagarna. Det är en framgång att man nått en kompromiss och jag tror inte att man ska underskatta värdet av det, men utgången är inte helt lättolkad och mycket återstår av processen innan den når fram till något mer konkret.

Ska man vara lite elak kunde världssamfundet efter Bali citera Hollywood-gästen i Woody Allens "Annie Hall".

’Right now it is only a notion, but I think I can get the money to make it into a concept, then later turn it into an idea.’

The Guardian har en kommentar på temat här.

Och Die Zeit har en kommentar här.

BBC har samlat några röster från mötet här.

Umeå 2007 – ett händelsrikt år

Av , , Bli först att kommentera 0

(Den blogg på detta tema som utlovas på dagens ledarsida kommer i morgon som söndagsbetraktelse här på bloggen. Och hur hänger det ihop med mitt löfte att inte skriva exklusivt för bloggen mer under året? Nja, hmm, vår lördagsledarsida i papperstidningen är upplagd med ett bloggcitat som ett fast inslag och det låter sig inte ändras i en handvändning, därför får jag lov att göra ett litet undantag.)

Hur som helst: I min lördagskrönika i papperstidningen den här veckan försöker jag inte, som framgår nedan, att sammanfatta Umeås politiska år 2007, men däremot med några utmärkelser av olika slag påminna om en del av det som vi som hänt, vad vi talade om, vad som fick oss att häpna, le och bekymras:

’Umeå 2007 – ett händelserikt år

Dumhet, lär den franske författaren Gustave Flaubert ha sagt, består av viljan att nå fram till slutsatser’.
Jag skulle inte vilja uttrycka det så drastiskt, men det ligger mycket i att en bra ställd fråga och en fri, frejdig och fördjupande diskussion ofta, och om omständigheterna tillåter, kan nå längre än krampaktiga försök att värka fram en slutappell.

Jag gillar uttrycket som ofta återkommer i folkrörelsearkivens gamla protokoll: ’…beslöt att låta diskussionen utgöra svar på frågan’.

Det här borde förstås, med tanke på rubriken, vara den stora Analysen, den definitiva sammanfattningen, lördagskrönikornas lördagskrönika om det politiska året i Umeå 2007.

Men efter snart 300 utgivningsdagar – vad sägs om att istället låta den spännande debatt vi fört under året med meningsfränder och meningsmotståndare, instämmande läsare och kritiska läsare, helt enkelt få utgöra svar på frågan för den här gången?

2008 kommer att kräva nya tag av Umeå, bjuda på överraskande händelser, välbekanta strider och eviga teman. Umeå brottas med många frågor som skriker inte bara efter svar utan framför allt efter kvalificerade, öppna, respektfulla, toleranta och raka diskussioner.

Så istället för ett tröstlöst försök att knyta ihop och runda av, kommer här några små utmärkelser i all enkelhet som påminner om vad som hänt, vad vi talade om, vad som fick oss att häpna, le och bekymras:

Årets gräl
Miljöpartiet i Umeå är inte i balans. Kupper och gräl har avlöst varandra. Uttrycket ett förlorat år har sällan känts mer passande.

Årets vi tror det när vi ser det
Badhusfrågan drogs ett antal nya varv. Centralt läge i Nannakvarteret är senaste beskedet. Som sagt, när vi ser det…

Årets blir det verkligen av nu?
Visionen om Staden mellan broarna fick nytt liv på höstkanten. Tankegångarna lät lovande, men kommentaren ’vi har hört det förut’ fälldes av många. För egen del upprepar jag gärna, trots invändningarna som kom senast jag gjorde det, min åsikt att de nya projekt som nu planeras är ett ypperligt tillfälle att skapa lite djärvare och mer nyskapande arkitektur i Umeå.

Årets oj vad känsligt
Ifrågasättandet av den kommunala bolagssfären som följde efter turerna inom Bostaden fick delar av kommunledningen att råskälla åt alla håll och kanter i veckor; ett tecken så gott som något på att debatten var lika känslig som nödvändig. Kanske kom de kritiska frågorna lite för nära den inre kretsen? Debattklimatet är ett stort problem för kulturhuvudstadskandidaten.

Årets Karl Lagerfeld
Kristdemokraternas Anders Sellström krävde i höstas i ett utspel bättre klädsmak hos fullmäktigepolitikerna. Det är kanske tur att han inte jobbar på VK och ser hur journalister klär sig till vardags?

Årets uppfostrare
De socialdemokrater i Umeå som tog kommunalstyrelsens ordförande i örat för hans inställning till sexistiska historier och till slut och till allas häpnad fick honom att skriva under debattartiklar om jämställdhet.

Årets Fly Me To the Moon
En del skakade på huvudet, andra gjorde tummen upp, själv tyckte jag att det var lite överoptimistiskt men klart intressant. Moderata kommunalrådet Anders Ågrens utspel om befolkningsmålet och siffran 200 000 invånare till 2050 väckte reaktioner.

Årets bråkmakare
När den principlösa pragmatismen blir för kvalmig i fullmäktige ser ofta Britt-Marie Lövgren (fp) och Tamara Spiric (v) till att debatten hålls vid liv på ett ideologiskt plan.

Årets sågning
Småföretagarna som yttrat kritik kan inte fylla i enkäter och är typiskt gnälliga norrlänningar – det var den första reaktionen från kommunens näringslivschef när en enkätundersökning visade att det finns brister i Umeås företagsklimat. Han hyfsade tonläget senare och förhoppningsvis kan insatser som görs efter kritiken föra till en bättre placering nästa gång.

Årets Etain Royal
Stilen balanserar ofta på gränsen till det reglementsvidriga, men trött blir han åtminstone aldrig. Lennart Holmlund är den konditionsstarkaste av VK:s politikerbloggare.

Årets hand upp…
…alla som tror sig direkt och utan tvekan kunna peka ut vilka som utgör oppositionen i Umeå fullmäktige. Och är oklarheten kring detta en styrka eller ett problem? Det växlar, anser jag.

Årets övriga ord…
…som man måste känna till för att förstå vad debatten handlade om: handelsplanering, Ön, vägpaketet, Öbacka Strand, gästhamn, tunnel under Holmsundsvägen, konstnärligt campus, Monopol och ridterapi.

Årets besserwisser
Bildbylinerna blir bara större och större, listorna bara konstigare och konstigare, Holmlund bara argare och argare, men rätt tycker jag förstås att jag har för det mesta.’

V75-duellen: jag vs Torbjörn Bergmark, omgång 2

Av , , Bli först att kommentera 0

Med tanke på resultaten förra veckan vore det kanske bäst att låta detta utspelas i skymundan, men här kommer i all öppenhet fortsättningen på V75-duellen mellan mig och Torbjörn Bergmark. När jag nu ser mitt eget system i tryck kan jag konstatera att den svåra omgången fått mig att fega ur helt, inga riktiga jättedrag någonstans. Det måste bli bättre till nästa vecka, men om det här var rätt strategi för denna omgång vet vi om några timmar:

Bergmarks system:
V 75 1: 11
V 75 2: 2,4,5,6
V 75 3: 7
V 75 4: 1,2,4,11,12
V 75 5: 2,15
V 75 6: 2,7
V 75 7: 2
160 rader – 80 kronor

Varpå jag svarar med:
V75-1: 1 Lovely Conch, 3 Wiss Night Hawk, 4 Lovebite, 5 Robis Ingo, 11 Earl Tilly
V75-2: 2 Elvira
V75-3: 5 Conny Nobell, 7 Acclaim
V75-4: 1 Domino Eson, 2 Leonas Yeti, 9 Najo Streamline
V75-5: 5 Blixtra Tånga, 15 Superior Dust
V75-6: 7 Catch The Flax
V75-7: 2 Sembs Gregory, 5 Coolman Crown, 8 Sassa D.
180 rader – 90 kronor