Obamas utlandsturné

Barack Obamas utlandsturné tjänade flera syften, men fortfarande är det en öppen fråga om det tjänade det för honom allra viktigaste: att stärka hans utrikespolitiska profil i presidentvalskampanjen på hemmaplan och inge de amerikanska väljare som ännu inte bestämt sig – och alltså inte tillhör dem som redan låtit sig övertygas – känslan att han är lika kompetens i den nationella säkerhetsfrågan som John McCain.

Resan gav Obama en vecka av omfattande uppmärksamhet som ställde John McCain helt i skuggan och gav en klar effekt i opinionsbildningen. Den bekräftade för amerikanska journalister och allmänhet hans genomslag i Europa redan nu. Och den visade att han kan hantera intervjuer och framträdanden i en utrikespolitisk kontext utan problem, rentav med stor skicklighet.
Men han har även anklagats för att med sin rundresa både söka dölja bristande erfarenhet som en liten turné inte kan ge och uppträda lite för självsäkert, som om han redan vunnit presidentvalet.
Det är i det här läget inte de jublande anhängarna, utan de avvaktande, osäkra väljarna som är hans målgrupp. Och de som fortfarande är osäkra i dag, efter den långa primärvalskampanjen, lär inte påverkas enbart av bilderna på och intervjuerna med Obama ute i världen. Han kommer att tvingas följa upp sin resa med ett fortsatt säkert uppträdande i den utrikespolitiska debatten på hemmaplan. Han har fortfarande inte råd med några större misstag i just den frågan.

Troligen har Obamas utlandsturné ändå bekräftat hans redan kända kvaliteter och hjälpt till att undanröja några av de säkerhetspolitiska tvivel som fanns kring hans namn, eller som hans motståndare velat skapa kring honom, och därigenom varit till hjälp för hans möjligheter att besegra John McCain. Han tog sig igenom sin resa med glans i anhängarnas ögon, men framför allt utan att begå några större misstag i de mer cyniska betraktarnas ögon. Det senare var nog det viktiga.