Anders Ågren och Che Guevara

Moderaternas ledare i Umeå Anders Ågren gick i dag på sin blogg till angrepp på mig (även om han inte nämner mig vid namn) för att jag:

(1) tillsammans med bland andra Umeå kommuns jämställdhetsutskott häromveckan invände mot att ett kommunalråd spred en sexistisk historia offentligt.

Och (2) inte har kommenterat en blogg av vänsterpartiets gruppledare Tamara Spiric om Che Guevara.

Vad det ena har med det andra att göra är oklart (återkommer till det nedan), men i grunden välkomnar jag den typen av kritisk debatt även kring hur en ledarsida eller en ledarblogg prioriterar bland de många ämnen som passerar revy i dagsdebatten.

Vi får många reaktioner på det temat, men inte så ofta från politiker i Anders Ågrens ställning.

Så att Anders Ågren kommer med invändningar och efterlyser ännu fler kommentarer från min sida tycker jag i grunden är stimulerande.

Jag läser de flesta blogginlägg som publiceras på vk.se, men Tamara Spirics inlägg om Che Guevara måste jag ha klickat förbi som hastigast utan att tänka närmare på saken.

Att vänsterpartiet gillar den typen av gamla, unkna revolutionsikoner är inte direkt någon nyhet och Che Guevara har ju förekommit överallt i medierna den senaste veckan.

Anders Ågren har helt rätt: VK:s ledarsida har inte kommenterat just den senaste debatten kring Che Guevara.

Det borde vi kanske ha gjort, att en kritisk fråga ställs om det är helt i sin ordning tycker jag.

Däremot fick frågan uppmärksamhet på måndagens ledarsida i form av en intervju med Jonas Morian där han kritiserar romantiken kring Che Guevara.
Så ämnet har ägnats visst spaltutrymme.

I sak delar jag både Jonas Morians och Anders Ågrens syn på Che Guevara – det torde inte vara någon nyhet för den som följer VK:s ledarsida regelbundet.

Romantiken kring Che Guevara är stötande. Jag tackar Anders Ågren för tillfället att uttrycka denna självklarhet.

Vad jag däremot inte förstår – varken i sak eller strategiskt – är varför Anders Ågren senkommet nedvärderar Umeås jämställdhetsutskotts, flera av Umeås allianspartiers, min, Tamara Spirics, feministiskt initiativs och andras kritik av sexism och i just den frågan indirekt rycker ut till Lennart Holmlunds försvar.

Det var överraskande.

Så som tack för tillfället att få kommentera Che Guevara ska jag bjuda Anders Ågren på ett litet lästips.