Regnbågen svepte över Berghem och landade vid universitetet

Salman Rushdie skriver i underbara essän ’Ut ur Kansas’ (i samlingen ’Överskrid denna gräns’) om den allra första berättelse han skrev:

’Den handlade om en tioårig Bombaypojke som en dag råkar hitta början på en regnbåge, en plats lika gäckande som den slutpunkt där guldkrukan finns, och lika löftesrik.
Regnbågen är bred som en trottoar och byggd som en magnifik trappa. Naturligtvis börjar pojken klättra.’

I går kväll svepte en vacker regnbåge över Berghem, från min utkikspunkt, och landade (eller började), precis vid universitetet, någonstans vid samhällsvetarhuset.

Jag fick lust att gå ut och leta efter trappan, eller guldkrukan, för varför inte ge sig hän åt sagan nu istället, när man försummade det som trotsrationellt barn?

På gården där jag växte upp brukade regnbågarna landa i ett skogsområde nedanför åkrarna.

Jag trodde inte på guldkrukan då, men sneglade säkert lite extra när promenaderna med hundarna förde dit.