Nu klingar kavajfickorna igen
Söndagens val i Hessen har nu på allvar fått igång spekulationerna i Tyskland om kommande koalitioner och samarbeten i det just nu mycket oklara partilandskapet.
Samtalsklimatet mellan kristdemokratiska förbundskanslern Angela Merkel och liberala FDP:s ledare Guido Westerwelle diskuteras i den här Die Zeit-artikeln (på tyska). Och där noteras att Merkels gratulation till Westerwelle för FDP:s framgång i Hessen skickades via sms.
Det fick mig att minnas en utrikeskrönika jag skrev i februari 2006, några månader innan jag började på VK, för Liberala Nyhetsbyrån från Berlin, om just Angela Merkels vana att skicka sms.
Det känns som om en repris av denna betraktelse är på sin plats, i synnerhet som texten så här i efterhand nog brutalt avslöjar att jag när den skrevs nog inte hade helt koll på hur sms fungerar – det vill säga för knappt tre år sedan…och därför kanske sätter min lätta vilsenhet inför exempelvis Twitter i visst perspektiv:
"Sms i väntan på reformer
Det klingar friskt i kavajfickorna hos den tyska regeringskretsen för dagen, både bland kristdemokrater och socialdemokrater. Angela Merkel, sägs det, gillar att skicka sms – modernt och teknikmedvetet. Och eftersom Tysklands nya förbundskansler är haj på att kommunicera via mobil så har den övriga ministären tvingats att anpassa sig.
Sms-anekdoterna är några i raden av vittnesmål om Angela Merkel som tillsammans med lyckade internationella framträdanden fått hennes popularitet att skjuta i höjden.
Den tidigare så ifrågasatta CDU-ledaren har som förbundskansler tagit Tyskland med storm, stämningen i landet har förbättrats, tilltron till regeringen ökat – och en hel del av äran tillskrivs Angela Merkel. Först gjorde hon succé på EU-toppmötet i Bryssel, sedan vann hon respekt för sin rakhet och öppenhet vid toppmöten med George W Bush och Vladimir Putin. Också blixtdiplomati i Mellanöstern har gjort att hon kunnat sola sig i den glans som utrikespolitiska insatser nästan alltid skänker politiker på hemmaplan. Allt fler socialdemokrater har börjat skruva oroligt på sig i takt med att lovorden regnat över Angela Merkel.
Med smekmånaden avklarad för den stora koalitionen har också kritik börjat yttras offentligt från socialdemokratiskt håll över att förbundskanslern flyr de svåra inrikespolitiska frågorna för att stila på röda mattor runt om i världen. Det är en kritik som börjat få fäste i massmedierna. Ledande tyska dagstidningar och tidskrifter påpekar allt ihärdigare att det nya stämningsläget och medborgarnas höga betyg åt förbundskanslern i längden inte kan dölja det faktum att många av de riktigt stora, svåra, viktiga reformerna uteblivit.
Antalet arbetslösa har åter stigit till över fem miljoner. Finansministeriets kamp mot budgetunderskottet är fortfarande en dans där ett steg framåt ofta följs av ett bakåt och ett åt sidan. Hälso- och sjukvårdspolitiken har förts åt sidan.
Tillväxten visar vissa tecken på att ta fart, men trots att fotbolls-VM till sommaren förväntas ge uppsving åt ekonomin riskerar en planerad momshöjning nästa år att tynga den inhemska konsumtionen.
Den tyska regeringskoalitionen har med Angela Merkel som förbundskansler lyckats ge sken av ett nytt konstruktivt, handlingskraftigt politisk klimat, utan att det egentligen finns något som konkret kan bekräfta att det existerar. Vissa besparingar och vissa reformer har genomförts, också under protester internt i de båda partierna, men frågor som ligger utanför den kompromiss de två partierna kom överens om i koalitionsförhandlingarna präglas av handlingsförlamning.
De hetaste potatisarna har lagts på kylning i en kastrull som nu alla undviker att titta ned i. Dels för att man har svårt att helt överbrygga motsättningarna från valrörelsen, dels för att inget av partierna vill vara först ut med impopulära förslag inför de viktiga delstatsval som väntar under året.
Så trots Angela Merkels personliga popularitet väntar tuffare tider för den tyska regeringskoalitionen. I ärlighetens namn passar ju sms bäst för korta, knapphändiga meddelanden, för snabba tillrop i farten. Vill man överbrygga djupa motsättningar eller bena ut komplicerade frågeställningar så är sms ett dåligt verktyg. Att Angela Merkel drillar sina ministrar i knappandets konst är därför kanske inte enbart ett gott tecken."
