Inlandet och de nya, globala möjligheterna

Ett par mycket trevliga dagar i Saxnäs och Vilhelmina förra veckan sätter avtryck i en signerad text av mig på dagens ledarsida:

——————————-
Inlandet och de nya, globala möjligheterna

I fredags satt jag och tittade ut över kyrkstaden Fatmomakke, med Kultsjön nedanför och Marsfjällen i bakgrunden. Samtidigt lyssnade jag till ett poddinslag på min koreanska mp3-spelare med Ulrich Deppendorfs analys i tysk tv om krisdrabbade Opels framtid efter försäljning från amerikanska General Motors.

Världen har både vidgats och krympt tack vare en förbluffande kommunikationsteknisk utveckling. Den bryter ned geografiska hierarkier och förutfattade meningar. Stereotypen, ibland även i inlandskommunernas egen marknadsföring, är att man med norrländsk landsbygd i viss mån väljer bort världens brus för lugn, ro och naturliv, att man medvetet ställer sig "lite vid sidan av". Det är en i många avseenden förlegad bild av en inbillad motsättning. Man behöver ofta inte längre välja.
Det lilla, internetorienterade företaget kommer lika snabbt ur blocken på den lilla orten som i betongdjungeln. Den trendtörstande ungdomen kan vara med i matchen på toppvillkor vid älvkanten likaväl som tunnelbaneperrongen.

Modernt landsbygdsliv är förvisso naturskönt med utbud för det stora friluftslivet. Med det erbjuder också global närvaro som aldrig förr. Det brusar i kablar och modem. Medialiserade globala skeenden kan man följa och analysera i stort sett lika lätt från en fjällby som ett café på Manhattan.
Och det är lika självklart att man gör så, med samma delaktighet, i Vilhelmina som i Stockholm.

I lördags anordnades en debatt på Inlandsmässan med rubriken "Guldläge för inlandet". Jag gillade både rubriken på och tonfallet i debatten. Inlandet har, på flera sätt, guldläge. Kombinationen av naturresurser, ett nytt, platsoberoende småföretagande och unga, kvalitetsmedvetna småbarnsfamiljer trötta på förortstristess kan bli en vinstlott för Norrlands inland.

Ett grundläggande lokalt utbud av service, skolor och konsumtionsmöjligheter måste räddas genom de tuffa åren. Och de närmsta städerna som Umeå bli/förbli attraktiva urbana centrum. Men då kan bitarna falla på plats. Inte i form av en jättelik befolkningstillväxt, men i form av bromsad nedgång och långsiktigt återväxt baserad på en mer varierad arbetsmarknad med fler intäktskällor.

Debatten vid mässan bjöd på en konstruktiv blandning: Kärv realism om de djupa problem som finns med skev demografi, genusproblematik och hotad offentlig service. Optimism om de möjligheter som ny teknik, livsstilsmönster i snabb förändring och tunga investeringar skapar. Medvetenhet om hur viktigt det är att motverka stereotypa, ofta självodlade, bilder av Norrland och norrlänningar.

För Västerbottens inland, för gruvorna, för turistbranschen, för företag i nya gebit, för politiken, är det globala perspektivet avgörande. Inlandets överlevnad hänger samman med internationella händelseutvecklingar som påverkar förutsättningarna för jobb och företagande i en globaliserad tid. Att EU-motståndet och euromotståndet varit så starkt i Norrland, som har mest av kanske alla regioner att vinna på internationalism och rörlighet, är svårförklarligt.
Mobiltelefoner, mediaspelare och bredbandsmodem går varma i den nya landsbygd där man är på hugget. På söndag borde det synas också genom ett högt och entusiastiskt valdeltagande i ett Europaparlamentsval som på många sätt är viktigare för inlandskommuner än för storstäder.