Ord inför helgen, 26 juli

Poeten Anders Österling (1884-1981) höll 1938, med Europa på randen till världskrig och folkmord, ett tal till studenter om ”Ungdomen och ödet”.

Det var i grundtonen ett anförande med sympati inför engagerade unga människor som söker förändra världen.

Men han avslutade med en allvarlig varning, som känns passande även i dag, när vålds-, hat- och demokratiföraktande läror åter är på modet, och av somliga mäktiga röster inom media adlas som ett fint utslag av ”engagemang” – åtminstone om hatet och våldet kommer från ”rätt” typ av antidemokrater.

Österling avrundade med en appell för andra idéer som alltid, i ett lätt eko från Tegnér, måste ”återuppstå, varje gång mänskligheten på nytt genom blod och tårar har lärt sig den gamla läxan, att vad våldet skapar är vanskligt och kort och dör bort som stormvinden i öknen”

Så här sa Österling då och jag tycker att det är värt att upprepa nu:

”Men om det är sant, att ungdomen, tar parti lika villigt nu som förr, och om jag i det sammanhanget för ett ögonblick får spela rådgivare, så skulle jag vilja tillägga några korta ord. Var på er vakt mot den larmande propagandan, som i olika riktningar går ut på att bedöva och förvirra era tankar! Bevare er naturliga skepsis mot alla fritt hemburna program och ideologier! Låt inte locka er att byta bort frihetens demokrati mot livegenskapen under staten! Och kom ihåg, att varje regim som föraktar humanitetens lagar osvikligt är dömd att bringa ny förbannelse i vår skuldtyngda världsdel!”