En kamp för framtid och lokalsamhälle som angår hela Sverige

Det värsta är när broschyrer, bygdens äldsta berättare och tappra, sommaranställda guider tvingas vandra kring på i dag övergivna platser för att skildra det som brukade slamra och sjuda där – verksamheten, produktionen, kompetensen, människors arbete och liv i vardagen – berätta om det som sedan ställdes in och lades ner.

För barn och unga vill man ju kunna knyta samman den lokala kultur-, natur- och näringshistorien med det som sker i dag. Se arv, berörelsepunkter och ana hur rötter och framtid hänger ihop trots allt. I berättelserna från förr inte behöva se det nedlagda, utan se frön och en bakgrund till det nya och spännande.

Nya aktörer, nya förutsättningar och erfarenheter, nya verksamheter och utkomster, men i en bygd som präglats och vuxit fram under många epoker, som övervunnit svårigheter, som människor kan sätta sin tillit till.

Allt är inte sig likt, men orterna och landskapet lever. Bruket av jorden och skogen, industrialiseringen med lokal tillverkning och förädling, bildningen och kulturen, digitaliseringen och de nya näringarna – de ersätter inte varandra slag i slag, utan skapar tillsammans en helhet, förskjuter, förändrar och återverkar på varandra. Erfarenhet läggs till erfarenhet, idé till idé, ekonomi till ekonomi.

Finns det något landsbygden måste frukta mer än allt annat, är det de nedlagda och övergivna platser där verksamheter försvunnit utan att ersättas av något nytt, där epoker tog slut, där det går att identifiera ett slutgiltigt dråpslag.

Många små kommuner är mitt uppe i en modig och optimistisk förnyelse som sällan syns i riksmedia. Blandningen av traditioner och nya influenser, överlappningen mellan gamla näringar och digitaliseringens möjligheter, skapar förutsättningar för friare liv, karriärer, kultur, rekreation och ett framtida, mer jämställt företagande på orter som under andra halvan av 1900-talet hade det tufft. Trots det befinner sig den norrländska landsbygden också i ett skede när den aldrig kan slappna av.

***

I dag fick den västerbottniska vårsolen ett kyligt drag. 2016 blir ett nytt år av kamp. Ikea Industry, tidigare Hedlunda, varslar 85 tjänster i Lycksele och 59 tjänster i Malå. Personalen fick beskedet på onsdagen. Läget går inte att beskriva som något annat än djupt allvarligt. Även en landsbygd i förnyelse behöver tillverkningsindustrier. De lokala jobb, den arbetsmarknad, det kapital och de investeringar de för med sig.

Hade ett sett till befolkningsmängden motsvarande varsel lagts i Stockholm, eller någon kuststad, skulle uppmärksamheten ha varit enorm och riksdebattörer skyndat till för att analysera och utfärda varningar för hela samhällsekonomin.

Nu är det inlandskommuner som åter får fälla upp kragen, sucka djupt och börja spjärna emot. Hoppas på nya ägare och investerare med bredare affärsmodeller för fabrikerna, påtala att förutsättningarna på landsbygden för modernt företagande inom industri och tjänstesektor egentligen är bättre än någonsin förr. Söka ersättningsjobb och ta fajten.

Lycksele har färska minnen av den vunna kampen för skattekontoret, och är på många sätt en viktig kommun att studera för alla som vill sätta fingret på den svenska samhällsutvecklingen och söka en annan puls, ett annat blodomlopp, än Stockholms och storstadens.

Titta närmare, och se ett slit för framtid och lokalsamhälle som angår hela Sverige.

***********************************

(Krönikan finns även utlagd på vk.se. Den här bloggen fungerar i första hand som textarkiv.)