Bill Clinton – ständigt närvarande karisma

Att Bill Clinton är en av mina favoritpolitiker har kanske framgått av ett par tidigare inlägg här på bloggen.

Ändå sedan George W Bush tillträde haft jag haft svårt att acceptera den utvecklingen i amerikansk politik – från åtta år med Bill Clinton direkt över till George W Bush.

Nåja, man ska akta sig noga för att tro sig fullt ut förstå ett annats land politiska landskap. Det kan vara betydligt mer komplicerat än vad en betraktelse på avstånd via tv eller tidskrifter kan lura en att tro.

Två artiklar i Newsweek om Bill Clinton här som tips i alla fall. Den första inleds så här:

’Man, I like that stuff,’ Bill Clinton said. ’I shouldn’t eat it, but I like it.’ It was Sunday, March 4. On a private plane headed south from New York, the former leader of the free world was staring hard at a fully stocked bowl of food.

Till och med som lätt excentrisk expresident har han en ovanlig karisma. Men hjälper eller stjälper hans närvaro Hillary Clintons ambitioner att bli USA:s första kvinnliga president?

Och ännu märkligare än att de amerikanska väljarna gick från Clinton till Bush jr var möjligen att Tony Blair, en annan av mina favoriter, gick samma väg.

Det har jag fortfarande svårt att förstå, men den här artikeln speklulerar i att Blair kan ta Clinton som förebild även när det gäller hur man lämnar ett ämbete.