Petningen av Pär Nuder väcker många frågor

I en kort signerad text på morgondagens ledarsida funderar jag kring några aspekter av Pär Nuder-turbulensen som dominerat dagens nyhetsflöde.

Min slutsats i texten är att frågetecknen bara blivit fler – är detta början på en bredare personell förnyelse av partitoppen från Mona Sahlins sida, rent av en signal om att något slags sakpolitisk omläggning på viktiga områden väntar (och i vilken riktning skulle i så fall den styras av Nuders avgång?) eller handlar det om ett isolerat fall?

Många har kommenterat intressant under dagen. Några tips: Eskilstuna-Kurirens ledarblogg sammanfattar det hela nästan som en politisk kortnovell, Svenska Dagbladets Per Gudmundsson refererar till Mark Twain och samma SVD:s Göran Eriksson levererar den här analysen, högerbloggaren Johan Ingerö spekulerar så här.

(Plus förresten till den som direkt kan säga från vem och var jag i min text nedan lånat uttrycket ’varken varken eller eller’. Lätt för poesinördar förstås, en utmaning för alla andra)

’Petningen av Pär Nuder väcker många frågor

De närmaste rådgivarna – strategerna, fixarna – brukar få det svårt när chefen avgår och en annan tar över.
Det finns en förutfattad mening om världens alla Pär Nuder-typer: ovärderliga för sin uppdragsgivare, briljanta, stöddiga, med tiden allt mer sugna på att själva få stå i centrum efter att ha tillbringat många år ett halvt steg bakom strax utanför bild, omöjliga att behålla för efterträdarna.

Pär Nuder – Göran Perssons högra hand – hann avancera till finansminister innan makten växlade.
Sedan partiledarskiftet har han varit lite av en "varken varken eller eller"-fågel i s-toppen kring Mona Sahlin. Häromveckan försäkrade han i Ekots lördagsintervju att han inte hade några planer på att avgå som partiets finanstalesman.

När den förestående petningen avslöjades i går upprepade han budskapet. Det var ett rackarspel in i det sista. Frivilligt avgick han inte. Och när han till sist gav sig trängdes ironi med oförståelse i uttalandena.
Petningen av Pär Nuder är möjligen ett led i en personell förnyelse från Sahlins sida. Att det skulle betyda någon sakpolitisk förnyelse av värde är svårt att tro.

Men det händer någonting i alla fall där inne i det absurt självgoda partiet.

Planeras något med substans bakom fasaden av höga opinionssiffror? Och vad betyder det när ledande företrädare dumpas offentligt via läckor till medierna?
Öppenhet är inte något som präglar Mona Sahlins ledarskap för tillfället. I frånvaron av raka besked växer frågetecknen.’