Jordgubb-rabarber eller persika-maracuja i tysk politik?
Delstatsvalet i Hamburg bjöd inte på några större överraskningar, och lämnade som väntat valvakorna med en oklar situation att kommentera.
Kristdemokratiska CDU backade något men blev enligt prognoserna med omkring 42 procent klart största parti.
SPD, plågade av den debatt om ett eventuellt samarbete med vänsterpartiet Die Linke i Hessen (och därmed ett uppenbart löftesbrott) som partiledaren Kurt Beck utlöst genom tvetydiga kommenterar de senaste dagarna, gick framåt, men hamnade ändå bara på omkring 34 procent, långt efter CDU.
SPD lär nu djupdyka ned i debatten om hur man vill förhålla sig till det nya vänsterpartiet. Nuvarande oklarheter riskerar att förlama partiet helt.
De Gröna, starka i Hamburg, nådde ett bra valresultat med nästan tio procent, trots en viss tillbakagång.
Vänsterpartiet Die Linke klarade femprocentspärren med lite över sex procent.
Och liberala FDP ökade men ser inte ut att klara sig in i delstatsparlamentet överhuvudtaget ändå.
Det här öppnar dörren på glänt för ett spännande samarbete mellan CDU och de gröna.
En stor koalition mellan CDU och SPD är inte trolig annat än i nödfall, om än fullt möjlig med tanke på det relativt milda tonfallet i valrörelsen mellan partierna, och till skillnad från partikamraterna i Hessen lär SPD i Hamburg under ledning från Michael Naumann stå fast vid löftena från valrörelsen om att inte vilja ha något med vänsterpartiet att göra.
CDU i Hamburg, med sin relativt pragmatiske, öppet sinnade, storstadspräglade ledare Ole von Beust, vill helst av allt samarbeta med de gröna, och har för det förbundskansler Angela Merkels välsignelse.
De grönas ledning sänder också signaler om att de är samtalsberedda, men frågan är hur den röriga och betydligt mer radikala partibasen skulle reagera på förslag om ett samarbete med CDU.
CDU och de gröna skulle förmodligen ha mycket lättare att hitta varandra inledningsvis i en delstat som Hamburg än man skulle ha att samarbeta på förbundsdagsnivå – och båda partierna är långsiktigt i behov av nya samarbetsmöjligheter. Men de ömsesidiga fiendebilderna är också putsade och vårdade sedan många år tillbaka. Det är inte säkert att tiden är mogen ens nu, även om det sannolikt vore till båda partiernas bästa.
Tysk inrikespolitik politik är inne i ett avgörande, men oklart läge inför nästa förbundstagsval, där partierna söker efter nya roller i ett förändrat partilandskap.
Det är som Dietmar Pieper skriver i en kommentar för Spiegel Online att de olika koalitionsmöjligheter som finns nu är så svåra att överblicka som de olika smakalternativkombinationerna i livsmedelsaffärernas yoghurthyllor: blir det jordgubb-rabarber eller kanske persika-maracuja den här gången?
