Alkoholen och vetenskapen

Det finns två aspekter på Livsmedelsverket nya förslag till råd angående alkohol och amning.

Den ena är formell och rör rekommendationen i sig, säkert korrekt. Mot den finns inte mycket att invända, ska rekommendationer av det slaget formuleras bör de givetvis vila på vad verket anser vetenskapligt belagt.

Den andra aspekten är viktigare och rör hur det nya rådförslaget kommer att utnyttjas och vantolkas i debatten, vad det riskerar att utlösa, vilka signaler det sänder.

Den diskussionen bör inte kopplas till Livsmedelsverkets agerande.

Men räkna med överförtjusta och naiva reaktioner från alkoholpolitikens motståndare i efterdyningarna till Livsmedelsverkets nya rådförslag.

Alkoholkonsumtionen är för hög i det svenska samhället och en ytterligare ökad totalkonsumtion leder – det är vetenskapligt odiskutabelt – till sammantaget ökade alkoholskador och alkoholskador.
Mot den bakgrunden kan förenklade jubelrop över det ofarliga med alkoholkonsumtion och den svenska alkoholkulturen i olika situationer – nu i samband med amning – få en rad negativa konsekvenser både i form av ökad total alkoholkonsumtion, i ett ökat övergripande socialt tryck mot dem som av olika skäl vill eller måste avstå från alkohol och i en ytlig alkoholpolitisk analys.

Alla historiska erfarenheter talar för att en sådan utveckling vore djupt olycklig.

Livsmedelsverkets rådförslag är inte problemet. Men de reaktioner det riskerar att utlösa är ett gott skäl till att påminna om varför den solidariska alkoholpolitiken är vettig och vetenskapligt motiverad.