Dyster statistik om ojämställt företagande
Företagarna skriver i en ny rapport att Sverige "har ett av det mest mansdominerade företagandet i västvärlden", Sverige tillhör de allra sämsta bland EU:s 15 "gamla" medlemsländer. Och på en ranking över Sveriges kommuner hamnar Umeå långt ner. Om det har jag en signerad text på dagens ledarsida:
’Dyster statistik om ojämställt företagande
Nu pyser det väl snart i stadshuset igen. Ytterligare en rankinglista har haft fräckheten att störa "låt oss alla samlas i ring och ropa vi vinner i Umeå"-pep-talket i omklädningsrummet med påpekandet att matchen redan pågår för fullt där ute och att resultattavlan inte är entydigt positiv längre.
En ny jämställdhetsrapport från organisationen Företagarna placerar, som VK berättade i går, Umeå i landets bottenskikt när det gäller andelen kvinnor i kommunen som är företagare. Även på rankingen av det sammantagna jämställdhetsindexet hamnar Umeå långt ner.
För en stad med stora drömmar är det inte direkt något att trycka upp på reklamblad att man tillhör de sämsta i grenen jämställt företagande.
Men resultatet måste ses i ett djupare historiskt perspektiv. I regioner där den kvinnodominerade offentliga sektorn är stor och beslutsfattarnas bild av näringslivet länge varit präglad av ett patriarkalt industriperspektiv är vägarna till kvinnligt företagande färre och stenigare. Sådana strukturer tar, även när lovvärda insatser görs, lång tid att förändra och bryta upp.
Krångliga regelverk, politisk ovilja mot entreprenörskap i kvinnodominerade branscher och allmänt negativa attityder till företagande i delar av samhällsdebatten har under många år försvårat små- och nyföretagandet i Sverige.
Viktigast även för kvinnors företagande är att det allmänna företagsklimatet blir bättre. Men därutöver finns ojämställda och hämmande strukturer i samhället och på arbetsmarknaden.
Ett huvudproblem är bristen på alternativ i kvinnodominerade delar av arbetsmarknaden som vård, omsorg och utbildning. Mest angeläget är det därför, som Företagarna skriver i sin rapport och som Umeå kommuns näringslivschef betonade i gårdagens VK, att öppna upp den offentliga sektorn för konkurrens.
Här kan mycket göras. Alliansen i Umeå påpekade det i samband med debatten på fullmäktige om starta eget-kurser för kommunanställda. Men den typen av jämställdhetsfrågor har systembevarande vänsterpartier märkligt svårt att ta till sig.
Samtidigt måste ett trygghetsperspektiv läggas på småföretagarpolitiken i Sverige, inte minst i socialförsäkringssystemen.
För när företagarklimatet är bristfälligt, politiska attityder är negativa och systemen inte tar hänsyn till nyföretagandets verklighet är det inte konstigt att mönstren ser ut som de gör.
Så Umeås bottenplacering är dålig reklam. Men om rätt slutsatser dras och rätt insatser prioriteras på olika politiska nivåer skulle situationen gå att förändra.
Det finns inga godtagbara skäl för att en stad av Umeås karaktär inte ska ha lyft från botten mot toppen när samma undersökning görs om ett par decennier. Ibland är politik verkligen att vilja.’
