Bristfällig undersökning av lärares kunskaper
Jag delar den här kritiken mot den uppmärksammade undersökning om lärarnarnas kunskaper om Förintelsen som Forum för levande historia presenterade i dag.
Jag tycker att ett antal av frågorna känns för svårt och märkligt utformade och framför allt för slumpmässigt detaljinriktade – dåliga värdemätare av relevant, övergripande kunskap i frågan.
Någonstans vaknar misstanken om att syftet lite grand varit att ställa så svåra frågor att ett dåligt och spektakulärt resultat är givet från början, att ’sätta dit dem’. Jag tror faktiskt inte att resultatet hade blivit mer än marginellt bättre om man gjort samma undersökning bland magisterstudenter (jag har en magisterexamen i historia, bör kanske tilläggas) eller doktorander i historia.
Även om kraven ska vara höga i en sådan central och oerhört viktig fråga som det nazistiska folkmordet har därför enligt mig kritiken uppenbart fog för sig.
Deltagarna borde ha haft en bättre genomsnittligt kunskap även i det här testet, men hade det utformats på ett bredare och mindre godtyckligt sätt hade det varit lättare att utvärdera resultatet. Nu är det svårt att tolka mer ingående, och känslan dröjer kvar att en del av de snabba slutsatser som dragits i rubrikform under dagen varit orättvisa (vilket inte betyder att ett bättre utformat test inte också kanske hade gett ett nedslående resultat, det är ett av problemen med undersökningen: nu vet man inte vad man ska dra för slutsatser).
Undersökningen är dock intressant till sitt syfte och lovvärd som idé och ger ytterligare en grov indikation på att kunskapsnivån trots allt är för låg om Förintelsen, folkmord och förtryckarläror under 1900-talet. Där måste inte minst lärarutbildningarna dra vissa slutsatser. Och som myndighetens överintendent Eskil Frank påpekade på en telefonkonferens med liberala ledarskribenter i dag så finns det också goda skäl att ge historieämnet högre status i skolan.
