Nytänkandet brådskar i kommunerna

I vår huvudledare i dag tar vi upp läget för kommuner i kris och den begynnande diskussionen om kommunsammanslagningar:

’Nytänkandet brådskar
Kommunerna är dåligt förberedda för krisen. Många kan komma att begära hjälp av regeringen.

Sorsele ber regeringen om hjälp. Kommunen är i akut trångmål och vädjar om hjälp med att sanera ekonomin. Andra västerbottniska kommuner riskerar hamna i samma belägenhet. Flera kommunalråd kan komma att stå med mössan i hand i Stockholm. Konjunkturnedgången får kännbara följder. De flesta kommuner är illa förberedda för denna kris.

Sorseles förfrågan sändes i ett brev till näringsminister Maud Olofsson. Regional tillväxt är hennes ansvarsområde. Hon har också hand om samordningen av frågor som rör orter med många varsel och uppsägningar. Möjligen hör ärenden rörande eventuella ekonomiska hjälppaket dit. Men problemet, som kommunalrådet Roland Wermelin i Sorsele upplever det, rör särskilt statsbidragssystemet och frysta bidrag.

Sorsele måste spara många miljoner kronor de närmaste åren. Det lär kommunen inte komma undan, även om regeringen skulle öppna den så kallade kommunakuten på nytt.

För nio år sedan ställde omkring hälften av kommunerna i Västerbotten sig i kö hos den statliga delegation som då hade i uppdrag att hjälpa kommunerna med att ordna upp ekonomin. Bara ett par beviljades särskilt stöd. Det besvärliga läget hade uppstått när den socialdemokratiska regeringen i saneringen av statsfinanserna på 1990-talet lade ökad börda på kommunerna. Nya åtaganden skulle klaras med krympande resurser. Kommunsektorn betalade sålunda stor del av den statliga budgetsaneringen.

Den kur kommunakuten ordinerade var brutal men effektiv. Kommunerna som tog del av stödpaketet måste genomföra omfattande sparåtgärder. Det var villkoret för utbetalningen av stödpengar. Över lag var det så att de kommuner som fick hjälp av kommunakuten fick mycket mindre pengar av staten än de begärt och tvingades spara mycket mer än de hade tänkt sig.

Det blev inte helt rätt eller befogat alla gånger. En del kommuner som självförvållat hamnat i problem fick hjälp. Andra som skött sig väl och hållit sträng budgetdisciplin fick inget. Maud Olofsson och de övriga i regeringen lär tänka sig för innan ett eventuellt nytt tillfälligt stödsystem utformas.

Ekonomin i de små kommunerna är mycket sårbar vid lågkonjunktur och kriser. Ännu större blir problemen i sådana lägen om statsbidragssystemet missgynnar små kommuner och inte fungerar fullt ut så som syftet är, nämligen att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Det direkta ansvaret för en rad verksamheter och åtaganden på välfärdsområdet ligger på kommunerna enligt lag. Kraven och behoven kommer att öka ytterligare i framtiden. Ändringar i regelverken för de allmänna bidragen till kommunerna behövs därför. Men kommuner med ekonomiska problem kan inte ta för givet att staten och regeringen ordnar allt.

Möjligheterna till kommunsammanslagningar på frivillig väg måste undersökas och tas till vara. Det andra alternativet är samarbete mellan kommunerna på alla upptänkliga områden. För att komma till rätta med knappa resurser krävs mycket nytänkande och uppbrott från låsta positioner.’