Ny strid om pensionerna

Vår huvudledare i dag handlar om den uppblossande debatten om pensionerna:

———————————-
Ny strid om pensionerna

De sämst ställda pensionärerna har inte nu plötsligt blivit förlorare. De har varit det länge.

Förbättrad disponibel inkomst har pensionärerna fått löfte om i årets statsbudget. Från och med årsskiftet höjdes det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet. Förbättringarna är avsedda för pensionärerna med den lägsta ekonomiska standarden.
Pensionssystemet är sedan reformen på 1990-talet robust. Det skall ge god grundtrygghet även i sämre tider. Men uppföljningen av pensionsöverenskommelsen är mycket viktig. Ansvaret för det vilar på de fem partierna – de fyra regeringspartierna och socialdemokraterna – som gjorde upp om reformen.

Förutsättningarna förändras över tiden. Även sedan pensionsreformens tillblivelse har försörjningssituationen förändrats drastiskt för miljoner människor. Den största förändringen därvidlag rör alla de personer i arbetsför ålder som av olika orsaker blivit förtidspensionärer. De lever därmed på samhällets och maktens nåder och riskerar – beroende på den politik som förs – att bli fångna i oförmögenheten att rå om sina liv.

Pensionärerna har drabbats hårt av regeringens nya orättvisa skattesystem, hävdar oppositionen i riksdagen. Socialdemokraterna krävde i ett utspel i förra veckan att straffskatten för pensionärer avskaffas.

Retoriken är laddad. Ärendet är givetvis ytterst angeläget. Pensionärernas vardagsekonomi är en viktig fråga i alla lägen. Det som nu kallas straffskatt och orättvisa är emellertid samma skatt som pensionärerna betalade när socialdemokraterna var i regeringsställning och styrde med stöd av miljöpartiet och vänsterpartiet i riksdagen.

I förra veckan hade pensionsarbetsgruppen, där regeringspartierna och socialdemokraterna ingår, ännu en överläggning. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson leder gruppen. Det är ett fungerande samarbete, där de medverkande hittills i konstruktiv anda gått varandra till mötes. Om de rödgröna partiernas förbund har för avsikt att på samma uppbyggliga sätt vårda pensionssystemet är ovisst.

Den skattesänkning som kommer de sämst ställda pensionärerna till del i år sker genom att reglerna för äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget ändrats. Det ger välbehövliga hundralappar i börsen. Mer åtgärder av det slaget kan behövas framöver eftersom garantipensionen inte ger några marginaler i vardagsekonomin.

Garantipensionen har annan beräkningsgrund för uppräkning än inkomst- och tjänstepensionerna och har utvecklats långsammare. Det problemet förutsågs redan när det nya pensionssystemet konstruerades. Det är inte så att de med de lägsta pensionerna plötsligt blivit förlorare. De har varit det länge. Ändå har regeringar av olika slag inte förmått få till ett hyggligt skydd mot urholkning av garantipensionen. En sådan förändring tillika med allmän höjning av garantipensionen och skattelindring skulle, inte bara för stunden, avsevärt lätta på trycket i striden om pensionerna.