Koalition för fred sökes

Vår huvudledare i dag handlar om valet i Israel, det kärva läget för fredsprocessen och förväntningarna på Barack Obama:

——————————
Koalition för fred sökes
Nästa regering i Israel måste med stöd av USA ta nya tag i fredsprocessen.

Valresultatet i Israel blev som befarat svårhanterligt vad gäller regeringsbildningen. Högerpartiet Likud mer än fördubblade sina mandat i knesset och extremhögerns parti Yisrael beiteinu blev större än arbetarpartiet. Den avgående regeringens bas försvagades kraftigt.

Den nya regeringen skall på något sätt byggas på Likud eller mittenpartiet Kadima. Eller på dem båda. President Shimon Peres, Arbetarpartiets tidigare ledare, har en vecka på sig att utse regeringsbildare. Denne har i sin tur fyra veckor på sig. Det är inte otänkbart att tidsfristen behöver förlängas.

Det mesta hänger sannolikt på Kadima och dess partiledare Tzipi Livni. Om Kadima tar på sig fortsatt regeringsansvar kan motsättningarna kanske dämpas. Det skulle också ge ökat hopp när USA:s president Barack Obama och utrikesminister Hillary Clinton tar sig an fredsprocessen.

Likuds återkomst i rampljuset är problematisk. Partiet bär på uppdämd vrede från tidigare interna strider. Partiledaren Benjamin Netanyahu var premiärminister i slutet av 1990-talet. Det var en period när fredsprocessen efter det historiska genombrottet med Oslo-avtalet 1993 hade blivit allt skörare. Parterna skydde varandra. Netanyahu var inte beredd att göra några eftergifter.

När likud följande gång kom i regeringsställning var det med Ariel Sharon i spetsen. Sharon bröt mönstret med ny syn i palestinafrågan. Det utlöste till slut häftiga reaktioner i partiet när Sharons regering beslöt om israeliskt uttåg ur Gaza. Bråket i likud ledde till att Sharon gick ur partiet och bildade Kadima. Netanyahu var en av Sharons hårdaste kritiker.

Sharons förhoppning var att det nya partiet skulle bli störst i knesset och leda en regering till resultat i fredsprocessen. Det blev störst. Genom Livnis kraftfulla valkampanj är Kadima också störst i det nyvalda knesset. Men vänstern, bestående av Arbetarpartiet och vänsterpartiet Meretz, som kunde ha bistått en regering med inriktning på fred, tappade mycket väljarstöd. Många av vänsterväljarna har uppenbarligen röstat på Livnis parti i ett försök att hålla högern tillbaka.

Kriget i Gaza kring årsskiftet gav högern vind i seglen inför valet. Kritiken mot regeringen gick hem bland väljarna. Men en stark krigsopinion är en sak. En hållbar regeringsbas för att komma bort från ofreden är något helt annat. Vapnen är skarpladdade och beredskapen hög, men vid förhandlingsbordet står det stilla. Bara en ny förhandlingsomgång kan leda till varaktig förändring till det bättre.

Även av en Likudledd regering krävs att den är redo för nya fredsinitiativ. Redan innan koalitionsförhandlingarna kommit i gång bör partierna ha klart för sig vad som förväntas av dem i det avseendet. Av särskild vikt är att budskapet från Washington är tydligt. Obamas chans att nå resultat i Mellanöstern är att agera kraftfullt och så tidigt som möjligt."