Smäll för kommunerna

Kommunernas ekonomi i den snabba konjunkturnedgången är ämnet för vår huvudledare i dag:

——————————-
’Smäll för kommunerna

Kommunernas ekonomi är mycket sårbar i snabba konjunkturnedgångar. Finanskrisen slår hårt.

Nya prognoser för ekonomin i kommuner och landsting förstärker indikationerna om minskade skatteintäkter i år och nästa år. För Umeå kommuns del skulle det, som VK skrev om på nyhetsplats på fredagen, kunna bli drygt 100 miljoner kronor mindre än beräknat detta år.
Organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, har reviderat ner prognosen för perioden 2009-11 med anledning av det hastigt försämrade konjunkturläget. Den senaste omräkningen av skatteunderlaget gjordes i december.

Det är samma problem för SKL som för alla andra prognosmakare att förutsättningarna förändras snabbt i den rådande ekonomiska krisen. Prognoser som gjordes för bara någon månad sedan blir snabbt inaktuella.
Om de siffror för skatteutfallet som nu räknats fram håller ens till våren är högst oklart. Men något underlag måste beslutsfattare och tjänstemän i kommuner och landsting ha att utgå från, särskilt som arbetet med nästa års budget snart är i gång för fullt.

Kommunsektorn är helt oförberedd på den kris och lågkonjunktur vars följder får fullt genomslag i samhällsekonomin i år och nästa år. Under några år av högkonjunktur och kraftigt ökande skatteintäkter släppte kommunpolitikerna garden. Krismedvetandet från 1990-talet blåste bort.
Under en tioårsperiod hade kommunerna jagat kostnader och stramat upp verksamheterna. Saneringen började ge resultat samtidigt som den gynnsamma konjunkturen plötsligt gav skatteintäkter som överträffade alla kalkyler. Något nytt inträffade – kommunerna började gå med vinst. Ledande politiker lade sig till med nytt språk och förändrade värderingar. Överskott började betraktas som resultatet av goda affärer och som god lönsamhet, nästan som i vilket företag som helst.

En sak glömdes bort i yran. Nämligen att överskotten huvudsakligen var konjunkturbetingade och tillfälliga intäktstoppar. Man tog för givet att det skulle fortsätta att gå bra. Tillfälliga intäktsökningar räknades in i den förväntade normalekonomin.
Så spetsat var utfallet att när analytikerna på SKL med förvåning såg att den beskattningsbara lönesumman var mindre i december 2008 än i december 2007 trots att antalet arbetade timmar var i stort sett oförändrat var den tänkbara förklaring de kunde finna att bonusarna hade minskat. Till och med bonusarna hann alltså på kort tid bli en del av det förväntade skatteunderlaget i kommunsektorn.

Det höga tempot i konjunktursvängningarna är en ny erfarenhet finanskrisen gett. Kommunerna, som har lång och stramt uppstyrd budgetprocess, är sårbara för hastiga nedgångar. Umeå kommun slår fast följande års budget redan i juni och har som princip att inte ändra den på hösten. Finanskrisen har visat hur drastiskt förutsättningarna hinner förändras på bara några månader. Det ställer krav på ökad flexibilitet och anpassningsförmåga i budgetarbetet.’