Med sikte på återhämtning

Krisen och statsfinanserna var ämnet för vår huvudledare i går:

———————————-
’Med sikte på återhämtning
Håller regeringens strategi kommer Sverige ur krisen med sunda statsfinanser i behåll.

Prognoserna för statsfinanserna ser inte bra ut för detta och nästa år. De goda tiderna med överskott är över. I finanskrisens spår följer budgetunderskott och ökad upplåning.
Riksgälden, den myndighet som sköter statens finansförvaltning, ser i den första prognosen för statsupplåningen för i år tydliga effekter av den globala finanskrisen. Överskotten i statsbudgeten vänds till underskott på 135 miljarder kronor i år och 65 miljarder 2010.
Riksgälden räknar med att ekonomin krymper med ett par procent i år. I likhet med riksbanken tror dock riksgälden att konjunkturen vänder mot slutet av året. Nästa år blir tillväxten, ledd av ökad produktivitet och efterfrågan i exportsektorn, åter ett par procent.

Efter extremt goda tider som 2006, 2007 och långt in på 2008 ger statistiken dystert utslag. Minustecknen radar upp sig. Allt förstärks därtill i den rådande konjunkturnedgången av den globala finanskrisen och en industriell kris som ger rekordmånga varsel och uppsägningar.
I många avseenden är ekonomin tillbaka i det läge som rådde för tre-fyra år sedan. Skillnaden är att då förestod uppgång, nu antas konjunkturen bottna. Perspektiven förskjuts likväl.
De i utgångsläget starka statsfinanserna ger denna gång marginaler för ökad upplåning. Beaktas skall att närmare 60 miljarder av det beräknade underskottet för i år härrör från åtaganden i krishanteringen, främst vidareutlåningen till Svensk kreditexport och till Island. Det är pengar som staten alltså räknar med att få igen i framtiden. Lägre skatteinkomster är i övrigt den främsta orsaken till de nya budgetunderskotten. Det gäller både på grund av sämre lönsamhet för företagen och den ökande arbetslösheten.

En sak som också förändrar budgetutfallet är att planerade utförsäljningar av statliga bolag och aktieinnehav uteblir. Regeringen har räknat med att sälja tillgångar för 50 miljarder om året denna mandatperiod. Men i finanskrisen är varken rimliga priser eller gynnsam marknad för utförsäljningar att vänta. Det kommer att synas i budgetsaldot redan för innevarande år.
Den omständigheten hör även ihop med den rådande krisens snabba förlopp. När statsbudgeten för detta år utarbetades var det kraftiga raset i ekonomin och de förödande följderna för arbetsmarknaden ännu inte möjliga att förutse.
Statsskulden ökar marginellt i år och lite mer nästa år. Räntorna har gått ned och den nya upplåningen behöver därför inte bli särskilt betungande. Möjligheten till ökad upplåning för att klara krisåtaganden är den buffert regeringen skaffat sig genom stram budgetpolitik.

Hur en verklig krisbudget egentligen kunde ha sett ut har regeringen inte gett prov på. Den vårbudget som presenteras i april kommer i sin tur att inriktas på åtgärder som förstärker återhämtningen i ekonomin när konjunkturen vänder. Faller finansminister Anders Borgs strategi i krispolitiken väl ut kommer det att ske med sunda, starka statsfinanser i behåll.