Skrota förslaget om e-röstning
Som Anna Maria Lenngren diktade: ”Vad fan är det, skrek pastor Fadd/ och njöt i makligt lugn den läckra morgonkosten/ i sidennattrock hemmastadd, / vad fan står det för strunt i Posten?/ Har satan åter makt med detta gamla blad?”
***
Jag blir lätt pastor Fadd, inte när jag läser VK, utan när jag ser förslag om att införa röstning via dator i demokratiska val. Vallagskommittén vill att möjligheten till internetröstning 2018 ska utredas. Man ska kunna rösta hemifrån via dator. Tanken är att det ska bli enklare att rösta, locka fler att delta.
E-röstning är ett förslag som bör skrotas bums. Inte bara på grund av osäkerhet som rör tekniken, hur valhemligheten ska kunna värnas och dolt tvång undvikas. Det bygger också på den märkliga uppfattningen att demokratin på något sätt skulle behöva be om ursäkt för att den stör vart fjärde år.
Att rösta i val ska inte vara en klickhandling i minsta motståndets lag, som vilken annan. Det ska vara något speciellt, ja högtidligt. Formen är inte oviktig. Vi får lov att masa oss iväg, eller avstå. Allt är inte enkelt i livet, att uppoffring och allvar också hör dit, är inget att be om ursäkt för.
***
En tidigare krönika på samma tema: Allt i livet kan inte gå lätt som ett klick
