USA:s jakt på källan

Guantánamo och Abu Ghraib var visserligen redan kända när Bradley Manning – som läckte hemliga dokument till WikiLeaks – och Edward Snowden – som avslöjat hur USA och Storbritannien massövervakar telefon- och datatrafik – började arbeta i den säkerhetsmilitära sektorn. De visste vad som kunde göras i USA:s namn. Men de anade inte, skriver Gary Younge intressant i en artikel i The Guardian, ”att de skulle försättas i ett läge där de tvingas välja mellan att göra det, dölja det eller avslöja det.”

Ställda inför valet, fortsätter Younge – om Manning och Snowden som representanter för en generation som kom till politisk medvetenhet efter terrorattentaten 9/11 2001, under lika starka som diffusa, och först senare tillnyktrande, patriotiska stämningar – mellan trohet till flaggan och uniformen eller lojalitet med idealen de skulle symbolisera, ”valde de det senare”. Öppnare mot omvärlden än tidigare generationer, anser de sig försvara sitt land bättre genom att avslöja än förtiga.

När nu Snowden begärt asyl i Ecuador – där regimen trampar vilt på pressfriheten – och rapporteringen så hotar få ett tragikomiskt sidospår, bör man ändå komma ihåg vem det är som jagar vem. Och vilka det är som sviker vilka ideal. USA:s jakt på källan till viktiga avslöjanden fogar skamlighet till skamlighet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.