Oljeprisets utveckling kan få stora konsekvenser

Om det låga oljepriset består, eller fortsätter att sjunka, kommer det att få globala konsekvenser både för ekonomi, miljö och säkerhetspolitik i hela världen. Men det är inte självklart vilka de konsekvenserna blir eller riktigt hur de ska värderas.

Det som ser ekonomiskt positivt ut på kort sikt, rymmer faror på längre sikt.

Det som på avstånd framstår som tydliga, klara geopolitiska konfliktlinjer liknar vid närmare anblick mer ett virrvarr.

Och lägre oljepriser – i mycket en konsekvens av den omstridda frackingmetoden för storskalig utvinning av skifferolja i USA – ökar knappast lyhördheten för behovet av gröna omställningar till förnyelsebara energislag och hållbara transportsystem.

***

Som många analytiker framhävt de senaste veckorna borde ett fortsatt lågt oljepris snabbt bli liktydigt med en rejäl konjunkturinjektion för världsekonomin, och hjälpa till med återhämtning och tillväxt i Europa i ett läge när orosmoln åter samlas kring eurozonen.

Sjunker priset på olja och kostnaderna för framför allt transporter och uppvärmning minskar, frigörs köpkraft hos konsumenterna och gynnas för tillväxten viktiga industrier, med positiva effekter vidare ner till underleverantörer och tjänstesektor. Det kan i bästa fall, och i varje fall under en tid, bli till ett brett och effektivt stimulanspaket.

Samtidigt gör sjunkande energipriser att inflationshotet – redan i dag mycket litet när farhågan snarare handlar om deflation – reduceras ytterligare, vilket möjliggör för centralbanker att agera mer offensivt i penningpolitiken.

Kombinationen av konjunkturuppsving och penningpolitiskt handlingsutrymme skulle kunna ge södra Europas krisekonomier + inklusive Frankrikes och Italiens + mer tid att genomföra nödvändiga strukturreformer för bättre fungerande marknadsekonomi, rationellare skattesystem, långsiktiga investeringar i framtidsbranscher och öppnare arbetsmarknader som inte stänger ungdomar ute.

Utan sådana reformer kommer ingen konstgjord konjunkturandning i världen att hjälpa de länder som brottas med hög arbetslöshet och stora skulder.

Men utan en räddande hand i form av exempelvis en konjunkturuppgång driven av lägre energipriser, kommer det politiska trycket att bli för stort i de socialt och ekonomiskt svåraste utsatta länderna långt innan reformer hunnit få effekt. Då ökar risken för svår populism, extremism och främlingsfientlighet + och en farlig situation inom EU.

Oljeprisets utveckling kan alltså spela en roll även för Europas politiska utveckling det närmaste året.

***

Det var rätt många som höjde på ögonbrynen när det stod klart att Saudiarabien, inför senaste OPEC-mötet och med enorma valutareserver som trygghet i ryggen, beslutat att hålla oljeproduktionen uppe, och därmed oljepriset fortsatt lågt.

Det är ett vägval som har en geopolitisk udd riktad mot den av sjunkande intäkter svårt pressade regimen i Iran. Men det är också en ekonomisk utmaning riktad mot frackingindustrin i USA som investerat tungt utifrån prognoser om ett mycket högre oljepris och nu riskerar en konkursvåg. Det är alltså inte givet att Saudiarabiens och OPECs beslut enbart avslöjar hur de förlorat i makt och inflytande. Fortfarande har deras strategival kring oljepriset stor, global betydelse + även säkerhetspolitiskt.

USA ser gärna att stora och sårbara oljeproducerande länder som Ryssland, Iran och Venezuela sätts under ekonomisk press, och därmed kanske större förhandlingsvillighet. I Rysslands fall kring konflikten med Ukraina och i Irans fall vid förhandlingarna om landets kärnteknikprogram.

Samtidigt skulle ett bakslag för den just nu ångande oljeindustrin i USA hota hela återhämtningen i amerikansk ekonomi + med ökad arbetslöshet och ny finansiell oro som följd. Det i sin tur skulle hota även Europa, inte minst Tysklands extremt exportdrivna och redan allt mer haltande ekonomi.

I bakgrunden finns också Kina vars politiska inflytande stadigt vidgas i den egna regionen, och runt om i världen, i takt med västvärldens finansiella problem och försvagade ställning.

***

Ur ett miljöperspektiv är det låga oljepriset problematiskt. När bil- och flygtransporter blir billigare hotas omställningen till förnyelsebara drivmedel och bränslesnålare fordon att bromsas. När oljeuppvärmning blir billigare riskerar utbyggnaden av miljövänligare alternativ att stanna av.

Å andra sidan kan sjunkande energipriser underlätta för många länder med stora utsläppsproblem att avskaffa förlegade och klimatskadliga subventioner av smutsiga drivmedel. Och en högre tillväxt med fler jobb och tryggare välfärd möjliggör för mer omfattande gröna klimatinvesteringar.

Huruvida ett lågt oljepris är positivt eller negativt för ekonomi, säkerhet och miljö i världen avgörs av många, osäkra faktorer.

Säkrast vore att inte bygga några strategier kring gissningar om framtida oljepriser, utan istället bedriva politik utifrån värderingar, för långsiktiga tillväxt- och miljömål som syftar till att göra oljan överflödig och oljepriset ointressant.