Ord inför helgen, 22 augusti

Agnes Gerner debuterade förra året med diktsamlingen ”Skall”. Det är en spännande, utmanande lyrisk undersökning, och upplösning, av gränslandet mellan djur och människa. Diktjagens identiteter flyter hela tiden däremellan, i lågmälda men egensinniga bilder som förlöser i en känsla av befrielse, men också oroar genom att nosa på utkanten av det vi helst vill känna är något unikt för människan. Kanske finns där ett drag av om inte civilisationskritik så åtminstone civilisationsifrågasättande.

Agnes Gerners debut är av det där slaget som gör att man inte undrar var författarskapet ska ta vägen härnäst, utan där redan debuten fångar all uppmärksamhet.

Ska jag välja en dikt i samlingen, blir det den här:

”Min äggtand sitter/ fortfarande kvar/ Jag hackar i luften, fantomskalet/ omger/ Du ruvar alltmer frenetiskt,/ försöker tvinga fram en födsel/

Det måste komma/ tyngre värme/ Innan jag kan kläckas”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.