Etikett: Skatter

Lapptäcken i skattepolitiken hämmar välstånd

Av , , Bli först att kommentera 7

Lapptäcke i skattepolitiken hämmar jobb och välstånd är budskapet i den här torsdagskrönikan. Som vanligt med teckning av Niklas Eriksson i papperstidningen.

———————————————–

Lapptäcke i skattepolitiken hämmar jobb och välstånd

”I gångna tider har man ofta i lapptäckesmönstret hugfäst minnet av en betydelsefull händelse eller givit uttryck för sin politiska uppfattning.”
(Ur ”Lapptäcken, komposition och sömnad” av Michele Walker).

Lapptäcken som hantverk har en historia både som nyttigt, resurssparande handarbete i hemmen och som konstform. Lapptäcken i skattepolitiken har också en historia, men dessvärre av dystrare slag. Skattepolitikens lapptäcken brukar växa fram som en konsekvens av viljan att stimulera enskilda områden utifrån gissningar om framtiden och brist på övergripande perspektiv. Ett politiskt lapptäcke kan rymma enskilda goda avsikter och lyckade lappar. Men vanligtvis är det ett tecken på frånvaro av övergripande strategi.

I vissa situationer kan lapptäcket också vara berättigat som princip, när styrmekanismer av olika slag är välmotiverade. Exempel på det finns inom miljöområdet. Men en bra regel är att generella, tydliga villkor med så få undantag och gränsdragningsproblem som möjligt är att föredra framför en djungel av specialregler.

Det är inte minst viktigt ur ett småföretagarperspektiv. Småföretagande som idé, osäkerhet och livsstil är fortfarande i hög grad något osynliggjort och ignorerat. Men småföretagande kvävs under krångel och byråkrati på ett helt annat sätt än de storbolag som kan skaffa sig specialkompetens i grenen att komma runt och igenom regeldjungeln. Det är inte heller rådligt för politiska ledare, hur lockande det än må vara, att söka spå alltför detaljerat om framtidens innovationer.

”Ju fler områden – branscher eller sektorer eller hur man nu väljer att dela in ekonomin – som entreprenörer ger sig i kast med, desto större chans att några tar skruv och startar goda cirklar. Vägen till högre produktivitet och välstånd kan inte vara annat än en irrfärd, ett prövande framåt i en okänd terräng. Det finns inga genvägar. Sverige har alltså inget att vinna på att försöka pricka in framtidens branscher eller sektorer och satsa på dem. Det avgörande är att vi ger bästa förutsättningar till alla som vill ge sig ut för att pröva sin lycka. Vi behöver goda generella förutsättningar för innovativ verksamhet.”
(Ur ”Framtiden väntar inte. Om världen och Sveriges välstånd”, Stefan Fölster och Johan Kreichbergs (red)).

Sverige är i behov av en genomgripande, brett förankrad skattereform som förenklar och eftersträvar generella, långsiktigt gynnsamma villkor för utbildning och småföretagande. Dagens lapptäcke är inte hållbart.
RUT- och ROT-avdragen, exempelvis, har varit framgångsrika och välmotiverade i lapptäckesvärlden. Men när nu allt fler förslag om ytterligare avdrag väcks, går det redan att mer än ana ett sluttande plan.

De politiska beslutfattarna har i det läget ett ansvar att säga stopp, börja rensa i kaoset och återställa en klarhet i skattepolitiken som ger generellt goda förutsättningar för jobb och entreprenörskap. Det borde finnas intresse, både sakpolitiskt och strategiskt, för en sådan uppgörelse hos regeringen såväl som oppositionen.

För oppositionen var RUT-debatten i förra valrörelsen en smärre katastrof i flera avseenden. Genom att en hel del av åtminstone socialdemokraternas och vänsterpartiets företrädare länge lät som om man betraktade den nya tjänstesektorn (med undantag för traditionellt manliga arbeten förstås) som något fult i sig – istället för att kritisera just skatteavdraget – tappade oppositionen trovärdighet inte bara i jobbpolitiken. Genom den mossigt patriarkala inställningen till vad som är fint att tjäna pengar på och vad som är fult, tappade man även trovärdighet i jämställdhetsdebatten.

Medverkan till en ny bred, generell skattereform för starkare välståndsbildande krafter skulle ge dem en möjlighet att visa att man inte tycker principiellt illa om små tjänsteföretag, att man inte är ute efter att sätta dit låginkomsttagare för skojs skull och att man inte ser ett egenvärde i att straffbeskatta högre utbildning. Och samtidigt skulle den tidigare kritiken mot RUT-avdraget kunna äreräddas in i ett nytt, principiellt mer tilltalande sammanhang.

Men även regeringen har skäl att söka uppgörelse och vara beredd att ge och ta. Det är en återkommande kritik från alla håll mot alliansen att idéarbetet gått i stå, att alliansen, efter bara en mandatperiod vid makten, blivit administratör av det bestående, utan djupare idéer eller ansatser bortom greatest hits som jobbskatteavdrag och skolpolitik.

Med en opposition i möjlig förvandling, kan det bli kärvt för alliansen om väljarna får bilden av en regering som är nöjd, lagom principlös och i stagnation. Initiativ till en skattereform skulle vara ett sätt att visa att man har kraft att ta de stora greppen för stärkt, långsiktigt välstånd.

Lapptäcke är fint hantverk med nål och tråd, men ingen bra förebild för skattepolitiken.