Petter Nilsson(SD)

Etikett: Region Västerbotten

En kort rapport kring landsdagarna Del 2/söndag

Av , , 14 kommentarer 22

Rapporterar särskilt kring en av motionerna vi lämnat in avseende bekymret att man i glesbygd har en förbaskat hög skattesats. En skattesats väsentligen högre än exempelvis Malmö.

Samtidigt får man inte ta del av välfärden i samma omfattning som man i tätorter får.

Det finns många parallella verktyg som används idag för att försöka göra skillnad. Problemet är att många av verktygen inte fungerar. Särskilt bekymren med det kommunala utjämningssystemet lyftes under debatten.

Kommer lite kort hänvisa till tre av anföranden kring detta i följande anföranden:

1. Lars Forsgren (SD), Umeå
2. Robert Lund (SD), Boden
3. Petter Nilsson (SD), Region Västerbotten

Var själv huvudmotionär, och anmärker att vi hade medmotionärer även från Stockholms län, Kronoberg och Örebro.
Det innebär att många uppmärksammat bekymren. Många från flera delar av landet.

Motionen vann inte bifall, men partistyrelsen förstår problematiken och verkar för att stärka förutsättningarna i glesbygd.

Därutöver ska nämnas att Pontus Persson (SD) också förtjänstfullt lyfte problematiken kring bistånd.

Subventionera operabiljetter med 10 000kr – eller patientavgiften med 100?

Av , , 5 kommentarer 38

Idag debatterades kulturplanen under Regionfullmäktige.

Övriga partiers kulturplan återfinns här. Klart politiserad kultur, där armlängds avstånd till kulturen svårligen gäller för all kulturverksamhet.
Övriga partier tycker inte att medborgarna ska få välja vilken kultur man konsumerar. Självklart, tycker man, att regioninvånarna ska subventionera bland annat norrlandsoperans biljetter med motsvarande cirka 10 000kr per biljett.
Detta medan Region Västerbotten har klart bekymmersamma ekonomiska förutsättningar.

SD:s kulturplan återfinns här. Vi tycker att armlängds avstånd till kulturen ska genomsyra regionens kultur.
Att patientavgifterna ska vara lägre – inte minst för de som har en svag likviditet. Det förekommer att människor väljer att inte söka vård på grund av att plånboken inte räcker till.

Man behöver kunna göra besparingar på kultur. Ställa krav på stärkt självfinansieringsgrad.
Medborgare ska få välja vilken kultur man konsumerar. Medel ska inte tvingas från skattesedeln för att gå till norrlandsopera.

Mindre än 5% av Norrlandsoperans intäkter består av biljetintäkter. 5,7 mnkr av 128 mnkr. Årsredovisning finns här.
En operabiljett går på 600 kr. De övriga 95% bekostas av skattemedel. Totalt drygt 10 000kr per biljett subventioneras genom medel medborgare måste avstå i skatt.

Några krav på stärkt självfinansieringsgrad återfinns inte i övrigas förslag till kulturplan.
Ej heller önskar övriga partier försvara armlängds avstånd till kulturen. I stället ska medel ösas över politiskt riktad kultur.

Principen om armlängds avstånd som ni känner till, formades under efterkrigstidens Storbrittanien som en riktlinje för att hålla politiken borta från samtidskulturen.
Fokus lades i stället på att bevara och synliggöra kulturarvet.
I kontrast till detta ideal har den svenska politiken – och inte minst det Västerbottniska – varit aktivt närvarande inom samtidskulturen sedan antagandet av kulturpropositionen i riksdagen år 1974. Resultatet har varit en politisering av vissa delar av samtidskulturen, eftersom den har varit beroende av statlig finansiering och stöd.

SKR och Korruption!

Av , , Bli först att kommentera 29

Jag skrev först att detta inlägget blir kort. Men som jag började skriva det så såg jag att det inte alls blev vidare kort.

Avgifter till SKR.
Regionen och kommuner betalar miljontals kronor till SKR. Detta enligt fastställt avgiftsreglemente. Dessa avgifter avstår således kommuner och regioner. Skattemedel som kunde gått direkt till välfärden.

Kort bakgrund kring SKR.
SKR beskriver sig själva på följande vis:
”SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet. Vi fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. I vår roll ingår att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner och regioner är verksamma inom. Vi erbjuder även kurser och konferenser inom många ämnen.”

SKR är inte en myndighet och lyder därmed inte under offentlighetsprincipen. Det innebär att man som medborgare inte kan granska eller begära ut handlingar från SKR som man kan göra från myndigheter. Jag kommer ta upp två exempel nedan varför det inte är önskvärt. Första är att jag sökte svar angående dygnsvilan, varför man inte gick vidare med undantag – särskilt för personal som arbetade inom vård, för brandmän och annan personal inom liknande områden. Särskilt för glesbygd.
Fick inget svar från SKR.

Det tar mig vidare till exempel två: arvoden.

Arvoden
I dag har de arvoderade politikerna inom SKR ett arvode som motsvarar ett riksdagsarvode. Sedan i våras har dock SKR:s styrelse haft uppdraget att fastställa arvoden utifrån statsrådsarvoden (150 500 kronor per månad) som är väsentligt mycket högre än riksdagsarvoden (73 000 kronor per månad). Ja, ni läste rätt. Det innebär en dubblering av arvodena. När jag fick reda på detta begärde jag ut arvodesreglementet. SKR svarade nej, med hänvisning till sekretess, det vill säga exakt samma problematik som när jag sökte svar om dygnsvilan.

Värt att komma ihåg är att SKR fastställer sina egna arvoden, precis som i kommuner och regioner. Det kan man problematisera, men skillnaden är att i de senare exemplen så är det transparens; det går att se vilka som är arvoderade och vilka som har beslutat om det. I SKR är det noll insikt.

Är SKR något ont?
Jag säger inte att SKR är något ont. Att kunna centralisera saker, lära sig av varandra, och i bästa fall harmonisera styrningen i vissa frågor är av godo.
Min poäng är att transparens behövs för att behålla förtroendet för SKR och för att motverka korruption. Utöver det har jag ytterst svårt att förstå varför de – i många fall redan mer än 100 procent-arvoderade politikerna – behöver ytterligare arvode.

Av dessa anledningar lämnade jag in två av mina tre motioner till SKR:s kongress i år. Kommer finnas skäl till att återkomma till den tredje senare.

1.Arvoden – En förtroendefråga!
2.SKR och transparens

S följer SD avseende BB i Lycksele!

Av , , 2 kommentarer 28

SD har sagt följande kring BB i Lycksele.
Förlossningen i Lycksele har haft en alldeles för liten budget: 16 miljoner kronor. Den måste höjas eftersom vi behöver ha en fungerande förlossning i Lycksele – detta är regionens uppdrag.

Att öppna upp för två parallella lösningar: låta ett privat bolag driva förlossningen, och ha en ambition att ta över driften i egen regi är inte bra styrning, och inte heller en premiss som ett privat företag kommer att se som särskilt lockande.
I slutändan kommer det att äventyra fortsatt verksamhet på förlossningen i Lycksele.

De övriga partierna i Region Västerbotten har sagt följande kring BB i Lycksele.
Ett privat bolag ska ta över driften för en kostnad på maximalt 50 miljoner kronor som initialt skulle tas från medborgarnas förutsättningar att erbjudas övrig hälso- och sjukvård och personalen som arbetar därinom.


Gårdagens beslut följer SD:s linje.
Bra att vi nu ser att den styrande majoriteten fattar ett bra beslut, att gå vidare med att driva förlossningen i egen regi. Det borde gjorts mycket tidigare, men oavsett är beslutet i rätt riktning.

För samtliga som följer upp beslutet är det uppenbart att det nu inte finns några andra alternativ.


Att sedan allians-delen av majoriteten försöker vinna hyrpersonalföretagens gunst och någon enstaka väljare som prioriterar ideologisk förkärlek till privata bolag… Ptja. De flesta ser nog denna pseudo-opposition för vad det är.


Budgetföljder av detta.
Majoritetens budget som tar höjd för upphandlingen i budget för HSN behöver ändras i november till följd. Det visar på att man saknar långsiktighet i planeringen.

Sverigedemokraternas regionplan och budget är bättre än majoritetens, men kommer tyvärr inte ha tillräckligt många ledamöters stöd. I ljuset av det får man förutsätta att den Socialdemokratiska majoritetens budget kommer att vinna.

Min förhoppning är att majoriteten med detta väljer att avsätta mer medel till förlossningen i Lycksele enligt Sverigedemokraternas budgetförslag. När man tidigare tagit höjd för upphandlingen blir nettot ändå en ansenlig kostnadsminskning.
Det betyder att om Regionen driver BB i Lycksele blir det betydligt billigare jämfört med en verklighetsfrånvänd upphandling – även om man stärker tidigare ram med så mycket som 50 procent.


_______________________________________________
Utanför ämnet: Opinionsundersökningen i SR Ekot!

Enligt undersökningen är SD nu större än övriga regeringspartier – tillsammans!

Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag? Oktober (2023)
Vänsterpartiet 8,1 %
Miljöpartiet 4,8 %
Socialdemokraterna 37,9 %
Centerpartiet 4,1 %
Liberalerna 2,3 %
Moderaterna 16,1 %
Kristdemokraterna 2,9 %
Sverigedemokraterna 22,0 %
Övriga 1,8 %

Partiernas lösningar på regionens underskott: Regionplaner för Västerbotten!

Av , , 3 kommentarer 23

Förslagen till regionplan finns här:
Sverigedemokraternas
Majoriteten
Alliansen

Presskonferenser kring samma ämne har jag bara kännedom om vår(Sverigedemokraternas), som också var tillgänglig för allmänheten.
Men kommentera gärna eller skicka PM kring de andras presskonferenser, så lägger jag in det i inlägget för att ge en såpass rättvisande bild som möjligt.
Bristen på presskonferenser till trots tycks övriga partier fått mycket uppmärksamhet i media.

Nu till mina synpunkter.
Det ekonomiska läget för regionen är – viket många av er känner till – synnerligen dystert.
Politiker behöver därmed visa en kapacitet att fatta svåra beslut.

Majoritetens stora höjning av patientavgifter är en dålig åtgärd. Regionen behöver stärka intäkterna absolut. Men. höjda patientavgifter riskerar att drabba utsatta grupper hårt. Inte minst fattiga pensionärer, inte minst i glesbygd.
2024 är det svåra året att finansiera. Det vore bättre att i stället temporärt höja skatten med 5 öre – endast året 2024 för att bidra till att finansiera underskottet med motsvarande mängd medel.
Vi föreslår att höja patientavgifter för uteblivet besök med 200 kr. Det har en viktig styrande effekt – vi vill inte att patienter uteblir från besök.

SD gör besparingar på verksamheter. Den tidigare memeologen, HBTQ-diplomering, jämställdhetsintegrering, genderbudgeting – och så vidare – slutar vi att bedriva.
Det innebär att administrationen kopplat till ovan nämnda verksamheter inte längre behöver utföras. Alltså kan vi reducera administratörer då det inte finns arbete för dem.

Det är tydligt att de övriga partierna (som tycks vara rätt nöjda med att driva samma politik i dagsläget) bara försöker vilseleda väljare, när man säger att man vill göra besparingarna på administratörer. De vill fortsatt driva verksamheterna.
Om administrationen finns kvar, är det som svårt att göra sig av med de som ska göra uppgifterna.
Men det innebär att man kan se snäll ut som politiker, när man inte behöver prioritera bort verksamheter.
Historien visar oss också att när man försökt detta tidigare så har det inte lett till några större hemtagningar. Det funkar helt enkelt inte.

Vi skär ner på verksamheter. Särskilt bör nämnas den Nationellt Högspecialiserade vården, där vi menar att vi inte ska ta oss ann uppdraget kring könsdysforiutredningar 16+ inom psykiatrin.
Rimligen måste fokus ligga på att hålla en god tillgänglighet inom psykiatri och BUP i första hand. Att inte låta könsdysforiutredningar sättas högre på grund av en politisk agenda.

Det är upp till politiken att besluta om verksamhetens omfattning och inriktning.
Att som övriga partier helt strunta i det, och lämna det till tjänstemän visar att man inte är redo att ta ansvar.

Sjukvård, vårdpersonal och patienter behöver gå först.
Det är inte skäligt att lägga mer pengar på kulturbolagen, tvärtom måste vi ställa krav på att de stärker sin självfinansieringsgrad. Detta gäller förstås i synnerhet norrlandsoperan, där biljettpriserna står för knappt 5% av de totala intäkterna. Vi har drivit på den frågan länge. Vi hoppas att de övriga partierna tar med sig detta.

Noterar också att vi fått igenom många saker, när jag ser till majoritetens budgetförslag, däribland en stoppad förhyrning för regionala utvecklings-förvaltningens lokaler, och bara fenomenet att man lägger drift och investeringsbudget samtidigt. Det är några steg i rätt riktning.

Men nog ser jag klara bekymmer med majoritetens förslag, oavsett om man räknar in alliansen i majoriteten eller inte.

Fick även frågan kring hur arvodena fördelas per grupp, och återkommer med vilken mängd arvoderade politiker som de olika partierna/grupperna har till att arbeta med politik per år:

Det här inlägget är relativt neutralt, för att försöka ge samtliga partier ungefär en rättvis mängd uppmärksamhet.
Media tycks inte ha lyckats så väl i det avseendet. Inte sett några rubriker kring SD:s budgetförslag ännu.

Övriga partier försöker driva på invandring i Västerbotten!

Av , , 56 kommentarer 30

En hel drös artiklar har förekommit i lokalmedia i Västerbotten kring det höjda kravet för arbetstillstånd för invandrare från utanför EU, alltsedan kravet höjdes från 13 000 kronor till 27 360 kronor per månad.
Politiker från M, KD och övriga har i äldrenämnden förklarat att det inte är möjligt, utan det kommer försämra deras verksamhet. Den lokala moderaten är redo att se över regelverk, och katastrofen tycks vara nära förestående.

Läser man alla dessa artiklar får man bilden av att det främst gäller undersköterskor, men samtidigt när man kollar statistik hos ekonomifakta fanns det i augusti 119 aktiva arbetstillstånd för undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreomsorg – i hela Sverige. Om vi generöst slår ut det på hela Västerbotten skulle det genomsnittligt skulle kunna innebära ungefär fyra stycken undersköterskor som har ursprung utanför EU som inte får behålla sina arbetstillstånd, trots att medianlönen för en undersköterska är 27 900 kr.

En yrkeskategori som är större är vårdbiträdena. I den är det 165 som har arbetstillstånd.
Låt oss säga att det rör sig om fem vårdbiträden i hela Västerbotten, vilket innebär att det totalt handlar om nio personer. Någon av artiklarna berörde emellertid kökspersonal. Där finns det många arbetstillstånd som är aktiva, och troligtvis skulle det innebära att man behöver höja lönerna för offentligt finansierad matproduktion för att vara konkurrenskraftig.

Nu skulle jag gärna plädera om behovet av att höja kravet för arbetstillstånd, men det är inte poängen med inlägget. Det är inte heller poängen att problematisera att vänsterpartier använder personal som slagträ för att vinna politiska poäng och få till mer invandring genom att kaotiskt skrika om anmälningsplikten (under parollen ”angiverilagen”).

Poängen med inlägget är att problematisera att övriga partier vill ha mer invandring genom att adressera behovet av mer arbetskraftsinvandring som innebär lönedumpning för välfärdsarbetare. Detta i ett skede när hela det svenska folket börjar vakna upp ur den trivsamma konsensuskultur som vilat över den migrationspolitiska debatten och ser resultatet av en ansvarslös invandringspolitik som de övriga partierna drivit på under lång tid.

Även om – som någon tillstod under något SVT-program – man inte kan lösa problemen här och nu genom att begränsa invandringen, så handlar inte allt om kortsiktiga paniklösningar.
Politik behöver ha ett långsiktigt perspektiv.

 

Vi behöver förvalta vårt land för de som kom före oss, till de som kommer efter oss och det gör vi inte genom att fortsätta att irrationellt skrika: “mer invandring!”

Stoppa Välfärdskollapsen!

Av , , 29 kommentarer 17

Den dystra utvecklingen av de kriminella klaner som har kommit att befästa sina positioner i Sverige är ingen nyhet, däremot har välfärdsbrottsligheten fått ta större plats i flödet. Ett konkret exempel på det är Sara Perssons intervju i SR Ekot som går under rubriken “Gängkriminella driver vårdcentraler”.

Rubriksättningen är väl kanske lite mer av ett försök att väcka reaktioner. Men riskområden inkluderar fysioterapi/läkare och andra välfärdsområden – men kanske inte minst tandvården som har störst marginaler, med andra ord finns det större ekonomiska incitament för kriminella att ge sig in i den verksamheten.

Sverige har historiskt varit ett land som präglats av exceptionellt hög social tillit. Det har inneburit att vi har kunnat klara oss med begränsade resurser till polis, fängelseplatser – och också kunnat lita på att människor i Sverige hjälps åt att driva samhället framåt. Alla människors önskan att vara en konstruktiv kraft i samhället har varit något som präglat vårt samhälle. Detta är någonting som karakteriserar främst homogena samhällen.


Det är nu på väg att förändras på grund av en ansvarslös migrationspolitik som övriga partier länge har drivit, vilket har resulterat i att kriminella klaner har kunnat etablera sig i Sverige.
Klaner. Alltså ett kriminellt familjebaserat nätverk som har sitt ursprung i ett land där man har en svag stat som saknar tilltro till myndigheter.1

Konkreta uttalanden som har varit symptomatiska för denna huvudlösa migrationspolitik är exempelvis Stefan Löfven (S) respektive Fredrik Reinfeldt (M):
”Mitt Sverige bygger inga murar”. – Socialdemokraterna
”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån”. – Moderaterna

Det har dock visat sig att när man inte bygger murar, det vill säga inte för en ansvarsfull och rimlig invandringspolitik, så kan klaner utnyttja vår höga sociala tillit och infiltrera vår gemensamma välfärd. Alla försök att stoppa det möts med ett enormt våldskapital som dessa klaner har. 

Välfärdsbrottsligheten har kommit att problematiseras i år. Relativt flitigt. Inte minst genom SOU 2023:52, ”Ett stärkt och samlad skydd av välfärdssystemen”. Självklart landar ett stort ansvar på riksdagsnivå. Det är emellertid viktigt att regioner och kommuner också samverkar och därför har Sverigedemokraterna lämnat in ett initiativ till regionstyrelsen i ämnet tidigare i veckan. Det initiativet återfinns här.

Men det finns vissa krafter, som aldrig har sett detta komma, till exempel Folkbladet och deras haveri i ämnet där man tycks mena att grunden till problemet inte alls är klanerna. Att det inte är invandringen. Problemet är tydligen “vinster i välfärden”. De menar att om Sverige inte hade haft massinvandring hade Pelle och Kalle startat upp kriminella klaner och med hot om våld och infiltration stulit från välfärden. Ett så kallat nollsummespel.

Jag har själv drivit en motion till Sverigedemokraternas landsdagar, redan 2015, med avsikten att begränsa vinster i välfärden, men det är absurt att tro att detta skulle vara orsaken. Vänstersossarna i Västerbotten tycks inte begripa de mest enkla kausala sambanden. I stället får ideologi ligga åt sidan, medan man försöker täcka för de läckande sprickorna i fasaden genom falsarier och desinformation som i längden kommer innebära att klanerna kan befästa sina positioner, underminera svenska institutioner och den höga sociala tilliten, vilket leder till en framtida kollaps av välfärdsstaten.



1. Saxar definitionen från Jan Persson, oberoende säkerhetsexpert och författare från gårdagens aktuellt.

 

 

Varför inte frysa politikerarvodena i Region Västerbotten?

Av , , 19 kommentarer 23

Varför inte frysa politikerarvodena i Region Västerbotten? I synnerhet i ljuset av det dystra ekonomiska läget regionen befinner sig i.

Enligt VK ställer sig sex partier av åtta bakom detta.

Arvodena är redan idag höga. Jag förstår att folk blir förbannade. Särskilt som övriga partier i regionen inte kan fatta ansvarsfulla beslut, inklusive de i formell majoritet(även om samtliga övriga partier tycks bilda en majoritet tillsammans, lex ”sjuklövern”).

Äventyra sjukvårdsetik genom ”etisk” läkemedelsbojkott?

Av , , 6 kommentarer 14

Nu har en läkare gått ut i SVT och uppmanat till bojkott av medicin från Astra Zeneca. Ett företag som har en anläggning i Kaluga, Ryssland.
Ett företag som är svenskt/brittiskt, med huvudsakliga fabriker annanstans än i Ryssland.

Läkare har en moralisk likväl professionell skyldighet att se till att patienterna får så bra vård som möjligt. Vetenskaplig forskning och kunskap måste utgöra grunden när man behandlar patienter.
Att inte föreskriva medicinska behandlingar från företag oavsett vetenskapligt bevisad effektivitet riskerar att inskränka patienternas behandlingsalternativ och förvärra deras tillstånd.

Det kan också leda till ytterligare kostnader inom vård. I förlängningen kan det drabba tillgänglighet och vårdutbud.

Att använda etiska bojkotter som ett substitut för vetenskaplig bedömning underminerar den grundläggande principen om att medicinsk praktik bör vara evidensbaserad och till bästa gagn för patienterna.

AstraZeneca är som sagt svenskt/brittiskt, med huvudsakliga fabriker annanstans än i Ryssland.

Jag kan inte svara för övriga regioner. Men.

I Region Västerbotten har övriga partier populistiskt gått ut och manat till bojkott av företaget Mondelēz.
Har skrivit mer i ämnet här, men i korthet var våra invändningar följande:
1. Man bryter mot lag om offentlig upphandling (som inte tillåter etisk bojkott).
2. Detta är enbart godhetssignalerande, och har svårligen någon effekt på Ryssland.
Möjligen begränsar det Mondelēz fabrik i Sverige, vilket riskerar att göra svenska
arbetare arbetslösa. Det i sin tur reducerar skatteintäkter i Sverige och – i förlängningen – mängden stöd Sverige kan ge
Ukraina.
3. Detta beslutet är i princip omöjligt att följa upp. Alternativt innebär omfattande resurser för att säkerställa följsamhet.
4. Att öppna upp för bojkott av företag som levererar medicinskt förbruksmaterial, medicin och medicinsk teknik är oförenligt med regionens uppdrag att bedriva god vård. I den mån alternativ finns, öppnar vi upp för fördyringar och riskerar leveransosäkerhet. Avseende delen i skrivelsen, ” Vidare gör Region Västerbotten det principiella ställningstagandet att inköp av varumärken med samröre med Ryssland (likt Mondelēz) också ska pausas.”

Ska också tydliggöra att det förekom en ”frågo-debatt” mellan M och S, trots att båda partierna var överens så valde man inte att dra tillbaka frågan under Regionfullmäktige förra veckan.
I stället nyttjade M och S debatten till att försöka besvärta vårt ställningstagande – utan (förstås) att vi fick komma till tals.
Den frågedebatten återfinns här.