Fartglada politiker

Inlandets vägar är de i särklass mest olycksdrabbade räknat per fordonskilometer. Huvudorsaken till detta är de höga farterna och inte vägens kvalitet som vissa vill hävda. Raka vägar med gles trafik inbjuder till hög fart. En helt annan sak är att dåliga vägar inverkar negativt på tunga transporter t ex timmerbilar. Erik Bergkvist med titel regionråd hör till dem som ogillar sänkta hastigheter, fartkameror etc. Är det bara fartglada grabbar i regionrådet?? Till regionrådet Bergkvist sällar sig nu kommunalrådet Maria Kristoffersson Vilhelmina i propagandan mot sänkta hastighetsgränser. Man vill helt uppenbart behålla vår topplacering för trafikolyckor och döda i vägtrafiken.

Argumenteringen är en blåkopia på Motormännens urgamla retorik. I stället för att sänka farten gör något utopistiskt för enorma pengar. Gör vad som helst men "rör inte min heliga fart".

Här påstås t ex att en sänkning av farten med 10 km innebär 25 minuters längre körtid till Umeå från kommuncentra i inlandet. (Kristoffersson i Lokaltidningen). En liten räkneövning på denna måte visar att om hastigheten höjs till 140 km kommer man fram till Umeå före man startat. I så fall kan vi lägga ned alla flygplatser ty att med bil komma fram till målet före man startat är oslagbart. En seriös tidskalkyl vore på sin plats!

Det som kostar mycket tid för en resa till Umeå efter E12:an är alla byar med 50 eller 70 km begränsning. Kanske regionalrådet och kommunalrådet vill ha bort dessa begränsningar också för det är där tiden flyger iväg. Och där har vi också regionalrådets hatobjekt fartkameror. Vill man korta restiden väsentligt för resenärerna efter E12:an är den enda verksamma åtgärden att dra E12:an på sidan om byarna mellan Lycksele och Vännäsby. De minuter man kan vinna eller spara på ändringar av hastigheten 10 km upp eller ned på 90- och 110 km sträckor är så löjligt få att jag inte förstår tonläget och resonemanget. Det är när man ska ligga på 50-70 km/tim milvis som tiden rasar iväg.