Kunglig inavel

Av , , 1 kommentar 8

Det Habsburgska väldet, som främst omfattade Österrike och Spanien, växte fram under flera århundraden genom expansiva giftermål. Man gjorde i stor skala det som ofta tillämpades av adel och fria bönder, man såg till att barnen gifte sig till arealer. Standardfrågan från adelsmannen-bonden till dotterns förhoppningsfulle friare var ständigt, ”hur många hektar har du”? I många fall höll förstås fadern reda på dessa viktiga ting och kunde i förväg säga till dottern ”aldrig i livet min kära dotter”! Areal trumfade alltid ett gott huvud, renlighet och god moral.

Habsburgska väldet växte genom släktäktenskap. s k kusingiften med början på 1300-talet. En inavelsdefekt, långt utdragen haka, blev tidigt en synlig effekt inom Habsburgsdynastin och hakan växte på längden och uppåt generation efter generation. Karl I kunde inte tugga sin mat och hade intellektuella och fysiska problem. En lustigkurre menade att Karl II riskerade att drunkna när det regnade eftersom han inte kunde stänga käften effektivt. Karl II var dessutom sjuklig och impotent.

Karl II:s mormor var samtidigt hans faster. En tidigare drottning som hade tillnamnet ”den vansinniga” var både hans morfars, farfars farmor och hans farfars, morfars farmor och hans morfars, mormors, mormors mor. Man måste göra diagram med rutor och streck för att kunna greppa eländet.

Kusingifte är alltså inte bra ur genetisk synpunkt. Risken är inte så stor att födas med ett recessivt genetiskt tillstånd vid normala äktenskap, 2-3 %, jämfört med 4-6 % vid kusingifte. Sätts kusingifte i system kan det bli problem av Habsburgska dimensioner. Sverige tillåter kusingifte sedan 1845. Bernadotte hade ingen kunglig inavel i bagaget vilket kanske bidrog till detta. Många länder förbjuder dock kusingifte.

Under antiken var det värre med giftermål inom släkten. En drottning i Egypten gifte sig t ex med sin egen bror. I Mellanösterns klaner är kusingifte idag vanligt förekommande och det är fråga om inte Sverige bör uppdatera reglerna kring problematiken.

En fördel hade denna inavelscirkus i europeiska kungahus. Man erövrade landområden genom äktenskap i stället för genom krig. Detta fungerar inte idag. Vi måste utveckla den regelstyrda världen genom fördrag mellan länder vilket fungerade bra tills en giftmördare grep den absoluta makten i Ryssland för ett antal år sedan.

Samisk hjältinna 1835-1873

Av , , Bli först att kommentera 9

Maria Magdalena Mathsdotter gick 2 år i missionsskola Gafsele. Hon hade lust att bli lärare och ville att en skola för samebarn skulle byggas. I det ärendet beslöt hon att åka skidor till Stockholm för att uppvakta kungen. En morgon i slutet på februari gav hon sig av på skidor med det hon behövde på ryggen.Långa ögleförsedda skidor och en stav. Swix blå och grön fanns inte på den tiden men t ex trätjära. De första dagsetapperna var på drygt 7 mil! I bästa fall kunde hon nyttja hästkörarnas spår.En stor majoritet av dagens män i glesbygdskommuner skulle nog inte klara ens hälften av hennes dagsetapper. Nätterna tillbringade hon i bästa fall i bondgårdar, annars fick hölador duga. Från Gävle måste hon åka postdiligens eftersom snötäcket tagit slut. I Stockholm hade ryktet gått före tack vare telegraf så en kvinna från Missionssällskapet väntade på henne. Uppståndelsen var stor inför denna kvinna i samedräkt och samemössa. Hon träffade också en präst från Schweiz, Roehrich, som senare skrev en bok om henne. Efter ett par veckor blev det hemfärd med diligens och skidåkning och en hel del pengar hade hon med sig.

Sameskolan byggdes i Bäsksele och blev klar 1867. Den står idag kvar i oförändrat skick och historisk information finns anslagen. Samebarnen blev inackorderade hos byns bönder och fick bra boende jämfört med sameskolorna i kåtor som med trängseln blev smittspridningscentral för bl a den hemska farsoten TBC. Maria Magdalenas storasyster och lillasyster dog i TBC och senare hon själv och hennes mamma. Maria Magdalena gjorde ytterligare en resa till Stockholm men nu med ångbåt och på uppdrag av Vilhelmina sockenstyrelse. Uppdraget var att be statsmakterna lösa problemet med renbetning på höhässjor på myrarna. Det hela resulterade i bl a dragning av en odlingsgräns på 1870-talet.

Läs mera!
Tidskriften Västerbotten 4.1973 har en artikel om Maria Magdalena och förf Montmar har skrivit en bok om henne. Kan köpas på t ex Bokus.

Värme äldreboenden

Av , , Bli först att kommentera 16

En kvinna på ett äldreboende i Vilhelmina fick föras akut till sjukhus p g a uttorkning vilket enligt VK fått Lars Eliasson (M) att motionera om luftkonditionering i kommunens äldreboenden.

Det påminner mig om min tid i Norrbotten och i synnerhet om mina sammanträden i Landstingets Tekniska Nämnd. Jag hade i mitten på 1970-talet efterträtt Göte Pettersson (fp) som blivit riksdagsman och satt på mitt första sammanträde i Landstingets nybyggda lokaler. Erik Hammarsten var ordförande och van att uppträda som Norrbottens H S B = han som bestämmer. Var det en måndag var han ganska säkert också ”bakis”. Han brukade ofta under helger komma akut till Bodens Lasarett enligt en ”insider” som jag känner och då blev det fart i sjukhuset. Man gick kanske upp i stabsläge som det heter nuförtiden. Jag var taggad och det kunde bara sluta på ett sätt måste jag erkänna!

Första ärendet var ett förslag från Kiruna om att hjärt-lung-avdelningen på lasarettet borde förses med luftkonditionering med tanke på patientkategorin. Arbetsutskottet hade beslutat om avslag. Jag begärde genast ordet och yttrade ungefär som följer. ”Här sitter vi i landstingets luftkonditionerade sammanträdesrum och behandlar ett ärende om hjärt- och lungsjukas problem med höga inomhustemperaturer vissa tider under somrarna och arbetsutskottet tycker uppenbarligen att friska människors behov av luftkonditionering är viktigare än svårt sjukas. Inser inte arbetsutskottet det absurda i detta? Jag yrkar bifall till förslaget från Kiruna!”

Erik Hammarsten fick ett raseriutbrott och skrek och gormade över att en ung nykomling hade fräckheten att ifrågasätta H S B:s och arbetsutskottets ställningstagande som påstods vara väl grundat. Jag replikerade bara att mitt förslag ligger fast och att vi borde gå till beslut. Nämnden beslutade förstås enligt H S B:s önskan. När det blev paus kom en ledamot(M) fram till mig och försökte ”trösta mig” med att ”Erik är sådär när han är på dåligt humör och jag skulle inte ta det personligt”. Jag svarade att översittarfasoner gjorde mig bara mer stridslysten. Ledamoten ifråga var överläkare i Kiruna.

Efter detta såg jag verkligen fram emot tekniska nämndens sammanträden!!

Hur är det nu 50 år senare är en bra fråga. Är äldreboenden och hjärt- och lungsjukas vårdavdelningar fortfarande utan luftkonditionering? Hur är det med landstingets och kommunernas sammanträdesrum? En kartläggning vore på sin plats i dessa yttersta klimattider!