Rekordvinster i kommunerna

Av , , Bli först att kommentera 9

Enligt media har kommunerna gjort rekordvinster år 2015. Det beror på överskott i årsredovisningen och i vissa fall vinster i de kommunala bolagen. Vissa kommunala bolag kan gå med rekordstora förluster som bekant, men det varierar. Begreppet ”vinst” i kommunal verksamhet är olyckligt och borde konsekvent ersättas med något som inte leder tankarna fel. Ett begrepp som ofta används är ”överskott” och då menar man att inkomsterna överstiger utgifterna. Ett balanskrav i kommunerna är att kommunernas inkomster och utgifter måste gå minst jämnt upp under en 3-årsperiod.

Kommunens inkomster i glesbygd är kommunalskatten, kommunala avgifter och sist men inte minst det kommunala skatteutjämningsbidraget från staten som i glesbygd kan vara upp till hälften av kommunens inkomster. Begreppet vinst (resultat) som används i det privata näringslivet passar synnerligen illa när vi bedömer en kommuns prestationer under ett år. Kommunen får från skattebetalare och konsumenter av kommunal service en summa varje år som ska användas till omsorg, skola, försörjningsstöd, kultur, myndighetsutövning, kommunal service mm. Ska man mäta hur bra en kommun har skött dessa åligganden måste man kvalitetsbedöma verksamheterna.

Har kommunen usel omsorg, usel skola, dålig kulturverksamhet, dåligt underhållna vägar och VA-system, långa väntetider på bygglov etc men har ett stort överskott i årets penningredovisning är det läge för kommunmedborgarna att bli upprörda om det i media basuneras ut vilka fantastiska vinster (resultat) kommunen gör. Den summa skattepengar som anförtros kommunpolitikerna ett visst år ska användas till ett producera en så bra verksamhet som möjligt och sådant tar man reda på t ex genom enkätundersökningar till brukarna, väntetider till äldreboenden, resultat i skolan etc. Har kommunen dålig verksamhet men mycket pengar kvar på kontona vid årets slut är det läge att kommunens invånare tar sina politiker i örat och vrider om!

Det ideala är om kommunerna använder alla pengar till det de är avsedda för nämligen bra kommunal verksamhet inom alla ansvarsområden.

En utdöende ras verkar vara journalister som begriper sig på kommunal verksamhet. En helt utdöd ras är kunniga journalister som skulle kunna granska inlandskommunernas ibland svindlande affärer och informera medborgarna om det verkliga resultatet av verksamheten d v s medborgarnyttan av de kommunala verksamheterna. Tidningsdöden, indragning av redaktioner i inlandet och surrogatet läsning av snuttifierade halvsanningar i sociala medier är en fara för demokratin. Demokratin förutsätter välinformerade medborgare!