Folk är galna

Av , , 4 kommentarer 7

Folk är galna.

Ja inte alla förstås,  men tyvärr en hel del människor. Det finns ju otroligt nog fortfarande nazister, kommunister, religiösa extremister, vetenskapsförnekare och andra stollar. Jag såg igår 2019-04-26 ett program om Ryssland i SVT. Det handlade om den obegripliga Stalin-kult som växer fram, där människor med jättelika blombuketter i famn gråtande stapplar fram mot Stalinmausoleet för att hylla folkmördarens födelsedagar. Andra ryssar berättar om Gulag, angiveri, skenrättegångar, nackskott, folkmord på flera miljoner Ukrainare etc men argumenten biter inte. Mer än 90 % av Stalins regering avrättades som ”folkets fiender”. Den huvudsakliga förklaringen till denna blindhet hos folket är att kommunismen är en religion, en tro, och att förmå troende att ändra på sig med sakliga argument är som alltid mission impossible. Religionen kommunismen har allt. En Gud Karl Marx, en bibel Das Kapital och en Jesus Lenin och aposteln  Josef Stalin. Mao får väl också räknas till apostlarna men han hädade genom att utse sig själv till Gud. Jättelika foton överallt i Kina visar upp ett gudalikt, skinande, fernissat ansikte.

Ett av argumenten framför Stalins mausoleum är att Stalin vann det stora fosterländska kriget. För de gråtande gråterskorna började nämligen 2:a världskriget i juni 1941 när Hitler anföll Sovjetunionen. Om tiden 1939 – 1941 råder största möjliga tystnad, även hos bokstavsvänstern i Sverige. Det var år 1939 som Stalin tillsammans med Hitler träffade ett avtal som delade in Europa i intressesfärer där var och en fick fria händer att överfalla och erövra. Bläcket på avtalet hade knappt torkat när Stalin överföll Finland i det s k Vinterkriget 1939 och senare tvingade Baltstaterna att offra sin frihet och bli delstater i Sovjetunionen. Efter grova hot marscherade Röda  Armén in och ockuperade Estland, Lettland och Litauen.  Polen styckades i två delar, den östra ockuperades av Stalin och den västra av Hitler. Stiliga grabbar, Stalin och Hitler, som fått en efterföljare i Putin!

Finland förödmjukade Sovjetunionen genom sin hjältemodiga kamp och behöll sin frihet men fick ge bort delar av Karelen. Den ”store krigaren” Stalin hade tidigare förstört Rysslands militära förmåga genom att avveckla en stor mängd högre officerare genom arkebusering och nackskott. Usel  rysk ledning kostade ett par hundra tusen ryska soldater livet i Vinterkriget, många av dem Ukrainare!  Stalins usla ledarskap räddade dock Finland. Efter världskrigets slut var Baltstaternas öde beseglat fram till befrielsen omkring 1991. Ryssland var en av segrarna i 2:a världskriget trots Stalins s k ledarskap.

Den stora fighten i Storuman i mitten på 1950-talet

Enskilda individer kan också vara ganska galna. Jag minns en skolkamrat från Realskolan i Storuman som efter varje slöjdlektion infann sig i skolbussen med en trasselsudd indränkt i Thinner. Där satt han i ett hörn i bussen och inhalerade thinner tills ögonen började peka åt alla håll. Vilken tur att det var rökförbud i bussen! Vi andra passagerare kunde ju ha hamnat ute i geografin om gaserna exploderat. Det hände också att han sniffade bensin. Han intygade att den gav ännu häftigare reaktioner. Han var ju experten på området.

Vid Pressbyråkiosken nere vid järnvägsstationen i Storuman häckade vid samma tid dagligen samhällets buse nummer ett. När kioskpersonalen vände ryggen till och glömde stänga luckan nådde a-lagarens långa fingrar in och knep cigarretter och godis. Klart att sniffaren och a-lagaren skulle få syn på varandra. Det blev slagsmål och sniffaren förlorade. Nu startade sniffaren hårdträning för att få revansch. Han tränade med skivstång och han hängde upp en egentillverkad sandsäck i ladugården och slog och slog på den säcken i timtal varje dag så knogarna blödde. Eleverna på Realskolan följde utvecklingen med spänning och frågade nästan varje dag om han var redo för revanschfighten. När det gått 3-4 månader kom äntligen det efterlängtade beskedet att nu skulle samhällsbusen få stryk! Efter skollunchen tågade så sniffaren ned mot Pressbyråkiosken med nästan hela Realskolan i släptåg, inalles uppåt 200 elever. Busen var där! De 200 eleverna bildade ring runt kämparna och efter sedvanligt utbyte av invektiv och kränkningar började slagväxlingen. Vår skolhjälte hamnade efter en stunds fight i underläge och damp i backen. Det oerhörda hände att trots all boxningsträning förlorade ”vår man” slagsmålet.  Ett sus av besvikelse gick genom den 200-hövdade åskådarskaran och vi gick med tunga steg tillbaka till vår skola. Till saken hör att vår man var betydligt mindre till växten än busen. Men har man självförtroende så har man! Nåja, skolans slagskämpe nummer ett blev en rekorderlig medborgare i vuxen ålder!

Den politiska adeln

Av , , Bli först att kommentera 6

Anders Isaksson publicerade en bok med den titeln år 2002. Han menade att politiken blivit ett yrke som vilket som helst. Få medborgare valdes in i Riksdagen utan att vara barn till riksdagsmän, landstingsledamöter och kommunpolitiker. Det har också blivit ett lukrativt yrkesval. På 1960-talet var månadslönen för en gymnasielärare och en riksdagsman ungefär lika stor. I dag tjänar riksdagsmannen dubbelt så mycket. Reträttplatserna för avdankade politiker avlönas också väl.

Det gynnar också den politiska karriären att vara kompis med inflytelserika politiker eller vara medlem i föreningar där politiker brukar visa upp sig. T ex i slutna sällskap som Frimurarna och Odd Fellows som leker ”hemliga klubben” precis som jag och mina barndomsvänner höll på med i 12-13-års åldern. Jag minns inte vad de hemliga klubbarna hette, kanske mest beroende på att vi ledsnade på barnsligheterna när vi mognade som människor i 14-års åldern!  I Umeå finns det i detta nu ett antal politiker som utför sina riter och spektakel i Frimurarna och tycker att det är politiskt förståndigt, upp i hög ålder.

Jag ska inte ta upp särskilt många exempel på politisk adel eftersom de är lätta att hitta med hjälp av google och böcker i ämnet, t ex den av mig ovan nämnda. Alla partier torde vara inblandade i detta. I Göteborg har unga ättlingar till den ”starke mannen” Göran Johansson (s) gjort kometkarriärer i politiken med ett och annat magplask som resultat.

I partiet Liberalerna ser vi nu ett tydligt exempel när ny partiledare ska väljas. I ena ringhörnan sonen till en känd riksdagsman och folkpartist. Sonen heter Erik Ullenhag och han har väl knappast sysslat med någonting annat än politik i sitt liv med undantag för ett intressant och välavlönat jobb som ambassadör i Jordanien. En förläning. I andra ringhörnan Nyamko Sabuni som har fått kämpa sig fram via studier och hårt arbete. Ullenhag anses stå för den s k ”socialliberalism” som sänkt partiet till under 4 % i valmanskåren. Sabuni anses vara ”högerliberal” och är definitivt ingen socialdemokraterna light. Min uppfattning är att Liberalerna sjunkit för att de försöker vara bättre än socialdemokraterna själva på socialdemokratisk politik. Socialdemokraterna och Liberalerna liknar tektoniska plattor som kolliderat med varandra. Liberalerna har rört sig vänsterut och socialdemokraterna höger ut. När socialdemokraterna rör sig högerut måste också Liberalerna röra sig högerut för att undvika en förödande tektonisk kollision och jordbävning.

Alla partier är idag ”sociala” i olika grad. Säger platt ingenting i dessa tider. Väljs inte Sabuni som partiordförande är det nog godnatt och game over!

Assange-kattägaren

Av , , Bli först att kommentera 2

Aftonbladets Åsa Linderborg har naturligtvis skrivit ihop någonting även om detta. Denna gång undviker hon dock att anklaga någon svensk docent i Rysslandsstudier för att vara brittisk spion. Åsa Linderborg brukar ju ändå blicka ut över stora vida världen iförd Vladimir Putins glasögon. Men det kommer väl. Är inte svenska åklagare och försvarsadvokater i våldtäktsutredningen (målsägandebiträden) också brittiska spioner?? Världen väntar med spänning på kulturoraklets avslöjanden.

Farhågorna för att USA:s rättsväsende kommer att stämma svenska media för att ha publicerat Wikileaks stulna material tror jag inte alls på. För Åsa Linderborg är USA och har alltid varit detsamma som stora stygga vargen. Även under det Sovjetiska förtrycket och STASI-epoken.

Och den urinerande och bajsande katten på ambassaden. Det är väl tragiskt nog kanske för sent för Åsa Linderborg att adoptera den.

Nyamko Sabuni kandiderar

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag noterar med tillfredsställelse att Sabuni kandiderar till posten som partiledare för Liberalerna. Det ”socialliberala” konceptet har passerat bäst-före-datum med några årtionden. Mycket har hänt sedan knökvänstern dominerade debatten på 1960-70-talet. Det är en dålig idé att fortsätta att vara något slags socialdemokraterna light när kampen om väljarna i mitten blivit viktig för flera partier, inklusive socialdemokraterna! Liberalerna kanske borde omprofilera sig och attrahera en bredare publik. Det räcker inte med att vara ”skolpartiet” när flera partier slåss på den arenan.

Den tilltänkta kandidaten Erik Ullenhag är förknippad med den politik som misslyckats och torde leda Liberalerna rakt ned i källaren. Nu verkar Centerpartiet vara det mest profilerade liberala partiet i Sverige vilket är ett nederlag för det parti som heter just ”Liberalerna”. För min del är mitt starkaste minne av Ullenhag när han som minister sade nej till en lag som även skulle förbjuda  könsstympning av nyfödda gossebarn. Där fegade liberalen Ullenhag ur rejält och nyfödda barn får fortfarande smaka kniven i Sverige år 2019. Ett synnerligen oliberalt ställningstagande!

”Män” som slår

Av , , Bli först att kommentera 5

Detta är en folksjukdom. Enligt någon undersökning är det så många barn som sett sin pappa (äkta-styv- eller bara korkad) slå sin mamma att det förmodligen rör sig om  uppåt 100 000 svenska män som åtminstone någon gång misshandlar sin kvinna. De finns i alla samhällen och socialgrupper vilket socialen och kvinnojourerna vet. Och jag vet!

Jag hörde på ”ringprogrammet” i P1 29/3 och en kvinna ringde och började stundtals gråtande berätta sin situation. Hon vågade inte anmäla honom eller söka hjälp hos kvinnojouren eftersom hon då tillsammans med sin son skulle förlora sin bostad som ägdes av misshandlaren. Hon kände sig helt utan hopp. Jag blev så upprörd att jag kunde ha sprungit ut i skogen och brutit av en tall av frustration! Programledaren gav henne några goda råd och dessutom tror jag att brottsoffrets namn nämndes i programmet så jag hoppas att släkt och grannar sätter stopp för detta missfoster till ”man”.

Jag såg nyss i tidningen att en man som misshandlat sin kvinna och bl a slitit bort hår från hennes huvud dömdes till samhällstjänst och frivårdens behandlingsprogram. Minst 1 år i finkan tycker jag att man kunde kräva för ett så vidrigt brott. Domen är en ytterligare kränkning av brottsoffret.  Besöksförbuden som döms ut skiter ju också  dessa ”män” i.

Om man hör dunsar och skrik från en bostad – anmäl till socialtjänsten. Om någon kvinna har svårförklarliga blåmärken- anmäl! Om det är någon i hög samhällsställning anmäl ändå!. Socialen utreder och i förekommande fall kontaktar polis.Jag har vid två tillfällen i mitt liv anmält misstänkt kvinnomisshandel men kanske borde gjort det fler gånger.

En sista undran. De ”män” som skriver förhånande och hatiska inlägg mot en världskänd svensk 16-årig tjej på sociala medier. De kan väl inte vara friska. Kanske de skulle ställas inför följande fråga: Har du slutat slå din kvinna?