Kommunal o-ekonomi

Kommunfullmäktige beslutade i februari följande ramar vilket innebar att en besparing på 2 milj drabbade enbart kommunsturelsen.

Kommunstyrelsen                                              71,6 milj

Fritids-kultur och utbildningsnämnden         111,3 milj

Omsorgsnämnden                                            119,0 milj

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden            3,0 milj

Nu föreslår kommunstyrelsen att 2 miljoner återförs till kommunstyrelsens budget som blir 73,2 milj och att fritids-kultur-utbildningsnämnden minskas med 0,9 milj och och omsorgsnämnden minskas med 1 milj. Kommunstyrelsen anser alltså att fullmäktige hade FEL. Fullmäktige förväntas alltså nu rösta RÄTT. För att nu hålla mig till det jag har full insyn i, omsorgsnämnden, innebär detta med 2 % löneökning och ett väntat underskott för 2009 på 0,7 milj och befarade ökningar på socialbidrag och institutionsplaceringar att i storleksordningen 3 miljoner måste sparas in förutom de redan beslutade besparingarna på ledningsorganisation mm. Miljonen för vård i Umeå som det blir tvist om kan endast mildra allvarliga verkningar inom omsorgen OM kommunen skulle vinna, vilket inte är säkert på något vis. Det kan bli fråga om närmare 10 tjänster i omsorgen som ska bort och då blir det folk i den dagliga vården och omsorgen.

Den av fullmäktige beslutade utbyggnaden av demensvården med 8 platser har kommunstyrelsen förpassat till en framtid när en del av dagens förtroendevalda inte längre finns kvar som förtroendevalda, d v s tidigast 2011 kan en utbyggnad börja. Ianspråktagandet av lokalerna kan då dröja till 2012! Så löser man ett akut problem. Kommunfullmäktige hade FEL och förväntas nu rösta RÄTT. Statens extra pengar till välfärdens kärna då, 4,6 miljoner, vart tog de vägen? Svar: Inte en femöring går till välfärdens kärna utan till att täcka jätteförlusten på 11 + 8 + 8 miljoner som tokbeslutet  att bedriva eget flyg i trots mot staten i oktober 2008 orsakar kommunen. Detta ödesdigra beslut lägger en våt filt över precis allting annat i kommunen, inklusive utvecklingsinsatser. Detta bortsvindlande av skattebetalarnas pengar kommer att gå till den kommunala historien.

Glädjande att det nya industrihuset tydligen är helt uthyrt vid starten. Ett av de största problemen med företagande i glesbygd är svårigheten att få lån till byggnad av lokaler. Orsaken är enkel, en industrilokal i glesbygd som kostat  kanske 10 miljoner att bygga är, om företaget går i konkurs,  värd kanske högst 1 miljon. Pantvärdet vid lån är alltså mycket lågt. Kommunerna kan här underlätta för företagarna genom att bygga industrilokaler och hyra ut. Företagarna kan då koncentrera sig på maskinutrustning, marknadsföring och produktion. Den nu aktuella industrilokalen innehåller dessutom en rejäl sponsring av de företag som är hyresgäster. Jag upptäckte av en slump i kommunens budget en kostnadspost på 2 miljoner till industrihuset vilket förvånade mig. Det svar jag fick var att det beror på att industrihuset är tänkt att gå med en planerad förlust i 10 år med årlig nedtrappning av den kommunala sponsringen, år 1 =2 milj, år 2 =1,8 milj o s v. När jag ville ha omprövning av detta blev svaret att hyreskontrakten redan var undertecknade. På så sätt fick kommunen en utgift på 2 milj år 2010, 1, 8 milj år 2011 osv. Som ett vådaskott. Ingen ville kännas vid den här utgiften. Någon politisk diskussion av det rimliga i denna utgift har jag ej hört och jag är inte helt döv. Observera att denna utgift bygger på att lokalerna är helt uthyrda. Jag tycker att det är OK att kommunen tar risken att lokalerna ibland kan stå tomma en tid men i övrigt ifrågasätter jag sponsringen genom nedsatt hyra. Den företagare som bygger själv får inga allmosor från kommunen. All erfarenhet visar att samhällsstöd till företag bidrar till att snedvrida konkurrensen och oftast är skadligt på lång sikt. Lokaliseringspolitik är en statlig uppgift, inte en kommunal.

Styrningen av kommunens ekonomi kan verkligen ifrågasättas.