Nu föreslår miljöpartiet att besparingskravet tas bort från direktiven till LSS-utredningen och det är mycket glädjande. Nu får vi hoppas att socialdemokraterna också kommer att ändra sig.

När det gäller LSS reformen så är den idag, unik i världen och många länder tittar på hur vi utvecklat assistansmodeller för att stärka den enskildes villkor och rätt till goda levnadsvillkor. LSS är också en rättighetslagstiftning, men det verkar man inte i socialdemokraterna ha förstått.

Jag är också oerhört glad att Liberalerna står upp för denna reform. I sin vårbudget så satsar man också 6 miljarder för att återupprätta LSS.

Igår deltog jag ett panelsamtal om bostadsbyggandet i Umeå. Som vanligt blev det mest fokus på centrala Umeå och femkilometersstaden.
Från politikens sida så måste vi också hjälpa till och skapa förutsättningar för att det byggs i våra kommundelar och ytterområden. Nu läggs allt fokus på centrala Umeå och där vill inte alla bo. Även mitt parti har en hemläxa att göra i den här frågan.

Jag har tidigare skrivet en debattartikel med rubriken att ”Det måste satsas mera på kommundelarna och ytterområdena!”

Här kommer debattartikeln i sin helhet

Från politiken läggs nästan allt fokus, när det gäller Umeås utveckling på centrala staden. Tyvärr glöms kommundelarna och ytterområdena ofta bort och där har vi politiker en hemläxa att göra. Det måste satsas mera på kommundelarna och ytterområdena! Nästan 30 procent av kommunens invånare bor också utanför Umeå centrum i större och mindre byar och tätorter samt Sävar, Hörnefors och Holmsund-Obbola.Politiken måste hjälpa till och skapa förutsättningar för att det byggs i kommundelar och ytterområden. Nu läggs allt fokus på centrala Umeå och där vill inte alla bo. Man kan även se i kommunens utbyggnadsordning att kommundelarna inte prioriteras och det har jag haft synpunkter på. Det sänder också helt fel signaler att varken Sävar, Holmsund eller Hörnefors pekas ut specifikt.

Med tanke på att vi ser en befolkningsökning ute i kommundelarna, så måste det finnas möjligheter till att bygga hyreslägenheter där. I Hörnefors har det till exempel inte byggts hyreslägenheter på 25 år. Det finns också företag som vill bygga hyreslägenheter i kommundelarna, men tyvärr går det trögt med bankerna. Det här innebär en svår utmaning för kommundelarna. Hur ska man kunna fortsätta växa om det inte byggs hyreslägenheter? Det finns också de som vill flytta från sin villa och bo i en lägenhet i närheten.
Strandskyddet är en stoppkloss för många. Jag vill börja med och betona att det är viktigt att det finns ett starkt strandskydd. Men det får inte ligga som en våt filt över utvecklingen i landsorten och på landsbygden. När det gäller strandskyddet så är det till för att skydda från överexploatering, inte för att förhindra utveckling på landsbygden.
I norra Sverige är stränderna generellt sett inte så högt exploaterade jämfört med delar av södra Sverige. Därför är det viktigt att kommuner i Norrland, med lågt exploateringstryck, får större utrymme att bevilja nybyggnationer. Vi har trots allt ett lagsystem som är mera flexibelt utifrån de lokala förhållandena.

Det finns många fantastiska byar i Umeå kommun som behöver kommunens stöd för att kunna utvecklas. Många Umeåbor väljer också att bosätta sig i en by för att känna lugnet, men ändå ha närheten till den centrala staden. Viktigt är att inte heller glömma alla företagare som finns där.När det gäller Umeå kommun och en hållbar tillväxt, så är det viktigt att utvecklingen är hållbar både på landsbygden och i staden. En levande landsbygd kräver växande städer – samtidigt behöver städerna de värden som finns på landsbygden.
Vad vore Umeå utan närheten till hav och natur.

Nu har Liberalerna presenterat sin vårbudgetmotion och bland annat så satsar man 6 miljarder för att återupprätta LSS och det är mycket glädjande. Fokus i budgeten är skolan och det är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Det ska också löna sig att jobba och det blir en skattesänkning för alla som jobbar.

En kort sammanfattning av budgeten:

10 miljarder för att förbättra skolan
Nästan 3 miljarder på integrationen
6 miljarder för att öka tryggheten
4 miljarder på ett bättre försvar
6 miljarder till LSS
En gigantisk skattesänkning

Här kan du läsa i sin helhet:

https://www.liberalerna.se/nyheter/liberalernas-skuggbudget-skolan-forst/

Från Liberalernas sida så har vi länge drivit frågan om en gästhamn i centrala Umeå. Idag på kommunfullmäktige blev beslutet gällande vår motion om gästhamnar, att utredningen ska fortsätta. Vi fick heller inget stöd av något parti gällande vår motion.
Till min kännedom har det kommit, att det redan för 25 år sedan beslutades att frågan skulle utredas av kommunen. Så med dagens beslut på fullmäktige så fortsätter en 25-årig utredning att fortsätta och man kan undra vad det har kostat skattebetalarna

Idag är det kommunfullmäktige och det är en lång dagordning. Från Liberalernas sida så har vi en två motioner, en interpellation och två enkla frågor på dagordningen.

Enkla frågorna handlar om Västra länken och järnvägsövergången i Holmsund, två riktiga långbänkar.Interpellationen handlar om ett eventuellt förbud mot dieselbilar i centrum. Sen har vi även en till långbänk och det är vår motion om gästhamnar som har utretts över tio år och kostnaden för utredningen överstiger snart kostnaden för själva gästhamnen. Tyvärr får vi nog inget bifall på vår motion av något parti och det kommer innebära en fortsatt utredning gällande gästhamnen.

Det har varit många turer och rykten kring Västra länken. Länken är en viktig förutsättning, för det växande Umeå och även nödvändig för att få bättre luftmiljö i centrala Umeå. Skulle inte heller bygget bli av, så skulle det också bli ett hårt slag mot Umeås tillväxt. För att få ett klargörande i frågan så har jag ställt en enkel fråga till kommunfullmäktige på måndag.

Här kommer den enkla frågan!

ENKEL FRÅGA

Västra länken

Västra länken har varit både efterlängtad och utlovad i många, många år. Det har också varit många turer och rykten kring bygget Det finns också en oro över att länken inte kommer att vara klar i utsatt tid

Min fråga till kommunalrådet Hans Lindberg är:

Kommer Västra länken att bli klar till utsatt tid och spaden sättas i jorden under 2019?

Från Liberalernas sida så är vi mycket positiva till att det blir en ny färja som ska trafikera mellan Umeå och Vasa. Liberalerna är också det parti på riks som har varit mest positiva till en förbindelse på kvarken. På ett av våra landsmöten fick jag också bifall till min motion om Kvarkentrafiken. Maria Lundqvist Brömster min partikamrat motionerade också i samma fråga. Jag hoppas också att fler partier på riks sluter upp och ger samma stöd som Liberalerna har gjort i denna fråga.

Jag tror också att det på sikt måste börjas diskuteras om en fast förbindelse och då tänker jag på en broförbindelse. Nu kommer det att ta lång tid före en bro kan komma på plats och till dess så behövs en färja

Här kommer motionen som jag fick bifall på ett av våra landsmöten!

Motion – Bind ihop Europaväg 12!

Kommunikationer är en förutsättning för den fria rörligheten av såväl mäniskor som varor och tjänster. Inom Europa finns ett Europa-vägnät som bidrar till den fysiska rörligheten, inte minst av människor och varor. Europaväg 12 är den sådan väg, som går i väst-östlig riktning, från Mo-i-Rana i Norge till Pedrozavodsk i ryska Karelen. Samfärdsel i väst-östlig riktning har historiskt haft en mycket stor betydelse för de nordligaste delarna av Europa.

Det allt överskuggande problemet är Europaväg 12 är att den är avskuren mellan Umeå i Västerbotten och vår närmaste grannstad, Vasa i Österbotten. (Notera landskapsnamnen: Västra och Östra Bottnen – landskapen på vardera sidan av Bottenviken.) Förbindelsen över Kvarken – denna del av Bottenviken – har under långa tider skett med båt; ibland också över isen, när vintrarna varit hårda.

Kommunerna Umeå och Vasa har bildat ett gemensamt färjebolag som idag trafikerar rutten, framför allt för att underlätta godstransporter, som annars skulle behöva ta vägen runt Bottenviken (alltså via Haparanda – Tornio). En ny, modernare, snabbare färja projekteras nu. Finansieringen av denna kräver en samverkan mellan EU och de två nationerna, Finland och Sverige. Hittills har framför allt den svenska staten varit synnerligen avvaktande, medan tongångarna varit mer positiva i Finland. Nu finns dock en svag ljusning, eftersom nuvarande regering antytt att ett stöd skulle kunna vara tänkbart.

Jag yrkar, att Folkpartiet liberalerna kraftfullt stöder ett initiativ till finansiering av färjan Umeå – Vasa, för att åstadkomma en modern, miljövänlig lösning av trafiken på Europaväg 12.

Nu har regeringen presenterat sin vårbudget och det var ingen kioskvältare. Tyvärr saknas det en riktig satsning på skolan och det har ju inte heller varit regeringens starka sida under sin mandatperiod. Mats Persson liberalernas sammanfattade det bra, när han sa att skolan får lika mycket pengar i budgeten som elbåtmotorer. Från Liberalernas sida så är skolan en av de viktigaste frågorna och i dagens VK kan man också läsa en debattartikel från skolpolitiker i Umeå.

Här kommer debattartikeln!

Inför ny tvåårig yrkesskola

Skolan är en av Liberalernas absolut viktigaste frågor när nu valkampanjen sätter fart. Det är föga överraskande med tanke på att utbildningsfrågor under lång tid varit högt prioriterade inom partiet.

Nu fick Liberalerna med sig även de andra allianspartierna på att införa en tvåårig yrkesutbildning på gymnasienivå. Vad är det för utbildning och varför starta en sådan när vi har treåriga gymnasieutbildningar, både yrkesinriktade och teoretiska?

Låt oss förklara bakgrunden. Nästan var femte elev som lämnar årskurs nio i dag gör det med ofullständiga betyg. Det handlar både om ungdomar som är födda i Sverige och som gått i svensk skola hela sitt liv, men det handlar också om nyanlända med kort skolkarriär i Sverige. Totalt är det cirka 19 000 elever varje år med stigande tendens.

Dessa elever som alltså saknar gymnasiebehörighet hamnar i dag på gymnasiets så kallade introduktionsprogram. Nyanlända ungdomar går oftast så kallad språkintroduktion som växer starkt.

Introduktionsprogrammen lyckas inte särskilt väl att ge eleverna gymnasiebehörighet. Skolverkets utvärdering häromåret visar att bara 30 procent gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram tre år efter påbörjat utbildning. Nästan hälften hoppade av helt.

Mot den bakgrunden lade allianspartierna sitt förslag häromdagen (10 april) där inrättandet av en tvåårig yrkesutbildning är huvudingrediensen. Förslaget betonar också att alla gymnasieutbildningar ska kunna erbjuda högskolebehörighet, att satsningen på lärlingsutbildningar ska intensifieras och att studie- och yrkesvägledningen ska utvecklas.

Vid sidan av de befintliga treåriga gymnasieutbildningarna ska det alltså också startas ett tvåårigt alternativ där fokus ligger på yrkesämnen och, för nyanlända, på svenska. Det ska alltid vara möjligt att välja till kurser för att uppnå gymnasiebehörighet och, när man blir behörig, kunna växla över till ett gymnasieprogram.

Sedan ska det sägas att utbildningen ska kunna sammanfogas med de yrkespaket som Skolverket redan har tagit fram. Det finns också en anknytningsmöjlighet till yrkes- och lärlingsvux. Den allt överskuggande målsättningen är att eleven efter utbildningen och eventuell lärlingsanställning ska vara rustad för en god etablering på arbetsmarknaden. Vän av ordning säger kanske: det finns ju redan yrkesinriktade kurser inom arbetsförmedlingen. Men till skillnad från dem blir den nya tvååriga yrkesskolan en tydlig del av det ordinarie utbildningssystemet.

Sammanfattningsvis kan man säga att utbildningen vänder sig främst till ungdomar mellan 16 och 20 år som saknar behörighet till ett nationellt program samt till nyanlända.

Den ska utformas i nära samarbete med näringslivet och innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande. Den ska ha hög relevans för arbetsmarknaden och ge ungdomarna chansen att snabbare kunna komma ut i arbetslivet. Samtidigt som den också, för den som vill, är en möjlighet att skaffa sig gymnasiebehörighet. Det ska inte finnas återvändsgränder i det svenska utbildningssystemet.

Förslaget att införa en tvåårig yrkesskola visar än en gång vilken övergripande funktion utbildningsfrågor har. Här handlar det inte enbart om skola, utan också om integration, arbetsmarknad och näringsliv.

När nu mobiltelefonförbud och ordning och reda i klassrummet kopierats av S – efter år av förlöjligande uttalanden – kan man bara undra hur länge det ska dröja innan ovanstående förslag råkar ut för ett ”övertagande”.

Peter Sedlacek

ledamot (L) i för- och grundskolenämnden i Umeå

Maria Gripenhoftner

ersättare (L) i för- och grundskolenämnden i Umeå.

Maria Lindvall

ledamot (L) i gymnasienämnden i Umeå

Dorothea Liebel

ersättare (L) i gymnasienämnden i Umeå

Peder Westerberg

gruppledare (L) i Umeå

Från 1 januari 2020 har regeringen beslutat att kommuner ska ha möjlighet att införa tre typer av så kallade ”miljözoner”. Det innebär att Umeå kommun kan införa ett förbud mot dieselbilar äldre än årsmodell 2014 i centrala Umeå. Givetvis tycker jag det är bra att man tänker på miljön, men ibland måste man vara realistisk och se verkligheten.

Den som har försökt att agera miljövänligt kan straffas av socialdemokraterna och miljöpartiet om förbudet blir verklighet i Umeå. Värt att tillägga är att detta inte kommer att drabba någon förmögen person, utan det kommer att slå som allra värst mot de som kämpar på utan någon större inkomst – men ändå satsat på ett miljövänligt fordon. Verkligheten är också att alla, inte har råd att köpa en ny bil och elbilar är inte billiga i dagsläget. Sen kan man också ställa sig frågan om det är miljövänligt att byta ut fungerande bilar?

Inte nog med detta införs i sommar den nya fordonsskatten, som drabbar just den grupp som vill byta bort sin gamla dieselbil mot en nyare.

Med tanke på att det är kommunerna som själva får avgöra frågan om miljözoner, så har jag ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) för att få ett klargörande i frågan.

Här kommer interpellationen i sin helhet!

INTERPELLATION

Kommer (S) i Umeå att förbjuda vissa bilar i centrum?

Från 1 januari 2020 har regeringen beslutat att kommuner ska ha möjlighet att införa tre typer av så kallade ”miljözoner”.

1. Den första zonen reglerar tunga fordon, något som redan idag är möjligt för kommunerna att reglera gällande vissa tunga fordon och gällande utsläppsklass Euro 5. Denna vill regeringen höja till Euro 6 vid utgången av år 2020.

2. Den andra zonen gäller krav på personbilar, som först kommer gälla dieselbilar i klass Euro 5 och Euro 6. Den 1 juli 2022 kommer kraven dock att skärpas till att endast gälla Euro 6. Samma sak gäller el- och laddhybrider med dieselmotor. Bensindrivna bilar får tillträde till miljözonen om de klarar Euro 5 (samma för elhybrider, laddhybrider, fordonsgasbilar och E85-bilar). Dessutom får bilar som har bättre miljöprestanda köra i zonen, exempelvis elbilar och bränslecellsbilar.

3. Den tredje zonen ställer högre krav än de två första. Här får endast elbilar, bränslecellsbilar och gasbilar som omfattas av utsläppsklass Euro 6. Samma krav gäller för tunga fordon.

Regeringen anser nu att dieselbilar som är äldre än årsmodell 2014 anses icke miljövänliga. Alltså kommer den som köpt en miljöklassad bil 2014 helt plötsligt förbjuds tillträde till miljözon 3. Den som har försökt att agera miljövänligt straffas nu av socialdemokraterna och miljöpartiet. Värt att tillägga är att detta inte kommer att drabba någon förmögen person, utan det kommer att slå som allra värst mot de som kämpar på utan någon större inkomst – men ändå satsat på ett miljövänligt fordon. Inte nog med detta införs i sommar den nya fordonsskatten, som drabbar just den grupp som vill byta bort sin gamla dieselbil mot en nyare.

Mina frågor till kommunalrådet Hans Lindberg (S) är:

–                Har Socialdemokraterna, tillsammans med Miljöpartiet, förhandlat om att införa miljözoner i Umeå kommun?

–                Tror du att några umebor kommer att drabbas negativt av införande av miljözoner?

Det finns många som tror att hårdare straff och fler poliser är det viktigaste för att bekämpa kriminalitet. Givetvis är det viktigt, men det viktigaste är det brottsförebyggande arbetet.

Jag tycker också att det brottsförebyggande arbetet ska ske i närområdet och då måste man också se till att det skapas resurser för det. Det finns också många föreningar som är viktiga i det förebyggande arbetet och från Liberalernas sida så tycker vi det är viktigt att stödja föreningslivet. Föreningslivet har även en viktig och stor betydelse, för att integrera människor från olika samhällsgrupper.