Var skolan bättre förr?

Skolor i vårt land fanns redan under medeltiden och drevs av kyrkan i stiftsstäderna och hade namn som domskola  och katedralskola. Även Klosterskolor fanns. Gustav Vasas indragningar av kyrkans egendom dränerade kyrkans resurser för skolverksamhet  och följaktligen sjönk skolverksamheten kraftigt. Pisa-resultat i botten skulle man kunna säga. Så småningom förstod Gustav Vasa att han gått för långt och vissa resurser till skolan återställdes men långtifrån till tidigare nivåer. En förfallets tid inträdde som varade nästan hundra år. Gustav Vasa kunde ändå klaga på den nedgång han själv var ansvarig för. ”Från skolstufvorne förskickas drinkare, ölhundar, lösaktige och plumpe bälgar som bättre tjänte gå vid plogen eller en trädestock än i riksens höge och vårdande saker brukade blifva”.

Gustav II Adolf blev skolans återställare och under hans tid startades i några stiftsstäder läroanstalter kallade gymnasier. Efter vissa positioneringsstrider blev det fastlagt att gymnasier skulle vara ett mellanting mellan trivialskolor och universitet. Gymnasiernas lärare hade titeln lektor och hade för tidens förhållanden en mycket bra lön fastställd av staten att jämföra med dagens situation där lektorers livslön knappt når upp till en industriarbetares under påhejning av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Antalet lektorer för varje skola bestämdes av staten. Trivialskolans lärare blev helt utan statligt garanterad lön och de fick på samma sätt som eleverna (djäknarna) tigga ihop till läsårets försörjning genom djäknegång (socknegång) i ett bestämt geografiskt område.   (Tips till SKL!) Socknegången förbjöds i lag år 1780. Högre ståndens pojkar började också gå i trivialskolor och hade naturligtvis sin försörjning från föräldrarna. I mitten på 1800-talet sammanslogs trivialskola och gymnasium till högre elementarläroverk  och 1878 kom beteckningen högre allmänt läroverk. I början på 1900-talet återkom beteckningen gymnasium igen.

Studierna bedrevs ofta i pampiga stenbyggnader utan uppvärmning och skoldagen började vid 5-6-tiden på morgonen. Lärartätheten var väldigt låg men disciplinen var av nödvändighet hög. Förseelser bestraffades med kroppsaga som idag skulle benämnas misshandel. ”Mista rygghuden” var ett vanligt ord i sammanhanget. Språket i skolan var latin och varken djäknar eller lektorer (lärare) fick säga något på svenska  under lektionerna eller på rasterna. Straffet för att ha sagt något på svenska var vanligen  sittning på den s k åsnebänken med bild av en åsna i handen. Under 1700-talet blev naturvetenskaperna  viktiga och fick nu samsas med de traditionella klassiska språken och teologin.

I samband med lagen om högre allmänna läroverk 1878 infördes  begreppet mogenhetsexamen som 1905 namnändrades till studentexamen. Denna examen var behörighetsgivande till universitetsstudier. För att godkännas som student måste gymnasisten klara skriftliga prov i 4 ämnen, om jag minns rätt, och dessutom klara muntlig examen den s k muntan. För det ändamålet hade censorer utsetts  som reste omkring i landet och genomförde denna form av skärseld.  Något liknande förekom även när det gällde realexamen som fanns som begrepp in på 1960-talet. Gemensamt för de beskrivna examinationerna var att eleverna i avslutningsklass ”blåläste” under skolårets sista månader för att klara studentskrivningar (realskrivningar) och ”muntan”. Målet med studentskrivningar och ”munta” var att säkerställa kvaliteten för högre studier och var också garant för likvärdighet.  Förutsättningarna var lika i både Haparanda och Lund. Numera består den sista månaden av grundskolan och gymnasieskolan av allmän upplösning och yra. Studentexamen avskaffades 1968.

I Finland har man fortfarande kvar studentexamen som behörighetsgivare för universitetsstudier. Skriftliga och muntliga prov lär förekomma ungefär som det gjorde hos oss fram till 1968 och studiefliten består ända fram till sista skoldagen Dessutom utdelas vanligen diplom till elever som utmärkt sig positivt i olika ämnen. Sådant går inte för sig i Sverige med undantag av idrottsprestationer, om ens det tillåts nuförtiden. Jantelagen. Du ska inte tro….

Nu stannar jag här, det var riktigt roligt att titta på skolans historia i Sverige. Tips till gymnasieelever, ett trevligt ämne för specialarbeten i stort som smått!